Skandinaviskt Arkeologiforum

Den etymologiska forskningen kring Wolin/Julin/Jumne/Jomsborg - på senare år främst presenterad av Aleksandra Petrulevich och Jürgen Udolph - visar entydigt att det inte finns någon koppling mellan namnen Wolin och Jumne. Det förra har hela tiden varit det slaviska namnet på staden medan Jumne antas vara en skandinavisk benämning. Var kommer då Julin in? Ja att det avser Wolin råder det ingen tvekan om. Petrulevich noterar att ”Iulina, Iulin” första gången förekommer i ”Vitae Ottonis episcopi Bambergenis” (1150-talet). Vidare finns det pommerska dokument där en Wieceslaw, framträder som kastellan av Wolin 1175 och 1184 men däremellan som kastellan av Julin! I Petrulevichs sammanställning försvinner sedan Julin som beteckning i mer kända dokument och krönikor i och med Saxos verk 1190-1208. Det kan dock noteras att man hittar Julin långt senare i andra skrifter. Johannes Micraelius skrev i ”Anderes Buch des Alten Wendischen Pommerlandes” (1500-talet) exempelvis följande: ”...schönen, mächtigen, aber nunmehr verstörten und verdärbten Städten Wineta, Julin, Arckon, Carentz, Grosweyn.”.

Udolph menar att Julin är en felaktig beteckning som man kan bortse från i en etymologisk diskussion. Han poängterar vidare att det slaviska namnet varit Wolin under alla tider: ”Wolin is not only the name that has been used for the town until today, it also represents the oldest surviving form handed down to us. It was mentioned as Vulouini (habitant name) by Widikiund of Corvey back in c. 970”.

Men var kommer då namnet Julin ifrån? Man kan ju undra om inte Otto von Bamberg fångade upp det under sina missionsresor snarare än att han bara uppfann det på eget bevåg. Var det till och med så att det var skandinaviernas namn på Wolin? De hade ju alltid egna sådana - antingen ljudmässigt anpassat efter det slaviska namnet eller som en översättning utifrån betydelse, exempel Steinborg (Kamien Pomorski) och Burstaborg (Szczecin).

Den allmänna meningen är att Jumne är det skandinaviska namnet på Wolin, men problemet är som sagt att det saknas etymologisk koppling dem emellan. Julin däremot skulle kunna vara en sådan, möjlig ljudmässig anpassning kan jag tycka. Den hypotesen är jag förstås troligen rätt ensam om eftersom ”alla” andra inte ens haft tanken att Jumne och Julin skulle kunna vara två skilda städer.

En mer vedertagen uppfattning är att Julin är ett resultat av en sägen kring Julius Caesar - att denne skulle ha vistats i - eller till och med ha grundat - Wolin. Forskarna tror förstås inte på den teorin, men det finns ett lustigt sammanträffande att fundera kring. I sin slavkrönika skrev nämligen Helmold följande (i dansk översättning): ”...och tog så vejen henimod den by, der hedder Woligost, men som av de mere dannede kaldes Julia Augusta eller Julius Caesar, der har anlagt den”. Kan det vara en ren sinkadus att två städer i området (Wolgast och Wolin) kopplas till Julius och att båda inleds med ”Wol-”?

Synpunkter från er övriga tas tacksamt emot.

fileoscar skrev: ↑
31 december 2020, 16:47
Den etymologiska forskningen kring Wolin/Julin/Jumne/Jomsborg - på senare år främst presenterad av Aleksandra Petrulevich och Jürgen Udolph - visar entydigt att det inte finns någon koppling mellan namnen Wolin och Jumne. Det förra har hela tiden varit det slaviska namnet på staden medan Jumne antas vara en skandinavisk benämning. Var kommer då Julin in? Ja att det avser Wolin råder det ingen tvekan om. Petrulevich noterar att ”Iulina, Iulin” första gången förekommer i ”Vitae Ottonis episcopi Bambergenis” (1150-talet). Vidare finns det pommerska dokument där en Wieceslaw, framträder som kastellan av Wolin 1175 och 1184 men däremellan som kastellan av Julin! I Petrulevichs sammanställning försvinner sedan Julin som beteckning i mer kända dokument och krönikor i och med Saxos verk 1190-1208. Det kan dock noteras att man hittar Julin långt senare i andra skrifter. Johannes Micraelius skrev i ”Anderes Buch des Alten Wendischen Pommerlandes” (1500-talet) exempelvis följande: ”...schönen, mächtigen, aber nunmehr verstörten und verdärbten Städten Wineta, Julin, Arckon, Carentz, Grosweyn.”.

Udolph menar att Julin är en felaktig beteckning som man kan bortse från i en etymologisk diskussion. Han poängterar vidare att det slaviska namnet varit Wolin under alla tider: ”Wolin is not only the name that has been used for the town until today, it also represents the oldest surviving form handed down to us. It was mentioned as Vulouini (habitant name) by Widikiund of Corvey back in c. 970”.

Men var kommer då namnet Julin ifrån? Man kan ju undra om inte Otto von Bamberg fångade upp det under sina missionsresor snarare än att han bara uppfann det på eget bevåg. Var det till och med så att det var skandinaviernas namn på Wolin? De hade ju alltid egna sådana - antingen ljudmässigt anpassat efter det slaviska namnet eller som en översättning utifrån betydelse, exempel Steinborg (Kamien Pomorski) och Burstaborg (Szczecin).

Den allmänna meningen är att Jumne är det skandinaviska namnet på Wolin, men problemet är som sagt att det saknas etymologisk koppling dem emellan. Julin däremot skulle kunna vara en sådan, möjlig ljudmässig anpassning kan jag tycka. Den hypotesen är jag förstås troligen rätt ensam om eftersom ”alla” andra inte ens haft tanken att Jumne och Julin skulle kunna vara två skilda städer.

En mer vedertagen uppfattning är att Julin är ett resultat av en sägen kring Julius Caesar - att denne skulle ha vistats i - eller till och med ha grundat - Wolin. Forskarna tror förstås inte på den teorin, men det finns ett lustigt sammanträffande att fundera kring. I sin slavkrönika skrev nämligen Helmold följande (i dansk översättning): ”...och tog så vejen henimod den by, der hedder Woligost, men som av de mere dannede kaldes Julia Augusta eller Julius Caesar, der har anlagt den”. Kan det vara en ren sinkadus att två städer i området (Wolgast och Wolin) kopplas till Julius och att båda inleds med ”Wol-”?

Synpunkter från er övriga tas tacksamt emot.

Til en begyndelse kan vi se på, hvad der umiddelbart kan findes på nettet.
Om navnet Wolgast og dets ændring gennem tiden fra Hologost til Wolgast skriver tysk Wikipedia nedenstående:
"Der Ortsname veränderte sich von Hologost (1127), Hologosta (1165) zu Woligost und urkundlich 1140 zu Wologost sowie zu Wolegast (1229) oder Wolgust (1250) zum heutigen eingedeutschten Wolgast (1189, 1250, 1331). Auch die Burg wurde mit „Castrum Waleguste“ genannt (1194).
Der Name Wolgast könnte ein altpolabischer Personenname Voligost gewesen sein, dessen zweiter Namensteil gość die Bedeutung Gast, auch Freund hat. Der Name bezeichnet somit jemanden, der einen größeren/besseren Freund hat.[5] Wilhelm Ferdinand Gadebusch ging ebenfalls von groß als Bedeutung der ersten Silbe (woly) aus, gast (poln. gaszcz) soll jedoch als Dickicht oder Hain zu deuten sein, woraus er Großer Hain ableitete."
Fodnoter og kilder kan ses på siden: https://de.wikipedia.org/wiki/Wolgast#Name
*
Hvis man oversætter spørgsmålet "Was bedeutet der Stadtname Wolgast?" til polsk, får man følgende i google translate: "Co oznacza nazwa miasta Wolgast?" - og når man stiller google det spørgsmål, får man et svar, som jeg her har oversat til dansk:
"Navnet på byen Wołogoszcz (åbenbart det polske navn for Hologost) er uden tvivl af slavisk oprindelse. Dens anden del - "Goszcz" - som i tilfældet med Radogoszcz er en form for ordet "gost", der betyder "gæst". På den anden side kommer sandsynligvis den første del af højborgets navn fra den hedenske gud Weles."
*
Samme metode som ovenstående benyttet på byen Wolin, giver dette svar:
"Dets navn, der udvikler sig gennem den tidlige middelalder, stammer fra den slaviske rod "aka", "vol", hvilket betyder "fugtig", "våd", "vand". Ikke noget om nogen gud her, men det kan være, at andre kilder fortæller noget andet.
*
Fandt en dansk udgave af Helmolds slaverkrønike:
"De satte over floden Trabena, lagde vejen igennem Polabernes og de såkaldte Obotriters vidtløftige lande, indtil de nåede floden Penis, gik ligeledes over den og tog så vejen henimod den by, der hedder Woligost, men som af de mere dannede kaldes Julia Avgusta efter Julius Cæsar, der har anlagt den (I biskop Otto af Bambergs levned, siges Julius Cæsar at have anlagt Julin (Wollin). Den by, Helmold kalder Woligost, det nuværende Wolgast, hed på Slavernes mål egentlig Bolehost og kaldes i biskop Otto af Bambergs levned Hologosta)."
Link:
http://www.perbenny.dk/Helmod.html

BS

De polske medier beskæftiger sig af og til med den polske stats opkomst. På nettet finder man bl.a. "Slaget mellem Mieszko og Wichman - en kamp mod slaverne og den saksiske greve" - hvor der konkluderes:

Den 22. september 967 fandt den sejrrige kamp mellem Mieszko I mod Wichman og stammefolket Wolinianie sted. Dette sammenstød sluttede kampen mellem den polske prins og den saksiske krigsherre.

Det er nævnt som en mulighed at Harald Blåtand tog parti for Wichman og de slaviske stammer i perioden 962-67 (Widukind), hvilket måske bekræftes af hans giftermål med abodritterfyrsten Mistivois datter Tove, i perioden 968-973. Mistivois stammeforbund grænsede op mod øen Usedom frem til årene 990-95.

Det antages, at hertug Mieszko I (c.†992) af slægten Piast, etablerede et historisk Polen omkring år 960. Dette rige omfattede ikke det nordlige Pommern kaldet Vorpommern. Mieszko I's interesse lå i, at få kontrol over floden Oders udløb i Østersøen.

Nævnte slag omtales af den jødiske købmand Ibrahim ibn Jakub, der er mere kendt under sit arabiske navn Ibrâhîm Ibn Yûsuf at-Turtûsi.

Hvordan passer det ind i den teori, at der skulle ligge en vikingeborg i Wolin?

https://www.polskieradio.pl/39/156/Arty ... kim-hrabia

Vi ved for lidt om, hvordan/hvorvidt Mieszko I og Boleslaw I indgik en form for samarbejde med Harald Blåtand - de to blev døbt stort set samtidig, ifølge kilderne med ca. et års mellemrum, mere eller mindre.
Et sådant samarbejde var der senere mellem Boleslaw III og kong Niels, da Vartislav herskede i Pommern. Boleslaw III herskede i den sydlige del af Polen og ville have broderen Zbiegniew væk fra den nordlige del. Angiveligt kunne der være problemer om vinteren med at lade landtropper bevæge sig nordpå, da tilfrosne vådområder var risikable - det var en god idé at angribe nordfra, hvad Niels og Magnus gjorde. Magnus blev senere gift med Boleslaws datter.
*
Arkæologisk fund har tidligere vist, at der var samarbejde mellem danske og polske krigere, men resten af svaret vil vi formentlig have om 2-3 måneder, når bogen af Rosborn/Sielski angiveligt skal udkomme.
Han (SR) efterspørger andetsteds (i en facebook gruppe) om en runestens plads om dtidligere omtalte håndskrift, som er skrevet af kong Haralds kaplan Avico i 990'erne følgende:
"Troligtvis är denna krönika, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”, skriven i ett försök att helgonförklara kungen. Den är omfattande och Avico har varit med kungen alltsedan 950-talet till hans död hösten 985. Vi kommer om några månader in på 2021 ut med en omfattande publikation om fyndet som kommer att skriva om en hel del av dansk-skånsk-polsk historia under 900-talet.
Men även andra händelser utanför dessa områden omtalas. Här vill jag bara nämna att i handskriften är Fyrisvallsslaget mycket detaljerat omtalat. Slaget stod året efter Harald Blåtands död, alltså 986. Här följer några stycken ur ”Gesta Wulinensis” om detta:
”Efter att ha tagit makten begav sig ´Tukka´ (Toke Gormsson, Haralds yngre bror) till ´Sali´ (Uppsala) och tog med sig 24 skepp med ´Biyrnusa´(Styrbjörn) från ´Jumsburga´s slaviska krigare, 17 skepp med krigare från ´Selund´ under ´Sibir Jarla´ och 13 skepp med krigare från ´Schonen´ (Skåne) som han själv skulle leda.”

Hvis Harald Blåtands broder herskede i Jomsborg (Jumsburga), stod han måske også bag stiftelsen af borgen/bosættelsen. (Vi kommer altså til at stifte bekendtskab med nye navne).

BalticSea skrev: ↑
2 januari 2021, 00:20

”Efter att ha tagit makten begav sig ´Tukka´ (Toke Gormsson, Haralds yngre bror) till ´Sali´ (Uppsala) och tog med sig 24 skepp med ´Biyrnusa´(Styrbjörn) från ´Jumsburga´s slaviska krigare, 17 skepp med krigare från ´Selund´ under ´Sibir Jarla´ och 13 skepp med krigare från ´Schonen´ (Skåne) som han själv skulle leda.”

Hvis Harald Blåtands broder herskede i Jomsborg (Jumsburga), stod han måske også bag stiftelsen af borgen/bosættelsen. (Vi kommer altså til at stifte bekendtskab med nye navne).

Framgår det av källan om Toke Gormsson är Harald Blåtands bror? Enligt Peter Lawaetz är Toke av den östdanska släkten (Jarl av Skåne) och det skulle ju passa med att krigarna var från Själland och Skåne? Sibir Jarl för tankarna till Sigfred/Sigvalde av Själland.

Annars är det ju högintressant att slaget på Fyrisvallarna stod efter Haralds död. Även att "Sali" nämns i sammanhanget, för det skulle ju bekräfta traditionen att Fyrisvallarna verkligen var i närheten av Salaån, som sedan omdöptes till Fyrisån (och inte någon annanstans, t ex vid Hunneberg).

Det är också mycket intressant att Harald ska ha stått på Wichmanns sida från 962, eftersom det annars påstås att Wichmann sökte stöd hos Harald 962, men blev bortskickad.

Ja, i föredrag av SR avslöjas att Toke Gormsen var Harald Blåtands bror. Han blev utnämnd till lydkung över Skåne år 971. Toke blir sedan ett kort tag även kung över danerna när Harald dör 985, men stryker själv med vid Fyrisvallarna.

Tydligen beskrivs även templet i Uppsala med dess kungliga hall där alla förfäder sedan Ulf den fruktansvärde träffas vart femte år. Därigenom bekräftas Adams uppgift som annars varit så ifrågasatt.

Främmestad skrev: ↑
2 januari 2021, 15:37
Det är också mycket intressant att Harald ska ha stått på Wichmanns sida från 962, eftersom det annars påstås att Wichmann sökte stöd hos Harald 962, men blev bortskickad.

Første sikre hentydning til Harald som konge er fra år 962, hvor den tyske oprører Wichmann beder Harald om hjælp (Widukind). Grev Wichmann var nevø til hertug og markgreve Herman Billung og i familie med kejser Otto I på den mødrene side. Alligevel kæmpede han for et uafhængigt Østholsten og så gerne her en alliance med Harald. Wichmann selv døde på et sidste felttog år 967.

Det er uvist om Harald støttede grev Wichmann men noget tyder på en vis konsensus med det vendiske eller slaviske folkeslag abodritterne, der var bosat i Nordtyskland samt førnævnte østlige Holsten. Året 967 angreb fyrst Mistivoi (c.†990-5) den slaviske stamme vagrierne og deres fyrst Selibur og underlagde sig Østholsten og sø-handelspladsen Starigard. Denne handelsplads blev år 968 kendt som Aldinburg - det senere Oldenburg - hvor der blev oprettet et bispedømme frem til år 990. En runesten bekræfter Haralds giftermål med abodritter-fyrsten Mistivois datter Tove, der kan estimeres til perioden 968-973. Året 973 skriver annal Altaich, at »dux« Harald sendte gesandter til kejser Otto II (c.†983) i Quedlinburg.

Lidt dristigt sætter Harald Blåtand og norske Håkon Jarl sig op imod kejser Otto II, hvor de 973-74 besatte grænselandet, blev slået i kampen og mistede handelspladsen Hedeby de næste ni år; først år 983 vandt Harald i alliance med Mistivoi det tabte tilbage. Snorri Sturluson nævner, at Håkon Jarl, efter at have tabt kampen, sejlede gennem Øresund og hærgede på begge sider af sundet. Her er et eksempel på, at både Sjælland og Skåne endnu ikke var en del af Haralds rige.

BalticSea skrev: ↑
2 januari 2021, 00:20
Vi ved for lidt om, hvordan/hvorvidt Mieszko I og Boleslaw I indgik en form for samarbejde med Harald Blåtand - de to blev døbt stort set samtidig, ifølge kilderne med ca. et års mellemrum, mere eller mindre.
Et sådant samarbejde var der senere mellem Boleslaw III og kong Niels, da Vartislav herskede i Pommern. Boleslaw III herskede i den sydlige del af Polen og ville have broderen Zbiegniew væk fra den nordlige del. Angiveligt kunne der være problemer om vinteren med at lade landtropper bevæge sig nordpå, da tilfrosne vådområder var risikable - det var en god idé at angribe nordfra, hvad Niels og Magnus gjorde. Magnus blev senere gift med Boleslaws datter.
*
Arkæologisk fund har tidligere vist, at der var samarbejde mellem danske og polske krigere, men resten af svaret vil vi formentlig have om 2-3 måneder, når bogen af Rosborn/Sielski angiveligt skal udkomme.
Han (SR) efterspørger andetsteds (i en facebook gruppe) om en runestens plads om dtidligere omtalte håndskrift, som er skrevet af kong Haralds kaplan Avico i 990'erne følgende:
"Troligtvis är denna krönika, ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”, skriven i ett försök att helgonförklara kungen. Den är omfattande och Avico har varit med kungen alltsedan 950-talet till hans död hösten 985. Vi kommer om några månader in på 2021 ut med en omfattande publikation om fyndet som kommer att skriva om en hel del av dansk-skånsk-polsk historia under 900-talet.
Men även andra händelser utanför dessa områden omtalas. Här vill jag bara nämna att i handskriften är Fyrisvallsslaget mycket detaljerat omtalat. Slaget stod året efter Harald Blåtands död, alltså 986. Här följer några stycken ur ”Gesta Wulinensis” om detta:
”Efter att ha tagit makten begav sig ´Tukka´ (Toke Gormsson, Haralds yngre bror) till ´Sali´ (Uppsala) och tog med sig 24 skepp med ´Biyrnusa´(Styrbjörn) från ´Jumsburga´s slaviska krigare, 17 skepp med krigare från ´Selund´ under ´Sibir Jarla´ och 13 skepp med krigare från ´Schonen´ (Skåne) som han själv skulle leda.”

Hvis Harald Blåtands broder herskede i Jomsborg (Jumsburga), stod han måske også bag stiftelsen af borgen/bosættelsen. (Vi kommer altså til at stifte bekendtskab med nye navne).

Helt rätt, vi vet för lite om huruvida Mieszko ingick i någon allians med Harald. Men ändå ser man rätt ofta att det spekuleras i den riktningen. Min undran är om det finns NÅGOT som ger stöd för det.

Det mest uppenbara tecknet på en allians brukar vara ingifte i partnerns familj. Ett sådant förekommer ju också här - men då hos Mieszkos motståndare, Mistivoj.

Jag instämmer i Historikus fundering - som jag uppfattar den - att det är svårt att få in en allians mellan danerna och Piast i den historiska bilden. Till den hör hur danerna byggt upp sina handelsvägar redan under bronsåldern. Vidare att de av tradition varit allierade med wilzerna, till exempel i kampen mot frankerna i slutet av 700-talet. Obotriterna stod då på de segrande frankernas sida och fick som belöning ta över Nordalbingien. Hämnden för det kom år 808 när Godfred tillsammans med wilzerna angrep obotriterna samt ödelade deras stora handelsplats Reric respektive flyttade handelsmännen där till Hedeby.

Fiendeskap kan överbryggas vid ett yttre hot och det var väl det som gjorde att stammarna - som annars låg i ständig fejd med varandra - gick samman i en koalition under Mistivoj. De yttre hoten var de stora spelarna på Europas scen, tysk-romerska riket samt polska Piast. Särskilt de senare hade intresse i de vendiska handelsplatserna vilket i en förlängning borde utgöra en fara för danernas handelsvägar.

Den allmänna bilden verkar vara färgad av Valdemar den stores krig under 1100-talet, men i min bild så ser jag det naturligt att danerna tidigare var allierade med venderna på grund av de gemensamma intressena kring handeln (platserna respektive vägarna), ett win-win. Därmed inte sagt att parterna var jämbördiga i den alliansen. En hel del i de isländska sagorna indikerar en överhöghet som innebar skatt till danerna i utbyte mot det skydd de bistod med. Det är inte bara i sagorna för övrigt som danernas framryckning längs södra Östersjökusten framkommer. Carl Christian Rafn beskrev under 1820-talet hur Gorm den gamle utvidgade sitt rike:
”Derefter rykkede han op i Jylland, og foer frem med Hærskjold, og dræbte eller afsatte alle Konger lige Sønder til Sles, og indtog ogsaa en stor Deel af Vindland.”

När kom då vändningen som innebar att danerna gick emot sina tidigare allierade? Ja Adam av Bremen meddelar oss i ett sammanhang - som handlar om Magnus den gode - att venderna efter Knuts död (avser rimligen Knut den store; dog år 1035) blev Danmarks fiender.

fileoscar skrev: ↑
2 januari 2021, 17:08
Jag instämmer i Historikus fundering - som jag uppfattar den - att det är svårt att få in en allians mellan danerna och Piast i den historiska bilden.

Nord for Jelling i området ved Horsens Fjord ligger Kongsø, Enner og Tørring. Mellem de to første ligger Sønder Vissing, hvis runesten nævner Mistivois datter Tove - og ca. 2 km fra Enner ligger Tamdrup Kirke, hvor de forgyldte kobberplader, der viser Harald Blåtands dåb, findes.

Ifølge danske runeindskrifter er runestenen dateret til perioden 950-1000 og har historisk sammenhæng med Harald Blåtand. DR-nr.: 55 og DK nr.: MJy 98.

Translitteration:
tufa : lRt : kaurua : kubl | mistiuis : tutiR : uft : muþur | sina : | kuna | harats : hins : kuþa : kurms | sunaR

Dansk oversættelse:
Tove, Mistivis datter, Harald den Godes, Gorms søns kone, lod gøre kuml efter sin mor.

Oversættelses- og sagkommentar:
Tove, obodritterkongen Mistivois datter, anses for at være Harald Blåtands kone, selvom det ikke kan bekræftes af andre kilder. Højst usædvanligt nævner indskriften ikke navnet på den afdøde, og hvor der normalt ville følge en tilføjelse (apposition) om den afdødes dyder, følger her - ligesom på den store Jelling-sten - en apposition om stenrejseren (jf.Stoklund 2005d med henvisninger).

Kommentar: Når Tove, Mistivois datter opsætter en runesten over sin afdøde mor, bekræftes ikke alene Haralds nære forbindelse til obodritterkongen men ligeledes, at Toves mor tilsyneladende boede på kongsgården på dødstidspunktet. En runesten var en ressource krævende aktivitet, der plausibelt var godkendt af Harald.

For mig ser det ud til, at der i den samlede kontekst er en interessekonflikt mellem på den ene side alliancen Harald/Mistivoi og på den anden side hertug Mieszko I af slægten Piast.

Giver det plads til at Harald Blåtand begraves i Wolin?

Det ska i alla fall bli intressant att läsa om sambandet mellan Harald Blåtand och Toke Gormsson. När det gäller kung Gnupa står det i en latinsk text att han var "fraetre" med (har jag för mig) Gorm och då kommenterade någon att "fraetre" inte behöver betyda "bror" utan är en översättning för "frände", nära släkting, t ex kusin. Om det nu bara i förbigående skrivs att Toke var "fraetre" till Blåtand, ja, då kanske det inte är så klart. Toke nämns ju ingen annanstans som hans bror. Dessutom, varifrån kommer då namnet Toke? I princip alla namn återanvändes. Visserligen hittar man inte alltid upphovsmannen till namn. Det kan vara en morbror som man inte känner till. Men namngivningsreglerna kan vara väldigt hjälpsamma när man letar efter samband. Spännande är det hur som helst.

Angående Skåne så kan det vara så att Toke Jarl av Skåne föll vid Fyris och att hans änka (hon med den där nergrävda skatten som det stod om i tidningarna för något år sedan) flydde. Här kommer nu den mystiske Torgils Sprakalägg in i bilden, som ibland sägs vara svärson till Blåtand (gift med hans och Tovas dotter), och möjligtvis övertog jarlsämbetet. Men det är bara plausibelt om Harald levde ett tag efter slaget vid Fyris, som ju sagorna uppger.

Skandinaviskt Arkeologiforum

Julin - ett påhitt av vem?

Julin - ett påhitt av vem?

Re: Julin - ett påhitt av vem?

Re: Julin - ett påhitt av vem?

Re: Julin - ett påhitt av vem?

Re: Julin - ett påhitt av vem?

Re: Julin - ett påhitt av vem?

Re: Julin - ett påhitt av vem?

Re: Julin - ett påhitt av vem?

Re: Julin - ett påhitt av vem?

Re: Julin - ett påhitt av vem?