Upplands hundare

[AndreasOx]

Om slaget vid Sparrsätra 1247 skriver Skänningeannalerna "Detta år förlorade Upplands allmoge vid Sparrsäter segern och sin frihet, och man pålade dem spannskatt, skeppsvist och flera bördor". Kan det vara först då som indelningen i hundare och skeppslag görs? Jag är inte alls inläst men kan inte påminna mig att jag läst något där detta diskuteras. Jag hittar inga belägg för några hundare och skeppslagsnamn före 1300-talet.
Kan det vara Birger jarl som har gjort hundare/skeppslagsindelningen i Uppland? Och kanske i så fall även de sex -kindshäraderna i sydöstra Östergötland.

[anganatyr]

En del forskare vill koppla samman indelningen med kung Knut den store som efter slaget vid Helge å i Skåne år 1026 tar titeln kung över hela England och Danmark och över nordmännen och en del av sveonerna. I Sigtuna har hittats en myntstamp för tillverkning av Knutsmynt. På stampen står: cnut rex sv. Från England skall kung Knut ha tagit den administrativa system som användes när tex danagälderna krävdes in. I systemet hade den territoriella enheten hundred haft en nyckelställning. Hundare skall alltså försöka efterlikna det engelska systemet enligt vissa forskare.

[AndreasOx]

Jag är ute efter bevis att hundare-indelningen fanns före 1250 åtminstone i Uppland. Kom på att 'hundari' omnämns på Jarlabankes runsten från slutet av 1000-talet, vilket är ett starkt indicium.

[anganatyr]

OK, då missförstod jag.

[Historikus]

Som Anganatyr skriver, skal oprindelsen til termen 'hund' nok søges i England. Spørgsmålet er hvorfra oprindelsen til både termen og derved systemet kommer? Problemet er omdiskuteret.

Bo Gräslund har tidligere behandlet emnet og mener oprindelsen skal søges i det angelsaksiske England, hvor termen 'hundred' tidligt var en territoriel og judiciel enhed. Gräslund mener at oprindelsen kan hidrøre fra de tidlige militæradministrative og judicielle behov, måske i sammenhæng med en kongelig beskatning, som allerede begyndte at tage form i 600-tallets England - dog senest i 700-tallet. De følgende århundreder undergik nævnte periodiske beskatning i England en ændring, hvor en mere permanent jordbaseret skat blev indført og i 900-tallet nævnes begrebet 'hundred court' (distrikts domstol).
Kilde: "Knut den store och sveariket". Slaget vid Helgeå i ny belysning, Bo Gräslund 1986 s. 229, 230.

Stednavne i Mälarområdet har vist at der har eksisteret et ældre territorielt system baseret på termen "hund". De tre tidlige upplandske landområder Tiundaland (tio-hund-land), Attundaland (åtta-hund-land) og Fjädrundaland (fyra-hund-land) har alle navn efter inddelingen "hund". I Mälarområdet må det territorielle udgangspunkt have været "hund"-inddelingen, der tog afsæt i et låneord fra det angelsaksiske "hundred". Hund og hundare blev Mälardalens variant for et distrikt og senere et herred - og begrebet indgik i måden man beregnede ledingsflåden på.

Den oprindelige term "hund" kaldes for et storhundrede (120 mand). I perioden sidst i det 10. årh. - først i det 11. årh. - skete et skift fra "hund" til "hundare, huntari" (100 mand), hvilket begrundes med en ændring af beregningsgrundlaget. Gräslunds tese er, at grunden til modifikationen skal findes i koblingen til England. Den nye påvirkning og begrebet "hundred court" ændrer termen fra "hund" til "hundare", der er en nordisk omskrivning af det engelske hundred.

Gräslunds hypotese harmonerer fint med Jarlabankes runesten - 'hundari' - fra 1000-tallet.

Kilde: Medeltidens ABC, Sölve Göransson, docent Uppsala universitet. "Bol" og "Attung".

[Valdemar]

Själva den juridiska indelning utifrån militärmakt och lagstiftning är grunden för en riksbildning av något slag. Detta påminner mycket om de Norska skeppsreidorna som är relativt välkända . Via hunden borde vi ha en relativt tydlig bild av vad Svitjod var i sen vikingatid och dess militära förmåga.

[Historikus]

Hund
En havne skulle stille med en mand mens et skiben skulle stille med et helt skib. En hund skulle stille med 120 mand og fire krigsskibe.

Den oprindelige term "hund" kaldes for et storhundrede (120). Denne term underopdeles i 10 tolfter (120 gårde) med i alt 120 roere - svarende til fire Snekkja krigsskibe. Hver tolft bestod af 3 "havne", hvor hver havn stillede med 4 roere.

Hundare, huntari
En hundare skulle stille med 100 mand og fire krigsskibe.

Den ændrede term "hundare" kaldes for et normalhundrede (100). Denne term underopdeles i 8 tolfter (96 gårde) med i alt 96 roere, hvor yderligere 4 personer var styrmænd. Hver tolft var opdelt i 3 "havne" hvor hver havn stillede med 4 roere.
________________________________________

"Hundare" inddeles efterfølgende i halvdele, fjerdinger og ottinger - og denne inddeling forekom i Uppland, Västmanland og Södermanland. Eksempler på senere herreds- og sognenavne er Långhundra, Närdinghundra, Sjuhundra, Sämminghundra og Ärlinghundra.

Kilde: Medeltidens ABC, Sölve Göransson, docent Uppsala universitet, "Bol" og "Attung".

I midten af 1200-tallet ophørte behovet for ledingsflåden og dermed opstod et forvaltningssystem til opkrævning af skat på jordbesiddelser.

[Ättelägg]

Historikus, om hundare är att se i det förändrade engelska systemet bör i så fall hund vara äldre än så, möjligen före år 900. Vi ser samtida kopplingar mellan Sutton Ho och Båtgravarna, inte minst i Mälardalen, Likaså har vi eposet Beowulf. Kanske inspirationen är att mer söka i relationen mellan dessa områden East Anglia - Angeln - Sverige (här, utifrån hund mest Mälardalen). Vi har fenomen och kulturyttringar som binder ihop geografiska områden där dessutom specifika fenomen uppstår relativt samtida. Månne möjligen hund spåras till tiden 600-talet och dess tillkomst som pekar på gemensamt behov av organisation men som jag tror även gemensam överhet och klanreligiöst ursprung.

[BalticSea]

Historikus, om hundare är att se i det förändrade engelska systemet bör i så fall hund vara äldre än så, möjligen före år 900. Vi ser samtida kopplingar mellan Sutton Ho och Båtgravarna, inte minst i Mälardalen, Likaså har vi eposet Beowulf. Kanske inspirationen är att mer söka i relationen mellan dessa områden East Anglia - Angeln - Sverige (här, utifrån hund mest Mälardalen). Vi har fenomen och kulturyttringar som binder ihop geografiska områden där dessutom specifika fenomen uppstår relativt samtida. Månne möjligen hund spåras till tiden 600-talet och dess tillkomst som pekar på gemensamt behov av organisation men som jag tror även gemensam överhet och klanreligiöst ursprung.

Ordene hundare og hundred er beslægtet med hunderd i oldfrisisk og oldnordisk og med hundert i oldtysk. Ordet hundred blev brugt i England fra angelsaksisk tid i 400-tallet og op til Knud den Stores tid i første del af 1000-tallet. I Romerriget opmålte man arealer, som blev kaldt en centuria eller century – af centum = hundrede. (opmålingen kaldes centuriation). Landmåleren konstruerede nogle linier vinkelret på hinanden og dertil parallelle linier, hvorved der opstod et net bestående af markstrimler. Af strimlerne opdeltes et område i 100 kvadrater, og hver af disse blev kaldt en centuria, som igen opdeltes i 100 heredia (af heredium). Romerne forlod England i begyndelsen af 400-tallet, og efterlod et land, som var inddelt i 30 civitates (politiske enheder). Delingen hidrørte måske delvis fra ældre inddelinger. Årtier senere kom saksere og bosatte sig i Essex, Middlesex, Sussex og Wessex; anglere tog ophold i East Anglia og nordlige dele af det østlige England, mens juter bosatte sig i Kent og på øen Wight.

[Historikus]

Bo Gräslund har tidligere behandlet emnet og mener oprindelsen skal søges i det angelsaksiske England, hvor termen 'hundred' tidligt var en territoriel og judiciel enhed. Gräslund mener at oprindelsen kan hidrøre fra de tidlige militæradministrative og judicielle behov, måske i sammenhæng med en kongelig beskatning, som allerede begyndte at tage form i 600-tallets England - dog senest i 700-tallet. De følgende århundreder undergik nævnte periodiske beskatning i England en ændring, hvor en mere permanent jordbaseret skat blev indført og i 900-tallet nævnes begrebet 'hundred court' (distrikts domstol).
Kilde: "Knut den store och sveariket". Slaget vid Helgeå i ny belysning, Bo Gräslund 1986 s. 229, 230.

Jeg læser pt. "Den Angelsaksiske Krønike" hvoraf der årene 1008/1009 står følgende:

1008. Her befalede Kongen, at der over hele England energisk skulde bygges skibe. Store skibe skulde præsteres af gårde på 300 hides og små af dem på 10, medens de på 8 skulde levere hjelm og brynje.

1009. I dette år blev de skibe færdige, som vi før nævnede. Der var så mange af dem, som vi ikke finder omtalt i England i nogen konges tid. De samledes i Sandwich, hvor de skulde ligge og forsvare landet mod fremmede flåder. Men vi havde endnu ikke det held eller den ære, at vor flåde var til mere nytte for landet, end det oftere før havde været tilfældet.