Västergötlands tidiga medeltid

[Valdemar]

Ländermännen nämns i ÄVGL. Deras funktion känner vi till från Norge och Island. Deras roll är tydligt kopplat mot kungamakten. De nämns bara i ÄVGL och aldrig senare vad jag vet. I östsverige finns en ledungsorganisation medans man i Västergötland haft ett ländermannasystem? Kan Tegn vara ett paralellbegrepp till Länderman? Lägg märke till att alla Tegn-stenar står i den västra halvan av Västergötland? (inom de 4 västliga bona-vad jag vet)

[Carl Thomas]

Hittat om Ländermän:

http://www.angermark.se/tjorn/om-lander ... fran-tjorn
http://www.arkeologiforum.se/forum/inde ... pic=4846.0
http://runeberg.org/ht/1886/0152.html


Thomas

[Valdemar]

Man kan nog utgå från att begreppet är relevant även för Västergötland. I Norge fasas det ut under 1100-talet och i stället får de sysslomän och sen adel.

Mycket tyder på att det bland Ländermännen återfinns en hel del släkter som sedan blev adel. Dessa bör uppfattas som "Hövdingar" etc. Deras koppling till kungen är mycket stark. De står strax under kungen men är inte Hirden. De verkar oerhört lika den position adeln fick senare. Begreppet går tillbaka till vikingatid och visar på en stark kunglig närvaro i landskapet bak i tiden?

Mycket tyder på att beskrivningen av en bonderepublik inte räcker. De första kungaätterna vi kan placera geografiskt har koppling till och ibland ursprung i centrala Västergötland.

Undviker här att sätta tårna i förhållanden före år 1000...

https://no.wikipedia.org/wiki/Lendmann

Lendmann er en vasalltittel fra vikingtiden og middelalderen for personer som hadde fått av kongen et område å administrere, herunder kreve opp skatter på vegne av kongen, hvor de kunne beholde en viss andel selv.[1] Slik sett ble disse en forløper til adelen i Norge.

Lendmennene hadde gjerne en lokal maktposisjon og eide ofte store eiendommer i en bygd. Ved å bli lendmenn fikk de også eiendommer av kongen som forlening. Disse gårdene var i utgangspunktet kongens eiendom, men ble drevet at lendmennene, slik at disse fikk inntektene fra gårdene. I visse distrikter eller landsdeler ble etterhvert lokalstyret overlatt til et antall lendmanns- og årmannsombud. Lendmennene var høyættede personer, tittelen var nærmest arvelig og lendmennene hadde høy sosial anseelse. De hadde utøvet makt og myndighet i sine distrikter fra gammelt av og også fått krongods av kongen å forvalte

[Carl Thomas]

Min uppfattning är att VG lagens kungalängd omtalar enbart VG:s kungar, alltså Landkungar. En gemensam kung över alla Land fick vi först runt 1260.
Jag tror också att kungen var en tjänsteman under Tinget eftersom han valdes av de fria männen på tinget till Kung - och kungen var avlönad av tinget.

Landen och deras ting och landskapslagarna var den egentliga makten, även efter 1260 och fram till Gustav Vasa. När kung valdes och efter Eeiksgatan dömdes kungen av tinget att följa Landskapslagarna, dvs varje unikt landskaps lag.

Kungarna var motståndare till detta och strävade efter en gemensam lag, en rikslag som gällde i alla landskap oxh där kingen skapade lagarna - inte tingen = de fria männen = bönderna. Den dörsta Landslagen som var avsedd att gälla i alla landskap kom ca 1350 men tingen fortsatte att döma efter landskapslagarna en bit in på 1400 talet. Tingens maktposition försvann först med Gustav Vasa.

Jag tror alltså att ländermännen skall föras in i den bilden - och då blir frågan om ländermännen stod under tingen/lagmannen eller om de stod under kungen i VG.
Alternativt, var ländermännen en elit som stod helt på egna ben - och vilken plats hade de då i samhället.

Thomas

[Valdemar]

Det enda vi vet med stöd i flera källor är att exempelvis Håkon Röde är en västgötsk kung som var kung även i Mälardalen (källa Adam, ÄVGL mm). Var han då en landkung? Vilka källor finns för att bevisa förekomsten av landkungar? Fanns det någon kung över landkungarna?

[Kungsune]

Lendmann er en vasalltittel fra vikingtiden og middelalderen for personer som hadde fått av kongen et område å administrere

Är det motsvarande de länsmän som omtalas i Upplandslagen? Utan dessas närvaro fick tingen inte hållas i Uppland.

[Kungsune]

Det är ju väldigt många perioder under medeltiden då landskapen verkar haft olika kungar. Några kända exempel i kronologisk oordning är ju Knut Långe, Blotsven, Magnus Henrikson, Magnus Nilsen och Erik den helige. Landskapslagarna verkar spegla detta förhållande väl med olika varianter på Eriksgatans. Fffa var på resan kungen ska utses och "dömas". I västgötalagen döms han till kung på Allgötatinget och i Upplandslagen vid Uppsala. Erik Läspe vs Knut Långe om man vill. Likaledes har Östergötland haft egna kungar men tyvärr inte någon bevarad kungavalsbalk vilket kanske har att göra med hur relationerna såg ut vid lagarnas nedskrivande? Väster och Östergötland var förmodligen så sammanfogade av Bjälboätten runt 1200-talets slut att schismerna då mer rörde sunnanskogs och nordanskogs? När Upplandslagen etableras lär ju dessutom ärkebiskopens geografiska belägenhet ligga i centrum för var man håller själva installationskröningen, vilket i sig inte har något med landskap att göra.

[AndreasOx]

Ländermännen nämns i ÄVGL. Deras funktion känner vi till från Norge och Island. Deras roll är tydligt kopplat mot kungamakten. De nämns bara i ÄVGL och aldrig senare vad jag vet. I östsverige finns en ledungsorganisation medans man i Västergötland haft ett ländermannasystem? Kan Tegn vara ett paralellbegrepp till Länderman? Lägg märke till att alla Tegn-stenar står i den västra halvan av Västergötland? (inom de 4 västliga bona-vad jag vet)

Ländermännen nämns även i YVGL, med följande mycket intressanta tillägg jämfört med ÄVGL: "Om länderman kallar sig bonde och bonde säger honom länderman vara, styrke med tolftared att han är bonde; och ej är han länderman efter lag vår, om ej fader hans är länder." Min tolkning är att länderman blivit betungande och omodernt.
Se sid 26 för utbredning av runstenar inkl. thegn och dreng. Thegn och dreng-stenarna har västlig tyngdpunkt men ett antal finns öster om Lidan, ända upp till Vad. Jag tolkar dessa som "hemvändar-stenar", dvs titlarna hade ingen lokal funktion annat än som status. Jag tror att ländermän även bör knytas till "de västgötska hövdingarna" enligt Vidhemsprästens skrivning. Den övergripande frågan är vilken makt en kung egentligen hade i Väatergötland.

[Kungsune]

Ja, enligt tinget antagligen att formera försvaret (polischef?). I realiteten berodde det på personlighet.

[Kungsune]

Ja, enligt tinget antagligen att formera försvaret (polischef?). I realiteten berodde det på personlighet.

Kyrkans stöd var en positiv aspekt med ökat administrativ organisation. I en kyrkoprovins har man koll på resurser ffa befolkning. Samtidigt har böndernas rättigheter varit starka så kungar med stora privatägor hade betydligt bättre förhandlingsutrymme. Dvs i teorin kan en kung med stora jordar knyta fler ländemän eller tegnar till sig.