Vi lägger nu ut den svenska versionen av vår bok ”Vikingakungens guldskatt” digitalt så att man gratis kan ladda ner den. Denna språkversion av boken är sedan länge slutsåld. Nu hittar du den här:
https://ia600803.us.archive.org/2/items ... kungen.pdf
eller
https://www.academia.edu/126670699
boken kommer också snart att gratis finnas på Google books
Boken handlar om bl.a. Harald Blåtand, hans liv och samtid utifrån fynden av hans grav i Wiejkowo i norra Polen samt det nyfunna material som rör den samtida krönikan ”Gesta Wulinensis ecclesiae pontificum”. På sid 2 i boken har vi kompletterat med länkar till alla de artiklar som sedan utgivningen gratis lagts ut digitalt och som berör källmaterialet.
Efter det att vår bok kom ut har det i en historisk tv-serie gjorts en mindre utgrävning invid kyrkan i Wiejkowo. Man påträffade då kristna gravar vilket bl.a. förvånade deltagande arkeologer. Tidigare fanns det nämligen inte några uppgifter om att det före uppförandet den nuvarande kyrkan år 1841 på platsen skulle ha funnit en äldre kyrka. I vårt bevarade dagboks- och brevmaterial från 1840-talet berättas emellertid om att 1841-års kyrka ersatt en medeltida kyrkoruin.
I den samtida krönikan ”Gesta Wulinensis” omtalas också att här uppfördes en kyrka redan år 984 av Harald Blåtand tillsammans med den landsflyktige biskop Wago från Aldinborg. Platsen låg då i närheten av fästet Jomsborg. Biskop Wago var emellertid sjuk och Harald Blåtands egen präst Avico, som också skrivit den äldsta delen av krönikan, fick vikariera som präst i kyrkan. Wago dog ett halvt år senare och begravdes i kyrkan. År 985 dog också enligt ”Gesta Wulinensis” Harald Blåtand på Jomsborg och även han begravdes i kyrkan.
Vid utgrävningen påträffades keramik från sent 900-tal, en datering som stämmer väl med etableringen av den äldsta träkyrkan. En av gravarna som påträffades invid kyrkan verkar vara från ca början av 1100-talet. När det uppdagades att utgrävningen avslöjat tidiga, kristna gravar tvingades man emellertid avbryta utgrävningen. Enligt uppgift har hela området nu förklarats som lagstadgat fornminne. Till en tidigmedeltida kyrkogård har alltid hört en kyrkobyggnad. Var exakt denna legat i området runt den nuvarande har ännu inte kunnat bestämmas. Utifrån vissa uppgifter om lokaliseringen av Harald Blåtands stenkammargrav som påträffades år 1841 har vi dock vissa indikationer på det troliga läget. Graven finns troligtvis kvar.
Staden Wolin, som ligger endast några kilometer väster om Wiejkowo och på den andra sidan av det smala sundet, blev kristnat först år 1124 av biskop Otto av Bamberg. Han rev ner det hedniska templet i staden och ersatte detta med en träkyrka. Han lät också bygga en kyrka utanför staden och gjorde denna till biskopskyrka. Varför blev inte kyrkan inne i handelsstaden biskopskyrka? Min tolkning har hela tiden varit att eftersom biskop Wago var begravd i Wiejkowo var det just denna kyrka som utsågs till biskopskyrka för hela området (se vår bok sid 323-324).
Att Tomas Sielskis och mitt arbete med detta nya historiska källmaterial och dess offentliggörande nu med stor sannolikhet kommer att bilda grunden för vidare forskningsfokus på bl.a. Wiejkowo-området känns tillfredsställande.
Det kan också noteras att arbetet med vår efterföljande bok om Harald Blåtands brorson Sven Tveskäggs liv pågår i skrivande stund. Det kommer dock att dröja innan vi lägger fram denna. Om kungens liv har ju tidigare varit väldigt lite känt från samtida källor. I ”Gesta Wulinensis” möter vi emellertid nu en berättelse, nedtecknad av då levande personer och den historiska bilden blir då i många avseende en helt annan än den som man tidigare trott sig veta om kungen.