Kung Mars Slott
-
Bäckahästen
- Inlägg: 1994
- Blev medlem: 30 april 2015, 22:45
- Ort: Blekinge
Re: Kung Mars Slott
Har det kommit fram något nytt om kung Mars slott?
Re: Kung Mars Slott
Ännu en Österbottnisk timmermansfundering som jag inte vet om den är relevant men ni historiker och amatörhistoriker får bedöma själva.
Jag ser det som osannolikt att man skulle ha bränt tegel i stor skala ute på en holme.
Om man inte bara brände i liten skala med skogen som fanns på holmen så länge den räckte. Så som många bondgårdar brände eget tegel för sina byggprojekt ända in på 1950-talet. Man kan ju tänka sig att skogen på en holme ansågs värdelös så där passade det att bränna mindre mängder tegel.
Dessutom skall ju sanden som man blandar med leran i "leirkranan" fraktas dit på isföre om det inte finns sand på holmen. Och så måste man få dit en häst på sommaren att dra "leirkranan" med. Hästar simmar ganska bra och kan tränas att stå gränsle över två hopbundna småbåtar men det är likväl en massa besvär.
Ett sätt att få reda på om man har bränt tegel där skulle vara att söka efter sand. Om det inte har funnits sand där blir det tungarbetat att bränna tegel där. Det skulle jag tro. Ni har ju sällan riktigt bra isföre för sandlass där nere i subtropikerna.
Det är ofta svårt att hitta bra "gråleir" att blanda murbruk av. Den leran skall inte alls vara så fet som tegellera och sådan lera är det värre att hitta. Gamla tiders vråspirar och ugnar och skorstenar skulle ju muras med lerbruk för att inte spricka då man eldade. Därför brukar man kunna hitta lergropar på de mest märkliga ställen där folk har tagit "gråleir". Här i byn körde de gråleir till murbruk från Daddiskärr långt uppe i skogen.
Jag ser det som osannolikt att man skulle ha bränt tegel i stor skala ute på en holme.
Om man inte bara brände i liten skala med skogen som fanns på holmen så länge den räckte. Så som många bondgårdar brände eget tegel för sina byggprojekt ända in på 1950-talet. Man kan ju tänka sig att skogen på en holme ansågs värdelös så där passade det att bränna mindre mängder tegel.
Dessutom skall ju sanden som man blandar med leran i "leirkranan" fraktas dit på isföre om det inte finns sand på holmen. Och så måste man få dit en häst på sommaren att dra "leirkranan" med. Hästar simmar ganska bra och kan tränas att stå gränsle över två hopbundna småbåtar men det är likväl en massa besvär.
Ett sätt att få reda på om man har bränt tegel där skulle vara att söka efter sand. Om det inte har funnits sand där blir det tungarbetat att bränna tegel där. Det skulle jag tro. Ni har ju sällan riktigt bra isföre för sandlass där nere i subtropikerna.
Det är ofta svårt att hitta bra "gråleir" att blanda murbruk av. Den leran skall inte alls vara så fet som tegellera och sådan lera är det värre att hitta. Gamla tiders vråspirar och ugnar och skorstenar skulle ju muras med lerbruk för att inte spricka då man eldade. Därför brukar man kunna hitta lergropar på de mest märkliga ställen där folk har tagit "gråleir". Här i byn körde de gråleir till murbruk från Daddiskärr långt uppe i skogen.
Re: Kung Mars Slott
Sandbotten i stora delar av sjön så det finns nog sand nära till hands!
Re: Kung Mars Slott
Ja då är det inte gott att veta för småskalig tegelbränning har ju försegått litet överallt där det fanns bra lera och bra sand och dålig skog.
Småskalig tegelbränning eller befäst medeltidsgård eller 1600-tals herrskapspaviljong. Jag vill inte gissa.
Litet funderingar om teglet i jorden och i konstnärshuset:
Då man renknackar gammalt tegel på rivningar och får se alla sidor av det brukar man komma underfund med om det är stångpressat eller handslaget och vad det är bränt i för typ av ugn men det berättar ganska litet om åldern eftersom gammaldags småskalig tillverkning för eget bruk med rent medeltida metoder förekom ännu i pappas barndom på 1950-talet.
Det enda brukar vara att det inte tycks vara något sågspån i riktigt gammalt tegel. Det fanns ju inga ramsågar. Litet nyare tegel har ojämt spån med enstaka större bitar i. Ännu nyare tegel har jämt och fint spån. Jag tycker teglet i konstnärshuset ser ganska modernt ut men jag vet inte.
Nu är jag inte murare men riktigt gammalt tegel brukar ofta ha avtryck av vass eller halm på en flatsida. Jag vet inte om det alltid är så men ofta är det så. Antagligen torkade de teglet på ett underlag av vass eller halm på den tiden då sågarna var få och bräder var dyra. Allt halvmodernt tegel är torkat på bräder och från 1960-talet och framåt oftast på någonslags galler.
Småskalig tegelbränning eller befäst medeltidsgård eller 1600-tals herrskapspaviljong. Jag vill inte gissa.
Litet funderingar om teglet i jorden och i konstnärshuset:
Då man renknackar gammalt tegel på rivningar och får se alla sidor av det brukar man komma underfund med om det är stångpressat eller handslaget och vad det är bränt i för typ av ugn men det berättar ganska litet om åldern eftersom gammaldags småskalig tillverkning för eget bruk med rent medeltida metoder förekom ännu i pappas barndom på 1950-talet.
Det enda brukar vara att det inte tycks vara något sågspån i riktigt gammalt tegel. Det fanns ju inga ramsågar. Litet nyare tegel har ojämt spån med enstaka större bitar i. Ännu nyare tegel har jämt och fint spån. Jag tycker teglet i konstnärshuset ser ganska modernt ut men jag vet inte.
Nu är jag inte murare men riktigt gammalt tegel brukar ofta ha avtryck av vass eller halm på en flatsida. Jag vet inte om det alltid är så men ofta är det så. Antagligen torkade de teglet på ett underlag av vass eller halm på den tiden då sågarna var få och bräder var dyra. Allt halvmodernt tegel är torkat på bräder och från 1960-talet och framåt oftast på någonslags galler.