Skandinaviskt Arkeologiforum

Båtgravskultur i fornnordiska källor.

Finns det någon fornnordisk (norrön) berättelse (kväde, saga) eller liknande där man med stor sannolikhet beskriver något som starkt kan associeras med båtgravskulturen (såsom den såg ut i Vendel/Valsgärde med omnejd)?

Jag tycker mig själv inte kunna hitta något men det beror förmodligen (förhoppningsvis) mer på den egna kunskapsbristen och fantasilösheten.

Kanske någon mer beläst/fantasifull person kan vara behjälplig?

Nej, jag känner bara till brandbåtgravar (med vikingar i österled) och när de lägger den döde i ett skepp och skickar ut honom på havet (som tex i Beowulf).

Ibn Fadlan beskriver hur en hövding bränns i sitt skepp tillsammans med en slav på 920-talet. Resterna av bålet ska sedan ha täckts av en hög med en rest stolpe på toppen. Detta skedde dock längs Volga.

De isländska källorna behandlar framför allt Västskandinaviska förhållanden, så det borde snarare vara det norska båt/skeppgravskicket som man hade kunna förväntat sig nämnas än det östsvenska. Vet dock inte i hur stor detalj de behandlar just gravskick. Beowulf är tveksam som källa - nedskiven i England mellan ca 700 och 1100 e.Kr, men utspelar sig ett par århundraden tidigare.

At Beowulf er en usikker kilde, hvad angår sammenhængende historie og begivenheder, er ikke ensbetydende med, at den er en usikker kilde, hvad angår en gravskik - den kan bare ikke dateres på det grundlag. Korrektheden af Beowulfs omtale af vildsvinehjelme er jo endda arkæologisk påvist.

Saxo beskriver i øvrigt en identisk gravskik ved den gamle Sigurd Rings død, og Sigurd beskrives ofte som svensk. Saxo er fra samme tid som de islandske sagaer og hævder også at bygge på tidligere sagn og sagaer. Begivenheden er næppe historisk, men gravskikken i fortællingen beskriver måske en tidligere praksis og den filosofi, som lå bag både bådgrave og skibssætninger.

Inte ens skeppsbegravningarna i Oseberg och Gokstad är omtalade i sagorna.

Det finns nog mycket som inte finns omtalat inom fornnordiska källor, Uppåkra nämns inte heller.

Troels :" At Beowulf er en usikker kilde, hvad angår sammenhængende historie og begivenheder, er ikke ensbetydende med, at den er en usikker kilde, hvad angår en gravskik - den kan bare ikke dateres på det grundlag. Korrektheden af Beowulfs omtale af vildsvinehjelme er jo endda arkæologisk påvist.

Saxo beskriver i øvrigt en identisk gravskik ved den gamle Sigurd Rings død "

Detta senare stämmer väl icke, kung Ring, och även kung Hake och Balder befann sig i brinnande skepp, medan så inte är fallet i Beowulf:

"And they set a gold standard up high above his head and let him drift to wind and tide, bewailing him and mourning their loss.” (43-50) (Beowulf)


Avvikelsen i ritual är betydande, synes det mig.

Det kommer vist an på, hvad man ser på.

Tanken med båden er antageligt den samme - at den døde sejler mod dødens land - en antik tankegang som så vidt jeg husker også kendtes i Ægypten og Grækenland (Styx).

Forskellen er, om selve gravskikken var begravelse eller kremering og det har tit vekslet i Norden.

Troels, refererande till rubriken blir det tre mot ett i utförande angående källor. Kanske fler ?

Vad gäller händelsen och symboliken i detta avsnitt av Beowulf kan man dra vissa paralleller med senare tiders berättelser om spökskepp, till exempel Den flygande holländaren.

Något sådant gäller ej för begravning/ kremering i brinnande skepp, vad jag känner till.

Även i Nordens bronsålder finns skeppssymbolik i samband med begravningar, såsom i Lugnarohögen.

Glömde länk till Lugnarohögen : http://www.sydhalland.se/utflykt-lugnaro.shtml