Sveaakolan, med ett rike bildat på 500 talet, dominerade vår historiesyn under flera sekler. I princip blev denna hittepåhistoria (min uppfattning) en sanning och den omhuldades av styrande historiker samt blev en sanning på Universitet osv i hela landet.
Idag ser vår historia helt annorlunda ut, ingen, eller ytterst få, tror på Sveaskolans historia idag. Något rike på 500 talet finns inte. Svear fanns - men vi vet inte vilka de var, Uppsala Öd nämns först i VG, därefter i Hälsingland, det dinns inga fakta som söger att fler gårdar än de i VG och Hälsingland ingått i Uppsala Öd, osv.
Vi har ytterst få källor. Sveaskolans historia baserades på Ynglingasagan, Ynglingatal och valda delar av Adam av Bremen. De delar som de inte valdes ut översattes till svenska 1984 - t.ex. Att Götarnas land sträcker sig upp till Birka och att Birka är Götarnas stad...
Vår Kubgalängd ör fortfarande baserad pp Sveaskolans historiesyn. Enligt vpr Kungalängd har vi bara haft en kung i taget.
Min uppfattning är att vi haft 12-15 Land som var och ett styrdes av en Kung. dessa land ingick unioner med varandra och de slogs ihop under en gemensam kung. Under slutet av vikingatid, tidig medeltid växte två mindre riken fram, Sviariki och Sviaveldi, även kallade Sunnanskog och Nordanskog. Dessa tvp eiken slogs ihop ca 1260 till ett gemensamt Rike som kallades Sverige lite senare
Sveaskolan satte bl.a. VG kungarna i VG lagens kungalängd på en tron i Gamla Uppsala som aldrig funnits.
Läs våra källor och sagor med denna korta beskrivning i huvudet - och du kommer att finna att den har stöd överallt i källorna.
Sveaskolans historiebeskrvning saknar stöd i källorna. Ingen källa finns om Svear i Uppland eller ens I Tiohundraland... Uppland kom till 1296, Svealand kom till 1443... Adam nämner inte ens Mälardalen vid namn - men namnger flera andra Land.
De flesta Land har Land som efterled i sina namn, till och med Folk-landen som senare blev Uppland. Folkland ör en medeltida benämning. Små-land, Västra och Östra Göta-land, hölsing-land, sudermännens Land, vöstermönnens Land, osv, Land har varit en mycket betydelsefull benämning på ett geografiskt område styrt av en Kung. Så betydelsefull att Land överlevde och blev omvandlade till Landskap runt 1300 - och Landskapen styrdes fortfarande av var sitt ting med var sin lag.
Vi har mängder med "överskottskungar" och "medregenter" och sagorna beröttar om mängder av Kungar som inte får plats i vår Kungalängd

se dessa som Landkungar, placera ut dem i respektive Land, studera djupare vilka unioner vi haft och hur Landen slogs ihop tills dess att alla Land styrdes av en gemensam Kung efter ca 1260.
Sveaskolans historiesyn har diskuterats i sekler. Den får inte ihop, den saknar källor och stöd och ör baserad på sagor från medeltiden. Därför fortsätter diskussionen än idag eftersommdet fortfarande finns en del troende - och det går inte att komma vidare och då böttre förklaringar och djupare förståelse av hur historia egentligen ser ut.
Uppdelningen i svear och götar är förödande eftersom en del är fixerade vid denna uppdelning - och att ständiga stridigheter funnits mellan dessa, stridigheter om överhöghet. Några sådana stridigheter har troligen aldrig funnits eftersom inga stridigheter mellan olika Land nämns i våra källor. Däremot har vi haft en hel del interna maktkamper angånde Kungamakten, speciellt under tidig medeltid.
Vad jag kan se har varje Land styrts av Landstinget. Landstinget valde kung och kunde avsätta kung - samt finansierade Kungen med en tredjedel av alla böter. I VG finnasierades även Kungen med åtta gods som namngavs till Uppsala Öd 1220.I ÖG hette det Uppsala Bon lite senare. I Hälsingland hette det Uppsala Öd på 130@ talet - och strax efter försvann Uppsala Öd som benämning och begreppet Kungsgårdar infördes istället.
Ovanstående är mycket kort beskrivet. Det är min uppfattning om vår historia. Jag påstår inte att detta är en sanning - men min historiesyn har stöd i källorna och i sagorna.
visst fanns det Kungar i Mälardalen - och visst fanns det en eller flera Uppsalakungar - sagorna berättar om Kungar i Tiohundraland (Illråde bar en av dem) sagorna till oxh med beröttar om Häradskungar i Tiohubdraland (alltsä inte Hundarekungar) på 600 talet...
Uppsalakungen var alltså en Landkung som styrde över först Tiohubdraland. Detta kan du läsa om i Ynglingasagan. Tiohubdraland slogs ihop med de andra två folklanden (medeltida benämning) och senare med de andra Landen i Mälardalen och bildade ett rike som kallades Nordanskog - och jag tror även att det benämndes Sviaveldi.
Under slutet av 1100 talet fanns det i princip två riken med bar sin Kung - oxh Birger Jarl enade dessa tvp riken till ete sa rike under en enda Kung ca 1260.
Efter 1260 nämns inte längre npgon Sveakung eller några medregenter. Landslagen 1343 påtalar kraftfullt att det finns enbart en enda Kung som styr Riket.
Ta Gutasagan som ett litet exempel. Där förhandlar Sveakungen med Gutarna, han är för mig en Unionskung. Sviarikis Kung och hans Jarl delar på beloppet som Gutarna betalar - och avtalet gäller även i Uppsalakungens hamnar.
Sveaskolan såg Sveakungen, Sviarikis Kung oxh Uppsalakungen som en och samma person eftersom det enligt deras syn var att det bara fanns en enda Kung.
Jag ser dem som tre olika kungar. Sviarikis Kung hade en Jarl - och vid denna tid fanns det enbart en Jarl - och han fanns i Götaland. Avtalet omfattade även Uppsalakungens hamnar - alltså, Sveakungen skrev avtal för både Sviarikis Kung och Uppsalakungen - vilket gör honom till Unionskung.
En liknande situation kan du läsa om i Hvita Ansgarii, där förhandlar två Kungar på uppdrag av en tredje Kung som då alltså är uppdragsgivare.
Thomas