Västergötlands tidiga medeltid

1066 - 1520
Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 3394
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Yngwe » 30 mars 2021, 18:32

Kungsune skrev:
30 mars 2021, 08:36
Ja, stormannapakter eller partier skulle man kunna tala om som har gränsöverskridande uppgörelser.
Misstänker att Bjälboätten trots epitetet var precis lika starkt knuten till Västergötland och därmed kunde manövrera samman de två huvudparterna. De stridigheter som Yngwe hänvisar till visar ju just att dessa stormannapartier stod över tinget i sitt agerande.
Inte alls, tingen var nog vana vid kamp om kronan, det ingick nog allt som oftast i urvalsprocessen...

Valdemar
Inlägg: 1357
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Valdemar » 30 mars 2021, 20:55

Visst överlappar runstenarna till viss del. När runstensmodet är på topp i öster har det helt upphört i västra Västergötland. De flesta av fint folk ligger med stor sannolikhet i kristna gravar, ibland med lock i form av en runsten som Katas i Varnhem och senare ligger de under Stavkorshällar och därefter Liljestenar. Dessa manifestationer har ersatt runstenarna. Tegnstenarna är vanligast i Västergötland. Vi vet att detta är en form av ”proto-adel” om begreppet stämmer med det från England och Danmark. ÄVGL nämner dessutom ländermän som även de verkar vara en form av ”stormän” med en speciell roll. Ser med andra ord många indikationer från Västergötland på att där funnits starka ätter med en ambition om kungamakten när riket bildas. Ur denna mylla kan man lätt föreställa sig att Stenkil eller Håkon Röde härstammade. Speciellt Levene med Sparlösastenen, Håkon Röde och Stenkil borde uppmärksammas mer.

Kungsune
Inlägg: 1506
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Kungsune » 31 mars 2021, 09:09

Yngwe skrev:
30 mars 2021, 18:32
Kungsune skrev:
30 mars 2021, 08:36
Ja, stormannapakter eller partier skulle man kunna tala om som har gränsöverskridande uppgörelser.
Misstänker att Bjälboätten trots epitetet var precis lika starkt knuten till Västergötland och därmed kunde manövrera samman de två huvudparterna. De stridigheter som Yngwe hänvisar till visar ju just att dessa stormannapartier stod över tinget i sitt agerande.
Inte alls, tingen var nog vana vid kamp om kronan, det ingick nog allt som oftast i urvalsprocessen...
Du får gärna utveckla det resonemanget! Bara att det skulle vara en del av tingets process stöder ju faktiskt vad Artesien och jag säger.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 3394
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Yngwe » 1 april 2021, 13:49

Kungsune skrev:
31 mars 2021, 09:09
Yngwe skrev:
30 mars 2021, 18:32
Kungsune skrev:
30 mars 2021, 08:36
Ja, stormannapakter eller partier skulle man kunna tala om som har gränsöverskridande uppgörelser.
Misstänker att Bjälboätten trots epitetet var precis lika starkt knuten till Västergötland och därmed kunde manövrera samman de två huvudparterna. De stridigheter som Yngwe hänvisar till visar ju just att dessa stormannapartier stod över tinget i sitt agerande.
Inte alls, tingen var nog vana vid kamp om kronan, det ingick nog allt som oftast i urvalsprocessen...
Du får gärna utveckla det resonemanget! Bara att det skulle vara en del av tingets process stöder ju faktiskt vad Artesien och jag säger.
Jag får får förtydliga mig. På sätt och vis stod de nog över tingen, eller bredvid. Maktkamperna i sig innehöll säkerligen många "brottsliga" handlingar som ändå aldrig hanterades av tingen. Men det berodde väl snarast på att ingen av de inblandade var intresserade av att ta det till tinget.

Men själva kungatiteln, den gavs legitimitet av just tinget, så därför var man tvungen att ta ärendet dit. Tinget var alldeles säkert väl medvetna om "processen" innan. Och eftersom kunga-ämbetet väl i det stora hela handlade om just samma saker, alltså skapa allians och manövrera bland med och motspelare, skramla med vapen och då och då samla sina styrkor, så tyckte man nog att utfallet i den inhemska maktkampen nog kunde sägas ge en lämplig kandidat.

Sen får man komma ihåg att hela kungagrejen tar väldigt lite plats i VGL, förmodligen speglar det sakens relevans, och många gånger har nog inte Tinget, alltså folket, brytt sig särdeles mycket om vem som varit kung. Sköter hans sig inte kan han ju enkelt vräkas....

Soar
Inlägg: 52
Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Soar » 1 april 2021, 17:39

Artesien skrev:
29 mars 2021, 18:42
Jag undrar om inte där råder ett missförstånd om äldre Västgötalagen och den sk bonderepubliken baserad på misstaget att applicera sin bild av den senare högmedeltiden på den tidigare - dvs adel, borgare och bönder redan i det nordiska 1100- och tidiga 1200-talen. Det fanns ingen adel då men det fanns magnater och de var själva fria bönder.
Delar denna uppfattning helt och hållet. Beteckningen bonde ska under den aktuella perioden förstås som fri jordägare, och är alltså egentligen det finaste man kan vara. Att biskopen ska vara bondeson enligt ÄVL betyder med andra ord alltså att han inte ska vara son till en träl eller till jordlösa föräldrar. Jordägarna förbehåller sig rätten att klä en av sina egna med biskopstiteln. Att kalla Västergötland för bonderepublik ska alltså förstås mot denna bakgrund, men det är kanske ändå en olycklig benämning.

I alla fall. Jag hade skrivit ett långt och invecklat inlägg om de härskande släkternas personnamns förekomst på runstenarna, varpå jag gjorde misstaget att klicka på "förhandsgranska" och allt försvann hux flux. Gör så ett nytt försök, och kopierar vis av erfarenhet inlägget till word först. Alla namn har jag kollat upp i Nordiskt runnamnslexikon, vilket vem som helst kan kika i här: https://www.isof.se/om-oss/arkiv-och-sa ... xikon.html

Av Stenkilsättens namn (Stenkil, Inge, Halsten och Ragnvald) återfinns samtliga i Södermanland i 1-3 inskrifter och alla utom Ragnvald i Östergötland i en inskrift vardera. Av dessa tillhör samtliga utom en inskrift med namnet Stenkil i Södermanland och inskriften med namnet Inge i Östergötland någon av Gräslunds runstensstilar RAK, Fp, Pr1 och Pr2, och bör alltså enligt gängse dateringsmodell ha tillkommit före 1000-talets mitt. I Uppland förekommer alla namnen utom Stenkil 1-3 gånger, men då rör det sig uteslutande om stenar utförda i Urnesstil, alltså under senare delen av 1000-talet eller början av 1100-talet. Namnet Inge förekommer dessutom på ett par stenar på östra Jylland, vilka är av äldre, typisk dansk, modell, typ slutet av 900-talet. I Västergötland finns av Stenkilsättens namn enbart Halsten belagt, och detta i den medeltida Ugglumshällen.

Sverkersätten förknippas ju traditionellt med Östergötland. Namnet sverker förekommer på en inskrift i Östergötland och två i Södermanland, samtliga från tiden före och fram till 1000-talets mitt enligt Gräslunds
modell. Namnet Kol återfinns i två uppländska inskrifter från tiden närmast före 1100-talets början, samt i en inskrift i norra Norge. Namnet Jo(a)n förekommer blott och bart i uppländska inskrifter i Urnesstil. Namnet Karl(e), som tillskillnad från de hittills anförda namnen är relativt vanligt (24:e vanligast av samtliga mansnamn i hela materialet) visar på ganska jämn spridning från Danmark till Uppland för tiden före och fram till 1000-talets mitt. Av dessa tillhör inskrifterna i Danmark, Småland och Västergötland sannolikt ett tidigaste skede, stenarna i Södermanland och Uppland ett senare skede, och stenarna i Östergötland möjligen det tidigare men kanske närmast båda skedena. Från framför allt Uppland finns runt ett dussin stenar i urnesstil med namnet Karl.

Bjälboättens Folke återfinns bara i en uppländsk inskrift, daterad till "1060-tal". Andra namn med förleden Folk- finns bara i svealandskapen och på Gotland, men enligt SMP https://www.isof.se/sprak/namn/personna ... nnamn.html var namnet Folke under 1500-talet vanligast i götalandskapen. Namnet Birger finns på en sten nära (Eskils-)Tuna, där ju Birger brosa hade patronatsrätten, från mitten av 1000-talet samt på en Pr1-sten på Öland. Namnet Holmger är vanligt i Uppland, och i alla fall ett par av dessa inskrifter tillhör stilgruppen Pr2. Holmger finns också på inte mindre än fem sörmländska stenar i stilarna Fp,Pr1 och Pr2, samt på en sten i Östergötland.

Namnet Eskil är klart vanligast i götalandskapen. I Västergötland finns fyra eller fem inskrifter med detta namn (ca 2,5 eller 3% av det totala antalet "vikingatida" runinskrifter), i Östergötland sex inskrifter (ca 2,4%) och i småland tre inskrifter (ca 2,2%), och i alla dessa landskap finns stilgrupperna RAK samt Fp och/eller Pr1/Pr2 representerade. Danmark har fem inskrifter med namnet, belägna i Skåne, på Bornholm, på Lolland och på Själland (2 stycken), alltså enbart i den östra delen av det danska riket. I Södermanland finns tre inskrifter med namnet Eskil, samtliga från tiden före och fram till mitten av 1000-talet, och i Uppland två inskrifter från samma period. anmärkningsvärt nog finns bara en enda sten i Urnesstil med namnet Eskil i Uppland. Ett belägg finns också från Norge.

Eriksättens namn då, slutligen. Namnet Erik finns belagt i tre uppländska inskrifter från stilgrupperna Fp och Pr2 (på dessa stenar förekommer som bekant också namnen Anund, Håkan, Ingvar, Ragnhild och Ragnar), samt i en uppländsk inskrift i Urnesstil. Dessutom som sagt på sparlösastenen och en annan västgötsk runinskrift i Vadsbo härad i stilgruppen RAK, samt i två inskrifter i Sönderjylland och en i Tröndelag. Namnet Knut förekommer, om man räknar bort dem som refererar till Knut den store, sex gånger i Uppland, varav i alla fall två och kanske så mycket som fyra tillhör tiden före och fram till 1000-talets mitt enligt Gräslunds modell. Från denna tid finns också ett belägg i vardera Östergötland och Södermanland. Också småland har ett belägg från tiden före 1000-talets mitt. Namnet Joar, slutligen, är svårt att skilja från namnet Ivar, men finns eventuellt i Östergötland, Södermanland och Uppland med en inskrift vardera.

Namnen Finvid och Ingevald, som ju också bärs av tidiga herrar i härskarnas närhet, finns båda i Östergötland och Södermanland men icke i Västergötland.

Kvinnonamnen har jag inte studerat lika noggrannt ännu, men inget av namnen Astrid/Estrid, Ingeborg, Ingegärd, Ragnhild, Ulvhild eller Sigrid finns i några västgötska inskrifter, bara Sigrid och Astrid/Estrid finns i Östergötland. I Södermanland däremot finna alla utom Ragnhild och Ulvhild, och i Uppland finns alla.


Utifrån Gräslunds dateringsmodell borde åtminstone en 30, 40 stycken, motsvarande 20-25% av de västgötska runstenarna kunna föras till tiden omkr. 1010-1050, som många av de ovan nämnda beläggen också kan dateras till. Ska man plocka ut några namn från dessa västgötska stenar, som kan anses som "typiska" för detta skede, blir det i såfall Assur (lagmansnamn), Germund, Germund och Tjodulf. De storstilade namnen Sigtrygg och Håkan återfinns också med sina enda västgötska belägg i detta senare västgötska skede. Men det är ju också så att det är olika geografiska delar av landskapet som är rikligast representerade i de båda skedena, så det kan ju ha med det att göra också.

Visi
Inlägg: 62
Blev medlem: 19 juli 2019, 14:16

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Visi » 2 april 2021, 13:58

Bra jobbat Soar!
Intressant inlägg och intressanta resultat!
Du har inte sett namnfrekvenstabeller per landskap eller gjort några själv?

Soar
Inlägg: 52
Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Soar » 9 april 2021, 19:57

:)

Det finns några frekvenstabeller i runnamnslexikonet som jag länkat till, närmare bestämt för hela materialet, för Danmark, samt för Hälsingland/Medelpad, Norge och de brittiska öarna. Jag har gjort egna för Väster- och Östergötland, Småland och Södermanland utifrån de uppgifter som finns i lexikonet, men det borde väl finnas någonstans.

Skriv svar