Fyledalsvallarna

[Starkodder]

Intresset för Snogeholmsvallen har varit väldigt svagt från myndigheternas sida, trots att det finns få platser med liknande vallar i Skåne. Men jag ger inte upp och har fortsatt med kartsökeriet efter nya och intressanta ställen. Vem vet vad som kan dyka upp?

Speciellt har jag kollat efter ovanliga formationer vid sjöar eller branter. Av det senare slaget och inom kategorin fornborg finns inte många i Skåne. Vad jag vet endast på Stenshuvud och Hälleberga backe i Göinge och på båda ställena även vatten i form av källor som kan hålla liv i befolkningen under en längre tid. Utanför egentliga berg får man hålla till godo med sluttningar typ Borgen vid Vallåkra. Därutöver inte så mycket och jag gissar att frånvaron av färskvatten på annars lämpliga platser hindrat anläggning av fornborgar och skyddande vallar.

I södra Skåne är det glest med branta sluttningar som skulle passa en vallanläggning. Med ett tydligt undantag: Fyledalen. Ända sen 2018 när jag hittade Snogeholmsvallen i närheten, kollade jag även Fyledalens sluttningar på liknande vallanläggningar. Men inte tydligt nog verkar det som. I går samma procedur igen men lite noggrannare...och träff!

Hela norra sidan och södra sidan av den milslånga Fyledalen har många utskjutande partier med raviner och bäckfåror däremellan. Man kan kalla dem backar helt enkelt, berg är att ta i. Nivåskillnaderna är störst på den norra sidan, ungefär som mest 60 meter. Ovanför sluttningarna är det ofta helt platt.

Första träff vid Kråkhultet i norra sluttningen mellan Röddinge och Ramsåsa. En plats helt fri från kända fornlämningar. Platsen är avgränsad av en större bäckravin i väster och en mindre i öster. På Fornsöks terränglutningsskikt anar man rester av gamla vallar på landsidan åt norr! Ett avbrott i mitten och delvis bortplöjt i öster. Innanför vallen en helt plan yta på 300 x 300 meter, lämplig för bosättning. Ett källflöde med bäck anas i öster och kan vara en anledning om man har satsat på stället. I den västra delen anas en fyrkantig formation, men om det antyder något under marken eller har med tidigare plöjning att göra är osäkert. Idag är platsen betesmark. Vi kan kalla den Kråkhultsvallen.

Kråkhultsvallen.JPG (52.16 KiB) Visad 3243 gånger

Sett ur försvarssynpunkt ligger platsen extremt strategiskt rätt, om man nu vill ha kontroll över dalen. Fyledalen böjer av precis här, vilket medför att man har sikt längs dalgången både västerut och åt sydost, om träden är borta. Transporter i dalgången kan således upptäckas på långt håll.

Fyledalsvallarna.JPG (89.03 KiB) Visad 3243 gånger

Andra träff precis mitt emot på andra sidan dalgången i söder vid Nyvångshuset, på en utskjutande men tydligt mindre backe än den norra. Skogsbeklätt. Även här är den plana ytan avgränsad av en ravin i väster och en i öster. Det plana partiet verkar hålla en mindre vall i söder, som syns svagt i terränglutningsskiktet. Vi kan kalla den Nyvångsvallen.

Nyvångsvallen.JPG (29 KiB) Visad 3243 gånger

Hålvägar verkar finnas intill båda platserna.

Jag kommer att så fort som möjligt åka ut och kolla om man ser något i terrängen. Följdfrågor:

1. Ser platserna intressanta ut arkeologiskt, ser det ut som riktiga vallanläggningar?

I så fall

2. Finns liknande typer av anläggningar på andra ställen, med sluttning plus vall?
3. Kan de två platserna höra ihop eller är de motställda varandra och speglar lokala konflikter med Fyledalen som en tydlig gräns nordsyd mellan gamla landskap? Eller utgör de tillsammans istället gräns östväst?
4. Om det finns försvarsvallar i Fyledalen, indikerar det att dalen var en viktigare transportväg förr i tiden än senare?
5. Finns det gamla viktiga vägar genom dalen?

Synpunkter mottages gärna!

[Yngwe]

Bra spanat.!

Om det fanns viktiga vägar? Duger inte Fyleån? Det är ju en å som om man följer den tillräckligt långt uppströms så börjar den rinna åt andra hållet, mot Kävlingeån...

[Starkodder]

Jag tror inte Fyleån dög som vattenled. Troligen vägar längs båda sluttningarna, men om de var viktiga att bevaka vet jag inte. Fyledalen har inte direkt varit känd som en viktig transportsträcka förr i tiden vad jag vet, även om den ser lockande platt och enkel ut på kartan.

[Yngwe]

Tror nog att den dugt utmärkt i ett regionalt perspektiv. Inte för inte som Köpinge ligger där det ligger. Fyleån är ju kraftigt modifierad idag, om än att den har börjat återställa delar. Våtmarkerna vid vattendelaren är ju också mer eller mindre utraderade med dikning, det naturliga lär ha varit väldigt annorlunda än hur det ser ut idag.

[Starkodder]

Som båtled duger den endast till små båtar, Fyleån är ju den översta delen av avrinningsområdet.

[Yngwe]

Självklart är det mindre båtar, ingen Ormen Långe med en halv bataljon ombord.

Men, betydelsen som båtled skall nog inte underskattas. Se nedan två kartor. Den övre hur det såg ut under tidigt 1800-tal innan de stora dikningsprojekten, den nedre hur det såg ut i slutet på 1900-talet. De svarta ytorna är öppet ytvatten. Skillnaderna är enorma, det var ett helt annat landskap. Jag har ritat in en orange pil, den visar Fyleåns övre del.

Källa
SMHI - Svenskt vattenarkiv - Sänkta och torrlagda sjöar

Fyleån.PNG (122.31 KiB) Visad 3147 gånger

[Starkodder]

Att tolka ängsmarkerna som någon sorts sjö stämmer inte, utan det handlade om fuktiga ängsmarker på dalbotten som då och då blev översvämmade. Således ingen båtväg sommartid. Räcker med att titta på den Skånska rekognosceringskartan för att se detta. I västra delen av Fyledalen fanns öht inget vattendrag utan det handlade om ett kärr. Vid Röddinge och nedströms rinner Fyleån som inte var stor ens då. Först när den mycket större Trydeån tillstöter från öster kan vi tala om en å. Men det är inte bara vattenflödet som avgör. Snackar vi järnålder så var det säkert trädbrötar på många ställen inklusive kanske bäverdammar och bäverfällda träd. Det om något stoppar båtfärder på mindre vattendrag, Båttransporter i små vattendrag är överskattade, inte minst om träd kan falla ner i vattnet.

[Yngwe]

Det handlar som sagt om öppet ytvatten, i sjö eller våtmark, som kraftigt påverkar vattenstånd i sjöar, bäckar och åar.


Jag har gått igenom det tidiga kartmaterialet, och jag vill nog säga att du underskattar det hela en gnutta.
Det räcker gott med 3 dm vattendjup för att ha en transportväg som är avsevärt enklare än landalternativet, och att träd och bråtar skulle vara mer till hinders där än på stigen i skogen förstår jag inte. Bäverdammar sågs säkert som en lycka då de faktiskt skapar djupare vatten uppströms.


Ska återkomma lite senare med några intressanta kartbilder jag hittat.

[Starkodder]

Det handlar som sagt om öppet ytvatten, i sjö eller våtmark, som kraftigt påverkar vattenstånd i sjöar, bäckar och åar.


Jag har gått igenom det tidiga kartmaterialet, och jag vill nog säga att du underskattar det hela en gnutta.
Det räcker gott med 3 dm vattendjup för att ha en transportväg som är avsevärt enklare än landalternativet, och att träd och bråtar skulle vara mer till hinders där än på stigen i skogen förstår jag inte. Bäverdammar sågs säkert som en lycka då de faktiskt skapar djupare vatten uppströms.


Ska återkomma lite senare med några intressanta kartbilder jag hittat.

Och jag tror att du överdriver Fyleåns betydelse. Klart att träd och bråtar hindrar båtar, liksom bäverdammar.

Blir mer och mer övertygad om att Fyledalen inte var en transportväg. Således eventuella fornborgar på sidorna av dalen låg i utkanten.

Eftersom Kråkhultsvallen ligger vid sockengränsen kan den ha varit en gemensam anläggning för Röddinge och Ramsåsa. Nyvångsvallen kanske för Baldringe.

[Yngwe]

Det är klart träd och bråtar är i vägen och därför tar man bort dom, precis som på land. Bäverdammar däremot, du har helt fel, dom fungerar nästan som slussar och säkrar vattendjur i något som liknar trappor. Man får ett kort drag och sen god framkomlighet. Superviktigt i små vattendrag. Givetvis kan människan själv åstadkomma liknande dämmen med ganska små medel.

Det är omöjligt att förstå järnålderns landskap om du inte förstår hur små båtar fungerar. Det gällde i Rom, i Kina och i synnerhet i Skandinavien. Det är så oerhört mycket lättare att låta vattnet bära än att låta människa eller djur göra det.