Skeppsfart på Östersjön

[Artesien]

Jag undrar om det finns några experter på marinarkeologi eller fartygshistoria här på SAF. Inser givetvis att det är långfredag och att vissa ägnar sig åt familj och/eller religiös kontemplation men kanske där finns ngn som söker sig till forumet mellan fisken och mässan och rent av finner glädje i följande spörsmål?

1. Sedan ett par år har jag roat mig (jag har inga vänner) med baltisk historia och Henrik av Livonien och de baltiska korstågen i synnerhet. För er som inte läst rekommenderar jag varmt hans krönika som skulle kunna introducera en mängd viktiga spörsmål som tex bruket av belägringsmaskiner runt sekelskiftet 1100-1200, kyrkans inflytande (säkert provocerande för Yngwe m.fl.), musik, hedendom osv. Men ämnet idag är båtar.
2. Kung Valdemars segelled är känd och förklarar på ett handfast sätt hur man tar sig från Blekinge (förmodat danskt vid den här tiden (trigger-varning)) via Öland, svenska östkusten, södra Åland, finska öarna och så till Tallin.
3. Jag förknippar denna rutt med ett ”gammalt” sätt att fara, dvs dagsetapper, övernattning i närhet eller helst på land och mestadels inomskärsnavigering. Jag tror, och detta är en fråga, att det var så man färdades i skepp som man slentrianmässigt kallar vikingaskepp av olika storlekar. Även de isländska sagorna antyder ovilja mot de öppna haven och de storslagna atlantfärdena till Island och längre bort var speciella.
4. Samtidigt talar källorna (som fader Henrik) om hur dominant den danska flottan var när den väl var på plats i Baltikum. Man säger att det var bara då danskarna var där som de annars skickliga sjöfararna från Ösel och Kurland höll sig på mattan. Så fort dansken lämnat (och danskarna hade inte en permanent flotta i Tallin) började öselänningarna och kurerna plundra på vikingavis dvs strandhugg och sjöröveri. Inte minst den svenska Östersjökusten lär ha drabbats mycket hårt.
5. Men vilken typ av fartyg hade hedningarna?
6. Om jag förstår det hela rätt börjar koggen slå igenom under det tidiga 1200-talet. En rejäl kogg borde kunna ta sig över den öppna sjön, Har koggens genombrott ngt med Visbys enastående tillväxt att göra?
7. Öselänningarna kan väl inte ha haft koggar? Deras små båtar borde väl vara av ett mycket mindre slag? Seglade de tvärs Östersjön eller tog de också ”Valdemarsrutten”?
8. Var det öselänningarna som brände Sigtuna? Jag vill gärna tro det. Ösel är ungefär lika stort som Gotland. Mycket likt. Nära kontakter mellan öarna under medeltiden. Liknande arkitektur. Liknande handelsrepublikkultur. Därmed också en formidabel lokal kraft som kristnades sent och som hade ett notoriskt dåligt rykte under 1100-talet och det tidiga 1200-talet.
9. Längs hela Mörekusten finns befästa stenkyrkor från ungefär den här tiden. Jag vill ju gärna tro att de befästes för att skydda mot öselänningarnas angrepp men är det realistiskt med tanke på hur även en ledande sjöfarare som danske kungen föredrar kustnära navigation? Varför skulle öselänningarna hoppa över Mälaren, Sörmland och Östergötland om de kom längs kusten?
10. När sker enligt expertisen övergången från långskepp till koggar?
11. Är det realistiskt att tänka sig små traditionella knarrar som korsar Östersjön tvärs över öppet hav i större bemärkelse?

Jag kanske slår in öppna dörrar här men blir inte ledsen om det påpekas.

Glad påsk

[Yngwe]

Expert är jag då inte, trots en styvfar som var båtbyggare och att släkten för längesedan haft ett varv...

Men färder med båt har man ju lagt några timmar på, så jag kanske får vara med på ett hörn ändå ... Skulle uppskattas då jag inte heller har vänner, och då den religiösa kontemplationen klarades av mellan morgonens första och fjärde klunk te.

Först om kopplingen mellan den danska flottan och Kung Valdemars segelled.

Här ett lästips!

Det 'Danska itinerariet' : franciskansk expansionsstrategi i Östersjön / Jarl Gallén ; redigerad och utgiven av John Lind, 1993

https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/ ... 359?page=1


Enligt Gallén/Lind är det alltså inget egentligt iternarie som man faktiskt kan segla efter, utan snarare en beskrivning av farleder och ibland den omgivande skärgården och har knappast använts av vare sig den danska flottan eller någon annan för att ta sig till Reval. De gör istället tolkningen att det är franciskaner som dokumenterar ett antal leder för sin egen skull då dom var väldigt aktiva i skärgårdarna. ( En ironisk tvist i trätoämnet kyrkans grad av självständig organisation )

Sen om valet av flytetyg, det vore mycket förbryllande om man utfört plundrinsräder med strandhugg med stora tunga långsamt seglande koggar. Med all sannolikhet har man haft mindre fartyg som både kan speglas och ros så att både tillslag och flykt är möjlig oavsett vindförhållanden.

Sen har du ju många fler intressanta frågeställningar här, men som är nog inte lika lätta att svara på på rak arm...

[Yngwe]

Angående skiftet till kogg så kan man nog anta att de mindre fartygen fortsatt verkade, men då förmodligen i en mer oreglerad form av handel. Av Magnus Erikssons stadslag från 1350 framgår att bönder endast får bedriva handel på egna kölar för husbehov, något som antyder att så inte alltid är fallet.

Så, även om koggarna kom att dominera handeln på städerna så har nog naturligt de äldre båttyperna fortlevt och utvecklats.

Här hos mig på insjön fanns kanske inga koggar men väl allehanda skutor, ändå har det vi kallar byabåtar levt kvar in på 1900-taler, några segar fortfarande. Det är kollektivt ägda båtar av traditionell typ, klinkbyggda, segel on några årpar som tagit potatis och lingon till städerna h marknader. Jag ser det som självklart att det varit det samma runt Östersjön.

[Artesien]

Tack för detta! Jag har nu läst den utmärkta länkade artikeln ovan och inser att jag helt missförstått vad kung Valdemars segelled var för något och därmed faller rätt så mycket av mina frågeställningar i det inledande inlägget.

Gallen säger att både Stockholms och Finska vikens skärgårdar var fruktade för de oinitierade och särskilt större fartyg typ koggar. Tror jag det! Har man varit där så vet man. Grynnor och skär överallt. Gallen antyder att för den stora koggen eller större snäckor och snipor var det att föredra att färdas över öppet hav till Gotland och Reval. Åtminstone under vår och sommar. Under höst och vinter var det annorlunda. Detta nämns inte av Gallen men hos Henrik av Livonien får man reda på att sjöfarten till och från Riga i princip låg nere från höst till vår.

Jag undrar dock fortfarande hur kung Valdemars flotta från det tidiga 1200-talet såg ut. Långskepp av det gamla slaget? Kogg-hybrider?

Pirater från Ösel och Kurland hade, som Yngwe säger ovan, inte koggar utan måste ha haft mindre båtar av traditionell östersjö-modell. De ägnade sig åt vikingaverksamhet längs den svenska Östersjökusten, plundrade, tog slavar och bar sig åt. Återknyter till 8 och 9 ovan. Jag undrar hur stort problemet var. Pirateriet från Baltikum verkar upphöra i samband med att Ösel kristnades och införlivades i den västeuropeiska organisationen. Hade de befästa kyrkorna i Möre ngt med plundringen att göra eller är det för tidigt? Är försvarstorn och kastaler snarare en senare företeelse med andra syften? Eller är det här synsättet för kategoriskt? Att bygga torn (borgar) i sten låg i tiden och kunde ha alla möjliga syften inklusive att vara riktade mot piratangrepp.

En helt annan besläktad fråga som kanske förtjänar en egen tråd är Möres historia. Det är en rik och utvecklad bygd. Kyrkor i sten från 1100-talet, tidig stadsbebyggelse iom Kalmar, Öland med sin speciella historia, gräns mellan Danmark och Sverige. Likt Gotland så är det inte ngn utmark.

Frågorna hopar sig.

[anganatyr]

En helt annan besläktad fråga som kanske förtjänar en egen tråd är Möres historia. Det är en rik och utvecklad bygd. Kyrkor i sten från 1100-talet, tidig stadsbebyggelse iom Kalmar, Öland med sin speciella historia, gräns mellan Danmark och Sverige. Likt Gotland så är det inte ngn utmark.

Nu var ju inte Kalmar och Öland gräns mot Danmark på 1100-talet. Första säkra beviset för att Blekinge är danskt finns just i huvudstycket i Kung Valdemars jordebok (som är daterat till år 1231), där också kung Valdemars segelled finns. Tex Ramdala kyrka är en försvarskyrka med östtorn precis som i tex Sigtuna med koppling till Östsverige. Möre, Öland och Blekinge har stora kulturella likheter under slutet av vikingatiden och början av medeltiden.

[Yngwe]

Angående skeppstyper, materialet är väl halvskralt och i de västnordiska källornas fall många gånger anekdotiska med mått som nog överdrivits en hel del.


Här ändå lite läsvärt


https://www.axelnelson.com/skepp/ormen.htm

Hoppas gärna tillbaka till huvudmenyn för mer läsning.