Harald Blåtands Guldplakett och grav
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
OT som uppmärksammats av flera
Inlägg av AndreasOX flyttat hit
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... 436#p26436
Inlägg av Visi, innehållande påpekande av OT, helt borttagat.
Inlägg av AndreasOX flyttat hit
https://skandinavisktarkeologiforum.org ... 436#p26436
Inlägg av Visi, innehållande påpekande av OT, helt borttagat.
-
- Inlägg: 1059
- Blev medlem: 9 januari 2017, 16:43
- Ort: København
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Jumne
Guld-Plaketten
+ ARALD CVRMSVN + REX AD TANER + SCON + JVMN + CIV ALDIN+
som tolkes til:
+ Harald Gormsøn + konge til/af danerne + Skåne + Jumne + Civitas Aldinburg +
________________________________________
Adam af Bremen
”Gesta Hammaburgensis Ecclesiae Pontificum” eller på dansk ”De Hamburgske Ærkebispers Historie” er skrevet af magister Adam omkring 1070-75.
Denne krønike er bevaret i flere middelalderlige manuskripter, hvor forholdet mellem dem imidlertid er meget komplekst (Nyberg 1984: 302–7). Nævnte kompleksitet er analyseret af Bernhard Schmeidler i skriftet ”Monumenta Germaniae Historica” fra 1917. Schmeidler grupperer manuskripterne af Gesta Hammaburgensis i tre (3) klasser, henholdsvis klasse A, klasse B og klasse C. Schmeidler undersøgte 22 forskellige manuskripter.
________________________________________
B & C versionerne - ifølge Schmeidler - bedømmes til at være senere revisioner af bl.a. af scholia - af et eventuelt manuskript X, der skønnes udført af folk i Bremen efter Adams død omkring første del af 1081. B versionerne er de mest forgrenede af alle - og af ukendte årsager med flest i Danmark.
________________________________________
Stednavnet ’Jumne’ versus de forskellige versioner:
Type A versioner: bog II; Kapitel 22,27; siderne 79, 80, 81, 87;
Uimne, Uimnem
Type B versioner: bog II; Kapitel 22,27; siderne 79, 80, 81, 87;
Jumne, Junume, Umme, Iummem, Iumme, Jumnoe, Iumnem, Iummen, Iumnoe, Iuminne, Iümmen
Type C versioner: bog II; Kapitel 22,27; siderne 79, 80, 81, 87; (C1 version fra ca. år 1200)
Jumne, Julinum, Iumnem, Iuminem, Iulinum, Iunine
Kommentar
Desuden kilderne ”On the Etymology of Jómsborg” af Jürgen Udolph, 2014 - samt “On the etymology of at Jomi, Jumne and Jomsborg” af Alexandra Petrulevich ca. 2011 - der begge anviser versionernes stednavne.
Navnet Jumne - korrekt bogstaveret - synes først at kunne bekræftes i Adams krønike til tiden efter 1081.
Guld-Plaketten
+ ARALD CVRMSVN + REX AD TANER + SCON + JVMN + CIV ALDIN+
som tolkes til:
+ Harald Gormsøn + konge til/af danerne + Skåne + Jumne + Civitas Aldinburg +
________________________________________
Adam af Bremen
”Gesta Hammaburgensis Ecclesiae Pontificum” eller på dansk ”De Hamburgske Ærkebispers Historie” er skrevet af magister Adam omkring 1070-75.
Denne krønike er bevaret i flere middelalderlige manuskripter, hvor forholdet mellem dem imidlertid er meget komplekst (Nyberg 1984: 302–7). Nævnte kompleksitet er analyseret af Bernhard Schmeidler i skriftet ”Monumenta Germaniae Historica” fra 1917. Schmeidler grupperer manuskripterne af Gesta Hammaburgensis i tre (3) klasser, henholdsvis klasse A, klasse B og klasse C. Schmeidler undersøgte 22 forskellige manuskripter.
________________________________________
- Type A0: menes at være det originale værk - nu tabt - og kun redigeret af Adam fra perioden 1072-75.
- Type A1: menes at være en forkortet skrift udført af Adam ca. år 1075, som blev afleveret som introduktion til ærkebiskop Liemar. Dette manuskript skulle være identisk med den såkaldte kopi »Wienerhåndskriftet« fra ca. 1200.
- Type A2: Det ældst kendte manuskript er »Leidenhåndskriftet« fra ca. år 1100 (Cod. Voss. Lat. 4º 123).
B & C versionerne - ifølge Schmeidler - bedømmes til at være senere revisioner af bl.a. af scholia - af et eventuelt manuskript X, der skønnes udført af folk i Bremen efter Adams død omkring første del af 1081. B versionerne er de mest forgrenede af alle - og af ukendte årsager med flest i Danmark.
________________________________________
Stednavnet ’Jumne’ versus de forskellige versioner:
Type A versioner: bog II; Kapitel 22,27; siderne 79, 80, 81, 87;
Uimne, Uimnem
Type B versioner: bog II; Kapitel 22,27; siderne 79, 80, 81, 87;
Jumne, Junume, Umme, Iummem, Iumme, Jumnoe, Iumnem, Iummen, Iumnoe, Iuminne, Iümmen
Type C versioner: bog II; Kapitel 22,27; siderne 79, 80, 81, 87; (C1 version fra ca. år 1200)
Jumne, Julinum, Iumnem, Iuminem, Iulinum, Iunine
Kommentar
Desuden kilderne ”On the Etymology of Jómsborg” af Jürgen Udolph, 2014 - samt “On the etymology of at Jomi, Jumne and Jomsborg” af Alexandra Petrulevich ca. 2011 - der begge anviser versionernes stednavne.
Navnet Jumne - korrekt bogstaveret - synes først at kunne bekræftes i Adams krønike til tiden efter 1081.
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Vad säger etymologerna om etymologi för Julin/Wolin respektive Jumne?
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Det går inte att sammanfatta i ett kort inlägg. Jag försökte att göra det i min uppstart av tråden "Julin - ett påhitt av vem?". Men bättre att läsa de två rapporter av Udolph och Petrulevich, "On the..." som Historikus hänvisar till i inlägg härom dagen. De är så heltäckande det bara kan bli.
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Snygg bok och en bra sammanställning av vikingatiden. I boken på sidan 173 anges att Svearnas område var mellan Uppsala och Stockholm exempelvis. Ingen förklaring finns till denna nya uppgift som i sig skulle skriva om vår historia.
Det som skaver är att det är så få nya uppgifter om situationen i Skandinavien. Ett något annorlunda skeende vid Fyrisvallarna ändrar egentligen inget. Inga nya ledtrådar i texten kring hur Sverige eller Norge styrs kommer fram.
Det borde funnits mer information om skandinaviska förhållanden som inte redan är kända via andra källor.
Det som skaver är att det är så få nya uppgifter om situationen i Skandinavien. Ett något annorlunda skeende vid Fyrisvallarna ändrar egentligen inget. Inga nya ledtrådar i texten kring hur Sverige eller Norge styrs kommer fram.
Det borde funnits mer information om skandinaviska förhållanden som inte redan är kända via andra källor.
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Krönikans notis år 947 (sid 328) tycker jag är mycket intressant. Där beskrivs bland annat att:
- Danernas rike består av Jylland och många andra öar, där den största kallas Selund (Själland)
- Danerna har jarlar i Svitjod och Norreg som ofta tillsätts med våld men är skattebefriade
- Fejn (Fyn) och Sconviue (Skåne) är självständiga men betalar en omfattande tribut
- Öar där pirater härskar: Kutilandia, Hiatlandia, Kalmarnau, Orknau, Burgenviue, Rykavik, Torhaun och Ath Ciath
Dessa namn tolkar jag som: Gotland, Shetland, Öland ("Kalmar-ö"), Orkney, Borgholm, Island, Färöarna och Irland. "Hoppandet" mellan öar i Östersjön och Atlanten är märklig - namnen kanske har stått kolumnvis i ursprungstexten. Speciellt för gotlänningen är detta mycket intressant info. Kutilandia nämns flera gånger till som ett betydande maktcentrum.
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Tack, det var mycket givande artiklar!fileoscar skrev: ↑3 augusti 2021, 09:03Det går inte att sammanfatta i ett kort inlägg. Jag försökte att göra det i min uppstart av tråden "Julin - ett påhitt av vem?". Men bättre att läsa de två rapporter av Udolph och Petrulevich, "On the..." som Historikus hänvisar till i inlägg härom dagen. De är så heltäckande det bara kan bli.
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Andreas
Hur går det ihop med danska Jarlar i svitjod och att boken anger Svitjod som liggandes mellan Stockholm och Uppsala. Blir en liten yta för jarlar. Rimmar inte riktigt med beskrivningen om slaget vid Fyris. Rimmar inte alls detta..!
Hur går det ihop med danska Jarlar i svitjod och att boken anger Svitjod som liggandes mellan Stockholm och Uppsala. Blir en liten yta för jarlar. Rimmar inte riktigt med beskrivningen om slaget vid Fyris. Rimmar inte alls detta..!
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Om jag förstår rätt är det som står på sid 173-177 kompilerat från tidigare kända källor. Vad som står i GW beskrivs på sid 177-183, som att Toke och Styrbjörn seglade till Uppsala med 54 skepp.
Re: Harald Blåtands Guldplakett och grav
Vilka källor? Hur skall man läsa en sådan text??
Man för fram en ny och om äkta, oerhört viktig källa. Ett av de mest diskuterade och kontroversiella ämnena kring tidig Svensk historia berörs i boken och man anger inte källa?
Man för fram en ny och om äkta, oerhört viktig källa. Ett av de mest diskuterade och kontroversiella ämnena kring tidig Svensk historia berörs i boken och man anger inte källa?