Västergötlands tidiga medeltid

1066 - 1520
Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Daler » 22 januari 2018, 02:05

Thomas Lindqvist, "Sveriges medeltida europeisering" (https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/5 ... r%2018.pdf.):
Det finns inte heller, till skillnad från Norge, någon tradition om kungar som med våld eller hot om våld kristnade sitt rike. Kungar som Olav Tryggvason och Olav Haraldsson (senare den helige) har delvis med våld drivit igenom kristendomen. Deras aktiva roll i kristnandet framhävs I den medeltida historiografiska traditionen. Kristnandet var en del av maktkampen mellan ett mer centraliserande kungadöme och lokala makthavande hövdingar.47 Genom att slå sönder den hedniska kulten kunde krossa makten hos lokala hövdingar. Den typen av medvetet omvändande kungar är helt okända från Sverige. Även om det beror på avsaknaden av en medeltida historieskrivning har ingen tradition bevarats som tydligt förknippar kungar i Sverige med ett aktivt agerande i kristnandet.
Enligt författaren en skillnad i våldsutövning mellan Norge och Sverige. Jag väljer att tro] att Sverige inte kan ha skilt sig så mycket från Norge eller de brittiska öarna (Danelagen, Vilhelm erövraren mm).

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Daler » 22 januari 2018, 02:07

Sveaväldet tycker upp som begrepp bland annat i de isländska sagorna. Rent etymologiskt är ordet välde besläktat med ordet våld.
https://en.wiktionary.org/wiki/v%C3%A4lde

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Daler » 22 januari 2018, 02:15

Jag tror mycket på det upplevda hotet. Hotet om helvetet i kyrkan och om nu kungen sågs som kung av guds nåde även här indirekt ett hot om ett evigt lidande efter döden om inte underdånighet visades mot kungamakten.

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Daler » 22 januari 2018, 02:31

Men jag håller med om att detmåste ha tagit lång tid innan kungen i samarbete med kyrkan vunnit så mycket mark att de verkligen kunde kontrollera bygderna. Gåvor, relationer, överenskommelser har alltid varit viktiga tack och lov. Men jag väljer som sagt inte att bortse ifrån att våldet, hotet om våldet, det reella, det direkta, det outtalade, det upplevda, kan ha spelat en stor roll, i alla fall under en inledande fas innan vi ser alla lagar, medeltida brev med mera. Men hur det egentligen låg till "beats me".

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Valdemar » 22 januari 2018, 09:41

Tycker Lars Gahrn har en poäng här:

Det är därför högst sannolikt, att den största regionen inom Sverige skulle samla kringliggande landskap omkring sig på ett liknande sätt. Den största regionen har varit viktig på grund av militär styrka, ekonomisk kraft och därav följande anseende i största allmänhet. Tidigare har man menat, att militär styrka har lett till erövringsförsök och erövring, men detta är inte säkert. Åtminstone behöver inte detta vara den viktigaste anledningen till ett rikes utvidgning. Ett militärt starkt område kunde man vara angelägen om att knyta an till och ansluta sig till, eftersom man behövde bundsförvanter eller helt enkelt skydd. Riket kan mycket väl ha uppstått som ett slags försvarsförbund eller anfallsförbund. Det svenska riket var i alla händelser ett försvars- och anfallsförbund, när det börjar skymta i de historiska källorna från medeltidens gryning. Fördelarna med detta var en av anledningarna till att de olika bygderna höll samman. Det vore därför mycket underligt, om dessa fördelar inte hade varit viktiga orsaker till riksbildningen.

Dylika tankar framskymtar här och var hos Kraft. Av allt att döma behövde många finska stammar bundsförvanter och skydd. Detta var en viktig anledning till att Finland blev svenskt.

Västergötland – en lokal stormakt

När Västergötland knöts till det svenska riket, kunde västgötarna mer ostört ägna sig åt att ta del i krig i Norge och Danmark. Götarna kunde också mer ostört ägna sig åt sitt västsvenska imperium. Västergötland eller rättare sagt Skaraborg bör betraktas som en lokal stormakt på Västkusten eller i Västsverige (för att använda nutida benämning). Särskilt götarnas inblandning i de norska striderna mellan olika kungsämnen är upplysande. Jag har skrivit mycket om dem i andra sammanhang. Vad de hittade på under de danska inbördesstriderna är inte lika känt, men även i dessa fall finns uppgifter av värde.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av AndreasOx » 22 januari 2018, 13:11

Jag tror att bona var en viktig del av denna anfalls-/försvarsstruktur. Deras geografiska utsträckning är tydligt skapat för att behärska dels bygderna mot Halland, dels Dalsland.
Handelsavtalet mellan Svea rike och Gotland beskrivs i Gutasagan, se http://www.guteinfo.com/?id=1837 (även sidorna 10-13). Tvivlar på att något liknande funnits med Västergötland utan tror med på hävdvunnen rätt och spritt godsägande. Exempelvis tycks Husaby ha ägts av sveakungarna.

Daler
Inlägg: 370
Blev medlem: 12 december 2017, 20:01

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Daler » 22 januari 2018, 16:11

"Detta år förlorade Upplands allmoge vid Sparrsätra segern och sin frihet". I och med att allmogen nämns borde det ha funnits beslut i grund och botten att stödja de så kallade folkungarna. Kungen med Birger Jarl i spetsen slog som bekant ner upproret.
Ett bevis på när kungamakten med våld kör över en bygd under medeltid.

Soar
Inlägg: 99
Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Soar » 15 juni 2020, 18:54

AndreasOx skrev:
7 januari 2018, 09:20
Funderar över vad den västgötska lagmanslängden verkligen berättar, https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4st ... l%C3%A4ngd. Det första specifika årtalet är att Eskil blev den sjuttonde lagmannen senast 1217. Samt att lagmansämbetet ofta gick i arv. Om vi då sätter en snitt-tid på 20 år hamnar vi runt 900 för Lumber som var först. Då stämmer det bra att de två första var hedningar - dvs. den tredje lagmannen, som antagligen var kristen, verkade kring 950 när alla kända gravar är kristna. Och man kan då förmoda att lagmansämbetet skapades, kanske initierat av Erik Emundsson under trycket från Norge, i någon slags administrativ organisering av Västergötland. Denna organisering bör ha varit bona - då häraderna verkar vara nästan helt organiska bygder.
Man skulle kunna tänka sig ytterligare en kronologisk hållpunkt i lagmanslängden, nämligen lagman Karle, som antas ha varit lagman vid Stenkilsättens utslocknande på 1120-talet och eventuellt är identisk med den i Inge Krokryggs saga kring 1137 förekommande jarl Karl Sunesson. Det där känner ni säkert till.

Med utgångspunkt i hypotesen att Karles tid som lagman inleddes någon gång mellan 1100 och 1120 går det att beräkna lagmännens tid på posten i genomsnitt och i median. Jag har beräknat medianen och genomsnittet utifrån Karles och Eskils ämbetsperioder, samt dessutom i jämförelse med senare lagmän under 1200-talet. Genomsnittet för samtliga lagmän från Karle till Algot Brynolfsson är 14-16 år, beroende på om man utgår från att Karle inledde sin ämbetstid 1100 eller 1120. Genomsnittet för samtliga kalkyler (Karle-Eskil, Eskil-Algot, Karle-Algot o dyl.) blir 15 år och medianen 16 år. Lagmännens genomsnittliga tid på posten tycks bli något kortare under 1200-talet.

Räknar man sedan bakåt från ett givet årtal utifrån framkomna genomsnitt- och medianperioder blir ett antal år på 900-talet möjliga (tidigast 900, senast 988), beroende på metod och utgångspunkt. Medianen av dessa möjliga startår för lagmanslängden blir 950, genomsnittet 947. Om man istället räknar bort 1200-talet och enbart utgår från kalkylerna av perioden Karle-Eskil får hamnar man 20 år tidigare, 925-930.

Kanske är det bara en lek med siffror?

Jämfört med samma västgötalags kungalängd respektive biskopslängd ges i alla fall en antydan till att sådana här kalkyler kan ge viss ledning. En liknande beräkning av kungarnas regentlängds median och genomsnitt under samma period som för lagmännen, ger ett startår för Olof Skötkonungs regering till år 988, vilket ju inte borde diffa med mer än sex-sju år. Det faktiska genomsnittet för de i längden angivna kungarna från 995-1222 är nästan identiskt med det som kalkylerna för 1100- och 1200-talskungarna.

Biskopslängden är en lite vagare referenspunkt, eftersom det är svårt att avgöra om den har någon reell startpunkt. En beräkning av median respektive genomsnitt på biskoparnas ämbetstider med utgångspunkt i någorlunda säkert daterade ämbetsperioder (Osmund, Adalvard, Ödgrim, Bengt den unge) resulterar i att biskopslängden startar mellan 985 och 990. Detta är ju ungefär 25-30 år innan Skara stift officiellt bildades, men biskopslängden innehåller sannolikt flera biskopar som knutits till stiftet i egenskap av missionsbiskopar innan stiftet egentligen fanns, vilket skulle kunna förklara det hela.

Kungalängden och Biskopslängden skulle alltså kunna ge en liten fingervisning om att de tre längderna inte är helt oförmögna att ge oss en ungefärlig startpunkt för respektive ämbetes (lagman, biskop samt kristen kung) införande. Observera att kalkylerna inte utgår från rent objektiva förhållanden: det finns ju andra källor som går på tvärs med västgötalängderna såväl i fråga om kungalängden som biskopslängden. Det väsentliga utifrån just denna frågeställning är ju dock längdernas trovärdighet i fråga om sina respektive startpunkter, och inte något annat.



Nåväl. Vet inte om jag tillfört så mycket nytt, men har väl i alla fall i någon mån underbyggt Andreas' tes att Lumber blev den förste lagmannen i Västergötland under 900-talet, kanske mest troligt under dess mitt.

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Valdemar » 15 juni 2020, 19:09

Tycker det var en bra beräkning och rimlig. Frågan är vad som fanns innan och varför den börjar när den gör? Lagar och lagmän lär ha funnits tidigare. Vad hände vid mitten av 900-talet?

Soar
Inlägg: 99
Blev medlem: 5 juni 2020, 16:14

Re: Västergötlands tidiga medeltid

Inlägg av Soar » 15 juni 2020, 20:53

Västergötland bildades?

Lagmanslängden låter som bekant veta att den förste lagmannen Lumber var den som sades
hawa huxæt . oc gørt mykin loth af laghum warum
. Det var alltså han som utformade en "första utgåva" av västgötarnas lag. Senare lagmän sägs sedan ha lagt till eller dragit ifrån saker och ting i lagen. En intressant sak att notera är att det faktum att Lumber var hedning har föreslagits finnas med i krönikan för att urskulda lagman Eskils redigering av "den gamla goda" lagen. Jag tror det var Stig Lundberg som gjorde mig uppmärksam på den saken. https://stiglundberg.org/kunga-biskops- ... andskrift/

Som du säger, Valdemar, kan ju folk inte gärna ha klarat sig utan lagar och konventioner innan dess. Men kanske fanns det inte en gemensam lag för hela det västgötska området tidigare? Flera forskare, jag vet att nämna Fabech och Bägerfeldt, har konstaterat att Västergötland förhistoriskt sett måste ha utgjorts av flera mindre kulturella områden. Det har väl spekulerats kring det tidigare i den här tråden också, beträffande Levene och Varnhem. Bägerfeldt har ett förslag till gränsdragning i den här boken, på sidan 67-69. http://www.fnf.nu/_filer/bagerfeldt/20% ... (2004).pdf

Bägerfeldt föreslår att Västergötland blev ett landskap först i samband med att Skara stift bildades i början av 1000-talet, men möjligen skulle Lumbers tillträde som lagman erbjuda ett bättre alternativ? Men frågan kvarstår: varför sker samlingen av de västgötska bygderna under en lag just då? Har vissa familjer etablerat godsbestånd över hela landskapet och ser behovet av en enhetlig jurisdiktion? Eller har det att göra med försvaret? Tror jag läste en gång i Medeltidens svenska krig av Ulf Sundberg att lagmannen var ansvarig för folkförsvaret i sin lagsaga. Det finns säkert fler uppgifter om den saken. Utgjorde Håkon den gode i Norge, kung Gorm på Jylland eller någon härskare i Mälardalen sådana orosmoment att en samling syntes nödvändig?

Skriv svar