Västergötlands tidiga medeltid

1066 - 1520
Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Valdemar » 15 juni 2020, 22:15

Bra tankar.

Kindins var en lagman hos Goterna. Lägg märke till namnlikheten med Kind som en möjlig tidigare indelning av Västergötland ( och Östergötland). En Kindins var en lagman som ansvarade för krigsföring i sin region hos Goterna.

Härader och Kind ger känsla av ålderdomlighet. Härad, Hundare-Hundred har romerska rötter och Kind kanske har en gotisk koppling.

Som du skrev kanske Bona sedan hänger ihop med något nytt på 900-talet. Sagornas Alvhem upphör i Sagorna under vikingatiden, var Älvsyssel och Älven en enhet som inte tillhörde Västergötland tidigare?

Har Västergötland och Östergötland fram till 900-talet bildat en enhet(som Kindindelningen kan antyda)? Sagorna skriver ofta bara om Gautar( inte öst/väst).

Det sker tidiga försök att ena Norge som kanske skapar stress söder och österut?

En inträngning mellan dansk och östsvensk expansion kanske tvingade fram en större samordning över ett större område för att inte bli inlemmade i något?

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av AndreasOx » 17 juni 2020, 14:34

Soar skrev:
15 juni 2020, 20:53
Västergötland bildades?

Lagmanslängden låter som bekant veta att den förste lagmannen Lumber var den som sades
hawa huxæt . oc gørt mykin loth af laghum warum
. Det var alltså han som utformade en "första utgåva" av västgötarnas lag. Senare lagmän sägs sedan ha lagt till eller dragit ifrån saker och ting i lagen. En intressant sak att notera är att det faktum att Lumber var hedning har föreslagits finnas med i krönikan för att urskulda lagman Eskils redigering av "den gamla goda" lagen. Jag tror det var Stig Lundberg som gjorde mig uppmärksam på den saken. https://stiglundberg.org/kunga-biskops- ... andskrift/

Som du säger, Valdemar, kan ju folk inte gärna ha klarat sig utan lagar och konventioner innan dess. Men kanske fanns det inte en gemensam lag för hela det västgötska området tidigare? Flera forskare, jag vet att nämna Fabech och Bägerfeldt, har konstaterat att Västergötland förhistoriskt sett måste ha utgjorts av flera mindre kulturella områden. Det har väl spekulerats kring det tidigare i den här tråden också, beträffande Levene och Varnhem. Bägerfeldt har ett förslag till gränsdragning i den här boken, på sidan 67-69. http://www.fnf.nu/_filer/bagerfeldt/20% ... (2004).pdf

Bägerfeldt föreslår att Västergötland blev ett landskap först i samband med att Skara stift bildades i början av 1000-talet, men möjligen skulle Lumbers tillträde som lagman erbjuda ett bättre alternativ? Men frågan kvarstår: varför sker samlingen av de västgötska bygderna under en lag just då? Har vissa familjer etablerat godsbestånd över hela landskapet och ser behovet av en enhetlig jurisdiktion? Eller har det att göra med försvaret? Tror jag läste en gång i Medeltidens svenska krig av Ulf Sundberg att lagmannen var ansvarig för folkförsvaret i sin lagsaga. Det finns säkert fler uppgifter om den saken. Utgjorde Håkon den gode i Norge, kung Gorm på Jylland eller någon härskare i Mälardalen sådana orosmoment att en samling syntes nödvändig?
Håller helt med om att Västergötland förmodligen "bildades" i samband med den första lagmannen, under första hälften av 900-talet. Jag gissar på trycket från det pågående riksenandet i Danmark och Norge var en viktig faktor. Erik Emundssons krig mot Harald hårfager var säkerligen en annan faktor. Kristnandet och det förmodade engelska inflytandet bidrog säkerligen minst lika mycket.
Ett intressant fakta är att Västergötlands härader är mycket organiska bygder och därför säkerligen mycket gamla. Två avvikelser finns - dels att Lidan är häradsgräns upp till Finnestorp, dels det märkliga Als härad, Västergötlands minsta.
Det normala är att åar är förenande. Att Lidan utgör häradsgräns tycker jag är ett tydligt indicium på att häraderna är äldre än 500-tal (Finnestorp).
Als härad (omkring Saleby) tycks ha bildats genom utvandring från Falbygden i hednisk tid. Jag ser Husaby som kungens maktcentrum, Saleby som hedniskt maktcentrum jämte Gudhem samt Skara som det kristna maktcentrat.
Häraderna i Östergötland är mycket mer konstgjorda, ex uppdelningen i alla dessa kind-härader.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 4400
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Yngwe » 17 juni 2020, 15:50

AndeasOx. kan du utveckla?
Ett intressant fakta är att Västergötlands härader är mycket organiska bygder

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Valdemar » 17 juni 2020, 19:43

Har försökt titta på ortsnamnen i Häraderna för att hitta mönster. I en perfekt värld söker man funktioner för lagstiftning, kult och våld. Ale är ett tydligt exempel.

- Kungsgård - Alvhem
- Kult - Frövet
- Lag - Tingstad
- Våld - Lid och Tängevallen

Centrala Västergötland är mycket svårare och det känns som Häraderna framförallt är baserade på att få fram lika många (soldater?). Ju tätare befolkning (kyrkor/fornfynd) ju mindre yta för ett Härad.

Så visst har häraderna naturliga gränser men kanske är mönstret med att få samma mängd invånare viktigast när den infördes? Att man gör om Härader understryker att de var gamla och befolkningsförändringar gjorde att de fick göras om.

Någon gång har man skrotat en äldre indelning (Kind) och utnyttjat naturliga gränser och befolkningskoncentrationer för att skapa en struktur som jag tror var militär i sin grund.

Hela tanken med Hundare/Härader går antagligen tillbaka till romerska militära strukturer om ca hundra soldater. Som mycket annat kanske Häraderna infördes partallellt med andra romerska idéer som skrift mm?

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av AndreasOx » 18 juni 2020, 08:54

Bifogar lista på alla svenska medeltida härader med de uppgifter jag hittat. Räknar man standardavvikelser på antalet socknar resp. attungar/mantal så avviker Västergötland signifikant, dvs häraderna är extremt olikstora åtminstone jämfört med Uppland och Östergötland:
(landskap-socken_std-attung/mantal_std)
Västergötland 13 311
Östergötland 3 190
Uppland 3,2 (inga storleksuppgifter)

Min slutsats är att häraderna i Västergötland är organiskt bildade, dvs. ursprungliga bygder. Medan de i Uppland och Östergötland är "konstgjorda", dvs. skapade av en centralmakt.

I https://www.dropbox.com/s/4iy6yz33pgdee ... d.pdf?dl=0 har jag skrivit bl.a.:
Häradsgränserna följer ofta sämre odlingsjord, ex. grusavlagringar som gränserna Barne/Laske, Kinne- Skåning och Kåkind-Vadsbo. Det finns ett antal gränser som inte kan förklaras geologiskt, exempelvis Frökinds och Redväg-Vartofta. (geologisk karta sid 17 där man även tydligt ser att det normala (förutom Lidan) i Västergötland är att härader har ett större vattendrag centralt)
Västergötlands härader har inte alls samma enhetlig struktur, som hundare/härader tycks ha i Östergötland och Uppland vars häradsindelning tolkas som resultat av centrala direktiv.

Häraderna i Västergötland tycks ha definierats organiskt tidigare än medeltiden utifrån kommunikations- leder, naturliga odlingshinder, befolkningsmängd och lämpliga avstånd till tingsplatser.
De större vattendragen (Nossan, Lidan, Tidan, Göta älv, Viskan, Ätran m.fl.) har spelat en mycket viktig roll, både för transporter och i definieringen av bygder. Normalt har bygder skapats omkring de olika vattendragen, vilket tyder på att kommunikation under tidig medeltid främst har varit vattenburen.
Lidan är unik genom att den utgör både härads- och bogräns. Häradsnamn, sockenindelningar och andra indicier tyder på att ursprungliga bygder i vissa fall delades längs med Lidan till flera härader.

Det finns inga tydliga övergripande kind-strukturer varken i Västergötland eller Östergötland. Kan du utveckla detta Valdemar? Etymologerna anser snarare att kind i dessa häradsnamn betecknar en avgränsad bygd jämfört med närliggande bygder. Se sid 443 i https://kgaa.bokorder.se/en-us/download ... 790dba815f
Bilagor
härader.xlsx
(142.49 KiB) Nerladdad 231 gånger

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Valdemar » 19 juni 2020, 13:59

Andreas

Mina spekulationer är baserade på resonemang från Torsten Andersson. Begreppet Kind finns spritt över hela Stora delar av Östergötland och det är tydligt att de är äldre eller mindre ”starka/långvariga” än Häraderna. Exempel från Västergötland är Kåkinds Härad där det verkar som ett äldre begrepp, KåKind lagts in i Häradsnamnet. Så KåKind kan stå för en Klan? -Kå? Och det område deras ätt-Kind kontrollerar. Senare kommer härader in som kan ha samma omfattning som ett tidigare -Kind. Hundare och härader känns mer strukturerade och militäristiska med sin romerska bas om 100-soldater.

Mycket spekulativt men läs gärna Torsten Andersson.

Sen finns begrepp som -land som bl a Brink har skrivit en del om. För Västergötland så finns många naturliga bygder som spekulativt kan kallas - Hem = byggd. Tydliga exempel är Alvhem~ Älvsyssel och GUdhem~ Falbyggden. Det finns flera andra naturliga bygder i Västergötland med ett -Hem som möjligt ”regionnamn”. Sen finns - hem även för enskilda gårdar. Husaby ligger exempelvis på en stor platå och intill finns Skälvum=”byggden på platån”.

Naglum ~ byggden vid dimman vid fallen i Göta Älv
Alvhem - byggden vid Älven
Gudhem- byggden nära gudarna
Skälvum ~ byggden på platån/hyllan
Varnhem ~ byggden som är beskyddad

Många lager och långa tidshorisonter gör detta svårt för tiden före skriftliga källor.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av AndreasOx » 20 juni 2020, 12:13

Jag håller helt med Thorsten Andersson m.fl. om kind-namnen i Östergötland.
Jag tolkar det som att du inte läst Lennart Elmerviks artikel om Kåkind som jag länkade till. Kind-namnen i Västergötland (Kind, Kåkind och Kinne) är enligt hans mening, som jag helt håller med om, ursprungliga bygdenamn utan spår av senare (om)organisation.
Kan du länka till vad Brink skrivit om -land
-hem-namnen (inkl. -em, -im, -m, -om, -um osv.) är, enligt Svenskt ortnamnslexikon, en av våra äldsta namntyper, sannolikt bildade senast på folkvandringstiden och är därför viktiga indicier på gamla bygder såsom dina exempel. Förmodligen oftast gamla "moderbyar" som senare ofta blivit sockennamn, dvs. centralplatsindicium.

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Valdemar » 20 juni 2020, 16:22

Får läsa Elmervik och han kan mycket väl ha rätt. Exempelvis Kind Härad blir udda utifrån ett perspektiv av kind som en indelning för hela Västergötland.

Brink är mest orienterad mot östra och norra Sverige varför jag oftast läser hans texter mer flyktigt. Han skriver ofta om Mälardalen och Helsingland och har svårt att komma ihåg var jag läste om ”landen”. Kommer väl ihåg att ”Solland” var ett av dem.

Här refereras till Brink:

https://www.archaeology.su.se/polopoly_ ... Liunga.pdf

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Valdemar » 21 juni 2020, 11:26

Valdemar skrev:
20 juni 2020, 16:22
Får läsa Elmervik och han kan mycket väl ha rätt. Exempelvis Kind Härad blir udda utifrån ett perspektiv av kind som en indelning för hela Västergötland.

Brink är mest orienterad mot östra och norra Sverige varför jag oftast läser hans texter mer flyktigt. Han skriver ofta om Mälardalen och Helsingland och har svårt att komma ihåg var jag läste om ”landen”. Kommer väl ihåg att ”Solland” var ett av dem.

Här refereras till Brink:

https://www.archaeology.su.se/polopoly_ ... Liunga.pdf
https://pdfs.semanticscholar.org/33ef/f ... dbff0a.pdf

Soar
Inlägg: 99
Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Soar » 28 mars 2021, 20:07

Har kikat en del i Nordiskt runnamnslexikon på sistone, och en sak som är slående är att de för tidigmedeltidens kunga- och jarlasläkterna typiska personnamnen i stort sett saknas bland Västergötlands runinskrifter. Undantaget är namnet Eskil, som är jämförelsevis vanligare i Götalandskapen och Danmark än i Svealand, och Erik, med ett relevant belägg. Samt de vanligaste namnen som Anund, Sven och Olof.

Flitigast förekommer de styrande släkternas namn såklart i Uppland, men också i Östergötland och Södermanland, som ju har i runda slängar ett liknande antal runinskrifter som Västergötland, förekommer en stor del av namnen, trots att många av dem är mycket ovanliga namn över lag. Möjligen skulle det kunna ha att göra med runinskrifternas ålder, men de aktuella personnamnen förekommer på runstenar från alla Gräslunds stilperioder, även om de kring mitten och senare hälften av 1000-talet dominerar. Dessutom tycker jag det vore märkligt om alla dessa namn gick från att inte bäras av någon under slutet av 900-talet, till att plötsligt börja användas av stormanssläkterna vid mitten av 1000-talet.

En annan förklaring till de härskande släkternas personnamns dåliga representation bland de västgötska runinskrifterna skulle kunna vara att runstenarna restes av personer ur ett annat samhällsskikt i Västergötland än runstenarna i öst- och mellansverige, närmare bestämt inte det översta samhällsskiktet. Det skulle i så fall kanske kunna förklara varför runstenar i stort sett saknas i de kyrktätaste områdena i Västergötland.

Eller så är svaret att de härskande släkterna helt enkelt inte kom från Västergötland. Stenkilsätten inräknad, kanske Eriksätten också. Det är väl ett svar som egentligen rimmar ganska väl med funderingarna om Västergötland som något mer av en bonderepublik än resten av riket. Och noteras bör att personnamnen från västgötalagens lagmanslängd visar på god förekomst i runstensmaterialet. De enda som saknas är de märkliga namnen Lum(br) och Nagle, samt Thyrner, men dessa tre namn förekommer inte i några runinskrifter någon annanstans heller.

Skriv svar