Sveber

[MrB]

Sveberna. Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveber.

Östersjön kallades i alla fall av någon författare under en viss tid för Mare Suebicum (typ svebernas hav får man väl förmoda). Se https://en.wikipedia.org/wiki/Baltic_Sea.

Varifrån b:et i Sueb/sveb kommer ifrån vet jag inte. Kanske en språkorienterad person har någon idé. Hur som helst verkar b:et försvinna eller bli ett u eller v emellanåt.

Enligt https://en.wikipedia.org/wiki/Suebi:
Suebi, Suevi, Suavi, etc.

Förvånansvärt likt
Suiones (svear)
Se https://sv.wikipedia.org/wiki/Svear
(Tycker i alla fall jag just nu)

Om det nu kan finnas en koppling mellan jutar, gutar, götar och goter (varför inte gotar?) och kanske till och med geter (tack och lov inte getter men varför inte getar? ) i alla fall rent språkmässigt men säkert också ekonomiskt, kulturellt, religiöst kanske till och med genetiskt, varför skulle det då inte kunna finnas en koppling mellan svearna och sveberna?

Jag får bilden av att svearna var ett sjödugligt folk. Frågan är om denna uppgift kan stämma, om ja, vilka som innefattades, var och när och så vidare. Så helt orimligt är det väl inte att svearna satt avtryck runt om i Östersjön och sedan längre ner i Europa via floderna. Eller?

Någon som har sett någon referens där man spekulerar kring detta (eventuell koppling mellan svear och sveber)?


(Även referenser där man lyfter fram det motsatta eller liknande mottas också tacksamt givetvis!)

På sidan https://de.wikipedia.org/wiki/Schwaben kan man se en karta, visserligen från 1500-talet, men där Schwaben kallas för "Sveviae" eller dylikt. Om denna form kan återfinnas längre tillbaka i tiden är för mig obekant. Helt olikt Sweden/Sverige/Suecia är den väl inte.

[sweon]

Kanske föreställer detta bronshuvud från västra Vång en sueb.
viewtopic.php?f=17&t=125&start=20#p2106

Sueberna lär ha haft sitt hår i en knut i nacken,

[Anders i Uppsala]

Sveberna verkar också likt svearna bestått av flera olika stammar. Engelskspråkiga Wikipedia skriver:

The Suebi, (or Suevi, Suavi (Jordanes, Procopius), Suevians etc.), were a large group of related Germanic peoples who lived in Germania and were first mentioned by Julius Caesar in connection with Ariovistus' campaign in Gaul, c. 58 BC.[1] While Caesar treated them as one Germanic tribe, though the largest and most warlike, later authors such as Tacitus, Pliny and Strabo specified that the Suevi "do not, like the Chatti or Tencteri, constitute a single nation. They actually occupy more than half of Germania, and are divided into a number of distinct tribes under distinct names, though all generally are called Suebi".[2] "At one time, classical ethnography had applied the name "Suevi" to so many Germanic tribes that it appeared as though in the first centuries A.D. this native name would replace the foreign name "Germans".[3]

Classical authors noted that the Suevic tribes, compared to other Germanic tribes, were very mobile, and not reliant upon agriculture.[4] Various Suevic groups moved from the direction of the Baltic sea and river Elbe, becoming a periodic threat to the Roman Empire on their Rhine and Danube frontiers. Toward the end of the empire, the Alamanni, also referred to as Suebi, first settled in the Agri Decumates and then crossed the Rhine and occupied Alsace. This region is now still called Swabia, an area in southwest Germany whose modern name derives from the Suebi. (In a broader sense, their eastern neighbours the Bavarians and Thuringians can be said to have Suebic ancestry.) Other Suebi entered Gaul and some moved as far as Gallaecia (modern Galicia, in Spain, and Northern Portugal) and established a Suebic Kingdom of Gallaecia there which lasted for 170 years until its integration into the Visigothic Kingdom.

[Ättelägg]

Suebiska förbundet är intressant då det listar många av de allra äldsta folknamnen gällande centrala och östliga germanstammarna runt kristi födelse. Rörelsen för dessa folk verkar ha gått söder ut men även väster enl Cesar och Tacitus. Bland dessa folk nämns även svearna som bekant var mäktiga i skepp. Tittar vi sedan på östersjön har vi en likartad kultur gällande gravseder från bronsålder och framåt vilket tangerar både myter angående ursprung (goterna) och den tidsmässiga expansionen av sueberna. En intressant iakttagelse är att Skandinavien i viss mån speglar kontinenten med Svear - Göter och Sueber (folket, ej förbundet) - Goter. Än intressantare är deras slutdestinationer där de kom att fortsätta vara grannar med Visigoter - Sueber i Spanien. Folket i termer av genetik är nog svårt att se under så lång tidsspann dessa existerade men däremot i termer av gemensamhet under ett namn. Sueberna var alltså både ett egetnamn som ett förbundsnamn vilket inte skall förglömmas så det suebiska havet kan mao likväl betyda det suebiskaförbundets hav. Utöver den berömda knuten och att de bildade alliansföbund vet vi icke så mycket om det reella. Förbund på vilken nivå? Krig, släktskap, religion, kultur osv? Dock följs de åt och ursprunget står hypotetiskt i viss mån vid östersjön. En gränslinje kan skönjas mellan västerhavet/östersjön där Bornholm är intressant, här har vi både skeppsättningar och båtgravar från tiden liksom vid Wislas mynning. Annars verkar de tidiga båtgravarna finnas i Skåne, Danmark och skeppsättningarna svenska ostkusten, Gotland och Kurland. Möjligen en expansion från nämnda två huvudområden som sammanstrålar på Bornholm och Gdanskbukten. En möjlig återspegling av myten om Goternas ursprung från andra sidan havet. Tidsmässigt pratar vi om yngre bronsåldern tom romersk järnålder vilket väl stämmer överens med tiden för de romerska källorna angående tiden. Expansionen fortsatte som bekant med en spridning söder ut för många av stammarna men även sydväst för en del folk. Intressant nog så ändade folkvandringen för både Sueber (sydvästligriktning) och Goterna i samma region (spanien) liksom för ett annat suebiskt folk Vandalerna.

[Kungsune]

En intressant iakttagelse är att Skandinavien i viss mån speglar kontinenten med Svear - Göter och Sueber (folket, ej förbundet) - Goter

Ja fast då kan man poängtera att Goterna räknas som en av Suebernas större folkstammar i Tacitus, liksom
många med mig hävdar att även götarna gör i förhållande till begreppet svear. I senare källor får vi en begreppsförskjutning i takt med goternas rörelser och kännedomen om dem.

[Ättelägg]

Förstår din tankegång men å andra sidan har vi folket Sueber som en delmängd av det Suebiska förbundet benämnt av Tacitus simultant, ej förskjutning, vilket blir något problematiskt.

[Kungsune]

Kan du redovisa det?

Jag vet att Caesar trodde att de var en särskild stam men hans kännedom om folken bortom Elbe var ju relativt begränsad. Tacitus och Plinius beskriver dem så vitt jag kan förstå såsom ett förbund.

[Ättelägg]

Jo, men Tacitus nämner folket sveber som ett av alla folk inom det svebiskaförbundet, och där de dessutom inte är det förnämsta av alla de olika folken/stammarna. Oavsett har vi om man tar ut svängarna lite ett intressant fenomen av en rörelse av de germanska folken utifrån östersjön. Danerna som nämns senare men anses ha samma ursprung som svearna enl. Jordanes är intressant då även dessa kan ses som ingående i det svebiskaförbundet. Nu pratar vi om ung. 500 år efter Tacitus så vad som kvarstår av förbundet är nog förbundet med stor tveksamhet men det ger lite material till skillnader mellan ex heruler och danerna. Olika grundmyter, tillhörighet?

[Kungsune]

Jo, men Tacitus nämner folket sveber som ett av alla folk inom det svebiskaförbundet, och där de dessutom inte är det förnämsta av alla de olika folken/stammarna.

Jag hittar inte det i Tacitus. Har du någon länk?
Det låter precis som Caesar dock.

För att återkoppla till likheten så tycker jag också att det är rimligt att alla dessa namn går tillbaka på något gemensamt eller universellt. Sue verkar ju ha att göra med släktskap/allians. Got verkar ha att göra med skapa/gjuta. Ser inget som helst problem med att dessa två begrepp används parallellt av och om samma individer. Got/göt/gut/ kan ju alltså vara synonymt med människa (guds avbild, Oden gauts avgjutning osv) medan sueber/suever/svear mer verkar ha att göra med de som står enade (initialt mot ett yttre hot, dvs Rom?)

I takt med att romarna lär känna dessa folk ökar uppdelningen mellan olika särskiljande folknamn.
Man kanske också ska ta med i beräkningen att de folk som man inte känner den djupare sanningen om ofta får bära mer allmänna (gamla) samlande namn till dess man känner dem bättre. På så vis kan svearna ex fått behålla det suebiska namnet i brist på bättre kännedom. I takt med att Skandinavien kartläggs flyttas namnet stegvis längre bort till ännu odefinierade folk. Det hindrar ju inte att stammar på kontinenten fortsatt betraktar sig som sueber på en nivå.

[Ättelägg]

Nej ingen länk, minnet spelade mig ett spratt

Tacitus nämner inte alls dem simultant utan just som ett förbund, dock så används namnet av olika stammars område i senare tid som Schwaben, Svebien (spanien) osv, så det var ett levande namn hos dem uppenbarligen. Dock nämner som bekant Tacitus Suionerna bland Sueberfolken vilket talar emot ett förflyttande av namnet.