En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

500 f.Kr. - 1066
Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av Kungsune » 17 oktober 2021, 14:49

AndreasOx skrev:
17 oktober 2021, 11:37
Löjligt mycket spekulationer utan att uppenbarligen ha läst boken. Enligt den finns det tusentals brev från Antonina bevarade, hennes dotter var en ekorre som inte kastade någonting. Kan inte någon istället för gissningar direkt argumentera emot vad Sven beskriver på flera hundra sidor? Och då menar jag detaljerade argument - inte generella rallarsvingar typ de som Villads Jensen tyvärr skrev. Att han är 96% säker på att det är en förfalskning utan att ha undersökt allt underlagsmaterial är så ovetenskapligt...
Måste poängtera att GW givetvis kan vara en senare förfalskning - men jag har inte läst något detaljerat argument som gör detta sannolikt (med min begränsade kunskap om 900-talets källmaterial). Allt material som Sven redovisar innebär vad jag kan förstå att GW måste skrivits före 1963 och med stor sannolikhet före mitten på 1800-talet.
Andreas, jag har läst merparten av boken och hittar inte några svar utan mest spekulerande förklaringsberättelser. Frågorna kvarstår.
För att det ska bli mer måste faktagranskning och forskning ske och kanske är det meningen med boken att den ska skapa ett intresse för det?

Historikus
Inlägg: 1059
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av Historikus » 18 oktober 2021, 16:24

Resume af granskning af ”Vikingakungens guldskatt”.

Granskningen er afgrænset til den danske del, der primært omhandler tiden omkring Gormslægten.

10. januar 2020: Danske runologers translitteration af runestenen DR4 skriver < sin : | : auk : knubu : > som i transskription lyder ”sun sinn ok Gnūpu”. Sven R oversætter dette i bogen til ”son sinn ok Knubu”. Tvist: Runologer oversætter generelt personnavnet til 'Gnūpu' (Gnupa).

7. August 2021: ”Krigarens namn var Tukki Normandie och han kom från < Provinzia Dacia >”. Tvist: Provinzia Dacia er en betegnelse der først opstod i 1200-tallet.

16. August 2021: Dudo nævner en person < Haigroldus >, som i GW bliver til Harold, søn af Gorm og konge af Fyn. Ifølge GW anmoder Richard 1. af Normandiet ca. år 943-45 - den danske Harold om hjælp. Tvist: Dudos efterfølger William uddyber denne historie med, at < Aigroldus > blev udvist fra sit hjemland af sin søn Sveno. Svend Tveskæg var ikke født i 943-45 og nævnte ’Aigroldus’ må så være Harald Blåtand - en meget ung mand under tyve år.

30. August 2021: Den håndskrevne polske faksimile med ”Zygfryda, syna Knoba” nedskrives forkert til polsk som ”Sigtrygg, son till Knuba, Knoba” og efterfølgende til svensk som ”Sigtrygg, son till Knub, Knob”. Tvist: Sammenholdes teksterne bliver Knupa, Knoba & Knub, Knob således til helt den samme person og far (Gnupa) til Sigtryg (jvf. runesten DR2 og DR4). Tvist: I samme tekst opstår pludselig en ekstra < Knup >. Denne Knup/Knut relateres fremadrettet i bogen som Knut, bror til Gorm den Gamle og far til Sigtrygg.

10. September 2021: De første kompilationer af de Irske Annaler er nedskrevet fra omkring det 12. århundrede. Tvist: GW’s irske beretning kan ikke relateres til den saksiske klerk Avico og 990-erne.

17. September 2021: Fragment 87, AD 947; Den polske tekst skriver < Aidire > som i noterne uddybes af Antonina til ’Konut Aidire’. Tvist: I den polske og svenske tekst ændres dette først til ’Airdre’ og senere til "Airde Conut". Conut optræder ikke i den polske tekst.

28. September 2021:
Ifølge GW dræber Harald (Blåtand) Dublin-kongen Blacair(e) år 947 i et slag ved Ath Ciath. Tvist: Ulster-annalen år U948.1 skriver, at Blacair(e) bliver dræbt af (højkongen) < Congalach Cnogba >.

Olaf Sihtricsson (Cuarán) nævnes af GW som svigersøn til Knuds far (Gorm). Cuarán’s hustru Gormflaith skulle så være datter af Gorm den Gamle? Tvist: Ifølge de irske annaler var Gormflaith datter af ’Murchad mac Finn’, kongen af Leinster.

GW beskriver personen Konuta Wysokiego, ”som en man som var ett huvud högre än alla sina andra krigare vilket på ´Norfynbrariks invånares språk betydde hög”. På polsk betyder < wysoki > ’høj’ og Konuta Wysokiego må da betyde ’Knud den Høje’. GW sammenholder desuden Konuta Wysokiego med påskriften Airde Conut på mønten fra Silverdale år 2011. Tvist: Højkongen Congalach Cnogba af Brega kaldes på engelsk for Knowth. Cnogba/Knowth var en irsk højkonge kaldet < Ard Rí > - som var årsag til Blacaire’s død år 948. High King (Ard Rí) Cnogba/Knowth er påvist som samme person nævnt af GW, som på polsk kaldes Konuta Wysokiego.

30. September 2021: GW har adopteret Saxo’s beretning om Knud, bror til Harald - der blev dræbt på et togt - og i et stort slag i Irland. Dette skete Ifølge GW i høsten år 962.

Tvist: "slaget" bekræftes ikke af de Irske annaler i 960'erne. Karen Schousboe refererer, at Antonina ganske rigtig er den, der står bag den præcise datering 17. oktober 962. Oplyst af Sven R. Flere norrøne sagaer - typisk fra 1200-tallet - har efterfølgende digtet videre på Saxo’s beretning. Olav Tryggvesons Saga af Snorri Sturluson samt Jomsvikingernes Saga, har begge adopteret historien med pilen der dræbte Knud (Dana-ast). Sagamaterialet veksler desuden mellem Irland/Dublin og Northumbria/York som skueplads for beretningen. Vi ser det samme i GW, hvor personen Konuta Wysokiego pludselig relateres til Norfynbrarik.
Senast redigerad av 1 Historikus, redigerad totalt 19 gånger.

fileoscar
Inlägg: 256
Blev medlem: 21 september 2015, 20:11
Ort: Nässjö
Kontakt:

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av fileoscar » 18 oktober 2021, 18:07

Jag har ett spörsmål jag skulle vilja dryfta - väl medveten om risken för att få på fingrarna om att det lagts i irrelevant tråd. Men det handlar om en koppling mellan GW och Haralds guldplakett och är inte klockren i någon av dem.

Mitt intryck är att de som misstror GW överlag också gör det beträffande plakettens äkthet. På motsvarande vis är de på andra kanten oftast ”troende” avseende båda företeelserna. Min fråga riktas till den senare falangen:

Sambandet mellan namnen Jumne respektive Jomsborg är med rätt stor sannolikhet etymologiskt klarlagd. Men islänningarna använder som bekant namnet ”Jomsborg” stundtals för såväl borgen som staden (i Knytlingasagan bl a). Omvänt råder det väl däremot ingen tvekan om att ”Jumne” enbart avser staden - aldrig borgen.

När Jumn/Jumne nämns på Haralds plakett så måste man enligt min mening därför tolka det som att danakungen i betydande grad haft herravälde eller inflytande över staden Jumne. Vilket för flertalet = Wolin. Rosborn säger förstås i sin bok (sid 283) att ”På Harald Blåtands guldplatta anges Jumne som den plats där kungen dog”. Hur han kunnat läsa in det utifrån texten HARALD GORMSON KUNG AV DANSKAR, SKÅNE, JUMNE, STADEN ALDINBURG förstår jag inte.

Men oavsett, hur går det ihop med den allians Harald - Mieszko som GW indikerar (avsnitt 16 i boken; ”prins Mirzka”) skulle ha funnits dem emellan år 984? Mieszko anföll ju Wolin år 965; var segerherrre år 967 och ska ha haft full kontroll över Oders utlopp senast år 972. Wolin var sedan en relativt självständig del av Polen fram till att Piast förlorade området igen. Exakt när det skedde är oklart, men lär ha skett först efter att Boleslaw I Chobry tagit över ledningen (år 992).

I GW kan vi läsa att Tukka Normandie år 953 bjöds möjlighet att på Jumlin-halvön anlägga en fästning som vi får anta avser Jomsborg. Harald var då ännu inte kung. Men i GW avsnitt 11 sägs han ha återvänt från Jomsborg under början av år 965 - samma år som Mieszko angriper Wolin-halvön.

Danerna skulle alltså enligt GW åtminstone ha haft kommandot över fästningen ett bra tag innan Mieszko kommer till makten (cirka år 960). Vad händer då med staden respektive fästningen när Mieszko anfaller? Det finns inga tecken på att Jomsborg bytt kommando vid den tiden. Rimligen faller dock staden Wolin i polanernas händer.

Återigen. Hur får man ihop detta? Vad är incitamentet för att Mieszko skulle ingå i en allians med Harald när han redan behärskar området? Det enda jag kan komma på är att Mieszko i all sin godhet skänkt tillbaka access till Wolin/Jumne gentemot Harald mot att denne med stöd av Jomsborg skulle utöva skydd. Men även det låter väl ytterst långsökt?

karlfredrik
Inlägg: 892
Blev medlem: 30 april 2015, 22:51

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av karlfredrik » 19 oktober 2021, 01:05

fileoscar tycks ha misförstått arkeolognin. Arkeologer tror ingenting, men anser att det "kan vara så"
Här cirkulerar vilda konspirationsteorier. Seriösa arkeologer kan bedöma ungefärlig ålder på vissa detaljer, men föremål som inte hittas in situ kan man knappast veta säkert.
Latinska krönikor måste studeras i original (inte en översättning av någon som varken var insatt i dansk historia eller är latinprofessor). Åter igen frågan, kan man fastslå varifrån den kommer.

Kungsune
Inlägg: 1911
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av Kungsune » 19 oktober 2021, 07:51

Vad är det du uppfattar som konspirationsteori?
Jag har då inte sett någon här! Att man prövande ifrågasätter grunderna för någons påstående har ingenting med konspirationsteorier att göra så länge man inte drar några overifierbara slutsatser. Den enda som gjort det är ju Kurt Villaids Jensen (med sin sannolikhetsbedömning) men då i ett helt annat forum. Med tanke på att han får betraktas som ämnesexpert så är det ju helt naturligt att Historikus tar upp vad han har att säga. Ingen av oss deltagare har påstått att någon förfalskat något. Bara påpekat svagheter och brister i den argumentation som framförts för äkthet. Denna typ av diskussion hade ju i bästa fall skett innan man försökte lyfta fram materialet som autentiskt. Istället för att svara på befogade frågor går man i försvarsställning på ett helt obegripligt sätt. Flera av de frågor som framkommit både här och i andra forum är så enkla och omedelbart reflekterande till påståenden i boken att man borde vara förberedd på dem. Exempelvis kring (de 5?)sk arkeologiska bevisen.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av AndreasOx » 19 oktober 2021, 07:59

karlfredrik skrev:
19 oktober 2021, 01:05
fileoscar tycks ha misförstått arkeolognin. Arkeologer tror ingenting, men anser att det "kan vara så"
Här cirkulerar vilda konspirationsteorier. Seriösa arkeologer kan bedöma ungefärlig ålder på vissa detaljer, men föremål som inte hittas in situ kan man knappast veta säkert.
Latinska krönikor måste studeras i original (inte en översättning av någon som varken var insatt i dansk historia eller är latinprofessor). Åter igen frågan, kan man fastslå varifrån den kommer.
Om jag förstår Sven korrekt anser han att GW säkert kan härledas till ett pommerskt kloster varifrån det på 1530-talet överfördes till ett slottsarkiv i närheten. Detta grundar sig på de 1000-tals handlingar som upptäcktes i Antoninas dotters kvarlåtenskap december 2019, dvs. bearbetning lär ta många år. Förhoppningsvis finns GW kvar i något polskt arkiv.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av AndreasOx » 19 oktober 2021, 08:07

Historikus skrev:
18 oktober 2021, 16:24
Resume af granskning af ”Vikingakungens guldskatt”.

Granskningen er afgrænset til den danske del, der primært omhandler tiden omkring Gormslægten.

10. januar 2020: Danske runologers translitteration af runestenen DR4 skriver < sin : | : auk : knubu : > som i transskription lyder ”sun sinn ok Gnūpu”. Sven R oversætter dette i bogen til ”son sinn ok Knubu”. Tvist: Runologer oversætter generelt personnavnet til 'Gnūpu' (Gnupa).
Runskriften använder samma tecken för G och K liksom för B och P, dvs Knubu och Gnupu är lika korrekta translitterationer
7. August 2021: ”Krigarens namn var Tukki Normandie och han kom från < Provinzia Dacia >”. Tvist: Provinzia Dacia er en betegnelse der først opstod i 1200-tallet.
Historia Normannorum skriven av Dudo från Saint-Quentin mellan 996 och 1015 använder termen Dacia för normandernas hemland
16. August 2021: Dudo nævner en person < Haigroldus >, som i GW bliver til Harold, søn af Gorm og konge af Fyn. Ifølge GW anmoder Richard 1. af Normandiet ca. år 943-45 - den danske Harold om hjælp. Tvist: Dudos efterfølger William uddyber denne historie med, at < Aigroldus > blev udvist fra sit hjemland af sin søn Sveno. Svend Tveskæg var ikke født i 943-45 og nævnte ’Aigroldus’ må så være Harald Blåtand - en meget ung mand under tyve år.
Denne Harald är inte Harald Blåtand utan Gorms bror Harald som var kung av Fyn tills han fördrevs 943 och flydde till Normandie enligt GW
30. August 2021: Den håndskrevne polske faksimile med ”Zygfryda, syna Knoba” nedskrives forkert til polsk som ”Sigtrygg, son till Knuba, Knoba” og efterfølgende til svensk som ”Sigtrygg, son till Knub, Knob”. Tvist: Sammenholdes teksterne bliver Knupa, Knoba & Knub, Knob således til helt den samme person og far (Gnupa) til Sigtryg (jvf. runesten DR2 og DR4). Tvist: I samme tekst opstår pludselig en ekstra < Knup >. Denne Knup/Knut relateres fremadrettet i bogen som Knut og bror til Gorm den Gamle - og som søn til Svend Tveskæg.
Enligt GW (stamtavla på sid 309) var namnet Knut (Kanut, Konut, Knob, Knup osv) givet till personer i tre generationer:
1 Knob, Gorms far, förmodligen identisk med Knut den höge (Konut Aidire), levde ca 900, dog före 932
2 Knup, Gorms äldre bror, döpt 934 enligt Widukind, död före 943 (far till Sigtrygg, dvs identisk med den Knubu som nämns på runstenarna DR2 och DR4)
3 Kanut/Konut, Gorms äldste son kallad Knut Danos, född före 932, dog 962
Det är tänkbart att vi har att göra med två olika namn - dels Knop, dels Knut. I så fall är inte Gorms far (Knob) identisk med Knut den höge. Knop och Knut tycks dock etymologiskt ha samma betydelse vilket gör det något mer sannolikt att det är stavningsvariationer av samma personnamn.
10. September 2021: De første kompilationer af de Irske Annaler er nedskrevet fra omkring det 12. århundrede. Tvist: GW’s irske beretning kan ikke relateres til den saksiske klerk Avico og 990-erne.
Vad jag förstår anses de iriska annalerna vara "samtidiga med händelserna" pga. språkutveckling m.m.
17. September 2021: Fragment 87, AD 947; Den polske tekst skriver < Aidire > som i noterne uddybes af Antonina til ’Konut Aidire’. Tvist: I den polske og svenske tekst ændres dette først til ’Airdre’ og senere til "Airde Conut". Conut optræder ikke i den polske tekst.
Eftersom Aidire är ett i övrigt okänt ord är det mest sannolika att det är en stavningsvariant av Airde
28. September 2021:
Ifølge GW dræber Harald (Blåtand) Dublin-kongen Blacair(e) år 947 i et slag ved Ath Ciath. Tvist: Ulster-annalen år U948.1 skriver, at Blacair(e) bliver dræbt af (højkongen) < Congalach Cnogba >.
Enligt http://www.irish-annals.cs.tcd.ie/Editi ... _synch.htm är Ulster-annalernas årsangivelser förskjutna ett år mellan 664 och 1013 - så 948 är egentligen 947. Dvs GW och Ulster-annalerna anger samma år
Olaf Sihtricsson (Cuarán) nævnes af GW som svigersøn til Knuds far (Gorm). Cuarán’s hustru Gormflaith skulle så være datter af Gorm den Gamle? Tvist: Ifølge de irske annaler var Gormflaith datter af ’Murchad mac Finn’, kongen af Leinster.
GW nämner inte namnet på Olafs hustru. Han kan ha varit gift flera gånger. Namnet Gormflaith får en även att misstänkta att hon var Gorms dotter och inte dotter till en irisk kung.
GW beskriver personen Konuta Wysokiego, ”som en man som var ett huvud högre än alla sina andra krigare vilket på ´Norfynbrariks invånares språk betydde hög”. På polsk betyder < wysoki > ’høj’ og Konuta Wysokiego må da betyde ’Knud den Høje’. GW sammenholder desuden Konuta Wysokiego med påskriften Airde Conut på mønten fra Silverdale år 2011. Tvist: Højkongen Congalach Cnogba af Brega kaldes på engelsk for Knowth. Cnogba/Knowth var en irsk højkonge kaldet < Ard Rí > - som var årsag til Blacaire’s død år 948. High King (Ard Rí) Cnogba/Knowth er påvist som samme person nævnt af GW, som på polsk kaldes Konuta Wysokiego.
Knut den höge (Konut Aidire) levde enligt GW cirka 900 (samtida med påven Benedictus IV, som dog 903) och var far till Gorm och hans bröder. Dvs kan inte ha varit identisk med den iriske kungen Cnogba som nämns 944-956.
30. September 2021: GW har adopteret Saxo’s beretning om Knud, bror til Harald - der blev dræbt på et togt - og i et stort slag i Irland. Dette skete Ifølge GW i høsten år 962.

Tvist: "slaget" bekræftes ikke af de Irske annaler i 960'erne. Karen Schousboe refererer, at Antonina ganske rigtig er den, der står bag den præcise datering 17. oktober 962. Oplyst af Sven R. Flere norrøne sagaer - typisk fra 1200-tallet - har efterfølgende digtet videre på Saxo’s beretning. Olav Tryggvesons Saga af Snorri Sturluson samt Jomsvikingernes Saga, har begge adopteret historien med pilen der dræbte Knud (Dana-ast). Sagamaterialet veksler desuden mellem Irland/Dublin og Northumbria/York som skueplads for beretningen. Vi ser det samme i GW, hvor personen Konuta Wysokiego pludselig relateres til Norfynbrarik.
Knut den höge nämns inte av GW i någon irisk kontext utan enbart som erövrare av Norfynbrarik (Northumberland?) samt dog senast 932.
Om GW skrevs på 990-talet är det en mycket äldre källa än Saxo och kan alltså inte ha "adopteret Saxo’s beretning".

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av AndreasOx » 19 oktober 2021, 08:19

fileoscar skrev:
18 oktober 2021, 18:07
Jag har ett spörsmål jag skulle vilja dryfta - väl medveten om risken för att få på fingrarna om att det lagts i irrelevant tråd. Men det handlar om en koppling mellan GW och Haralds guldplakett och är inte klockren i någon av dem.

Mitt intryck är att de som misstror GW överlag också gör det beträffande plakettens äkthet. På motsvarande vis är de på andra kanten oftast ”troende” avseende båda företeelserna. Min fråga riktas till den senare falangen:

Sambandet mellan namnen Jumne respektive Jomsborg är med rätt stor sannolikhet etymologiskt klarlagd. Men islänningarna använder som bekant namnet ”Jomsborg” stundtals för såväl borgen som staden (i Knytlingasagan bl a). Omvänt råder det väl däremot ingen tvekan om att ”Jumne” enbart avser staden - aldrig borgen.

När Jumn/Jumne nämns på Haralds plakett så måste man enligt min mening därför tolka det som att danakungen i betydande grad haft herravälde eller inflytande över staden Jumne. Vilket för flertalet = Wolin. Rosborn säger förstås i sin bok (sid 283) att ”På Harald Blåtands guldplatta anges Jumne som den plats där kungen dog”. Hur han kunnat läsa in det utifrån texten HARALD GORMSON KUNG AV DANSKAR, SKÅNE, JUMNE, STADEN ALDINBURG förstår jag inte.

Men oavsett, hur går det ihop med den allians Harald - Mieszko som GW indikerar (avsnitt 16 i boken; ”prins Mirzka”) skulle ha funnits dem emellan år 984? Mieszko anföll ju Wolin år 965; var segerherrre år 967 och ska ha haft full kontroll över Oders utlopp senast år 972. Wolin var sedan en relativt självständig del av Polen fram till att Piast förlorade området igen. Exakt när det skedde är oklart, men lär ha skett först efter att Boleslaw I Chobry tagit över ledningen (år 992).

I GW kan vi läsa att Tukka Normandie år 953 bjöds möjlighet att på Jumlin-halvön anlägga en fästning som vi får anta avser Jomsborg. Harald var då ännu inte kung. Men i GW avsnitt 11 sägs han ha återvänt från Jomsborg under början av år 965 - samma år som Mieszko angriper Wolin-halvön.

Danerna skulle alltså enligt GW åtminstone ha haft kommandot över fästningen ett bra tag innan Mieszko kommer till makten (cirka år 960). Vad händer då med staden respektive fästningen när Mieszko anfaller? Det finns inga tecken på att Jomsborg bytt kommando vid den tiden. Rimligen faller dock staden Wolin i polanernas händer.

Återigen. Hur får man ihop detta? Vad är incitamentet för att Mieszko skulle ingå i en allians med Harald när han redan behärskar området? Det enda jag kan komma på är att Mieszko i all sin godhet skänkt tillbaka access till Wolin/Jumne gentemot Harald mot att denne med stöd av Jomsborg skulle utöva skydd. Men även det låter väl ytterst långsökt?
Eftersom Mieszko inte behärskade Jomsborg är det inte alls långsökt att anta att han ingick ett förbund med Jomsborgs härskare (kristna liksom Mieszko) för att säkerställa kontrollen över denna avlägsna, förmodligen hedniska men viktiga del av hans nyskapade rike.

Historikus
Inlägg: 1059
Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
Ort: København

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av Historikus » 19 oktober 2021, 17:37

Efter en seriøs granskning af bogen med udgangspunkt i det fritstillede materiale, er resultatet formuleret i et ”Resume” med 8 kildekritiske punkter. I sig selv er det påfaldende, at der indenfor Gormslægtens tidsperiode kan opstilles et så stort antal kritikpunkter.
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... 310#p27303

Her på dette forum bliver de opstillede punkter så bedømt – det er hele meningen med et debatforum. Partisk er dog den indstilling, kun, at sammenholde de kritiske punkter op mod en enkelt kilde (GW) der kun foreligger i en polsk afskrivning fra 1960’erne. Oprindelsen af disse tekster forsvinder i tågen selvom det påstås, at teksterne har deres oprindelse i en nu forsvundet latinsk kilde. Fakta er, at vi ingenting har som bevis.

Min granskning har jeg videresendt til en vist antal personer med indsigt i denne del af dansk historie og har fået det svar, at mine analyser - et stort arbejde - bekræfter mistanken om, at der er noget helt galt med GW.

Indenfor runologi, har jeg som kilde anvendt ’Samnordisk runtextdatabas’ (Uppsala universitet) samt ’Danske Runeindskrifter’ (Nationalmuseet). Samme transskription anvendes af Lisbeth M. Imer i sin bog Danmarks Runesten af 2016. Hvad angår de irske kilder er ”The Annals of Ulster” tilgængelig på nettet.

Historikus skrev:
18 oktober 2021, 16:24
Resume af granskning af ”Vikingakungens guldskatt”.
Granskningen er afgrænset til den danske del, der primært omhandler tiden omkring Gormslægten.

30. August 2021: Den håndskrevne polske faksimile med ”Zygfryda, syna Knoba” nedskrives forkert til polsk som ”Sigtrygg, son till Knuba, Knoba” og efterfølgende til svensk som ”Sigtrygg, son till Knub, Knob”. Tvist: Sammenholdes teksterne bliver Knupa, Knoba & Knub, Knob således til helt den samme person og far (Gnupa) til Sigtryg (jvf. runesten DR2 og DR4). Tvist: I samme tekst opstår pludselig en ekstra < Knup >. Denne Knup/Knut relateres fremadrettet i bogen som Knut, bror til Gorm den Gamle og far til Sigtrygg.
AndreasOx skrev:
19 oktober 2021, 08:07
Enligt GW (stamtavla på sid 309) var namnet Knut (Kanut, Konut, Knob, Knup osv) givet till personer i tre generationer:
2) Knup, Gorms äldre bror, döpt 934 enligt Widukind, död före 943 (far till Sigtrygg, dvs identisk med den Knubu som nämns på runstenarna DR2 och DR4)
Kong Gnupa
Året 934 gør den tyske konge Henrik I »Fuglefænger« af Sachsen et togt mod danerne. Kilderne her er Widukinds Sakserkrønike, Annales Corbeienses, Thietmar af Merseburg samt Den hellige Brunos levned af Ruotger, ærkebisp af Köln.

Henriks togt og påstanden om den danske konges dåb omtales i de næsten samtidige Korvei-annaler og er derfra optaget i Widukind af Korveis Sakserkrønike fra ca. 967. Kong Gnupa tabte slaget og måtte tåle den ydmygelse at tillade ærkebiskop Unni af Hamburg-Bremen et kort ophold i landet, hvorefter denne genoptog den afbrudte missionsvirksomhed i Birka. På sin vej mod Birka besøgte Unni desuden Gorm den Gamle, som gav ham en kølig modtagelse. Annalerne skriver desuden, at Gnupa ligeledes fik et tilbud om at tage på pilgrimsrejse til Rom for at blive døbt - men nævner, at grundet sygdom blev Romrejsen aflyst. Gnupa dør ca. år 935 og Henrik Fuglefænger og ærkebiskop Unni dør begge år 936.

Efterretningerne om Henrik I Fuglefænger’s sejr nåede helt til Italien, hvor Liutprand af Cremona omtaler, at Henrik I havde besejret danerne, som hidtil ingen anden havde undertvunget og samtidig gjort dem skatskyldige.

Hvorfor al dette om kong Gnupa? GW påstår at Gnupa er personen Knup (Knut), der skulle være en ældre bror til Gorm den Gamle. Denne Knut - mener Sven R - har fået magten af Gorm i området Danevirke med Wiegelsporten. Det stemmer dog rigtig dårligt med, at det er kongen Gnupa der bliver genstand for stor omtale i kilder og krøniker i hele Europa, hvis det i virkeligheden var Gorm, der var konge? Det er godt nok noget af en røverhistorie.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: En nyupptäckt handskrift, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”

Inlägg av Yngwe » 19 oktober 2021, 19:39

AndreasOx, får erkänna, bra research och bra inlägg!

Skriv svar