Skandinaviskt Arkeologiforum

Jag har försökt tolka de uppgifter om peterspenningen, viennetionde m.m. som finns i Ekboms avhandling från 1974 (Viennetionde och hundaresindelning). De mest konsekventa siffrorna verkar vara Peterspenningen, som tycks ha utgått före ca 1330 med 1/2 penning per bonde, och senare med 1 penning per bonde.
Detta är dock inte glasklart belagt i urkunderna eller beskrivet av Ekbom för respektive landskap.
Peterspenningen ger följande antal bönder per landskap på 1320-talet (antal kyrkor inom parentes):
Västergötland 12 400 (517)
Småland 11 800 varav 2500 i Växjö stift (281)
Uppland 10 400 (uppgifter från ca 1340) (180)
Östergötland 8 900 (132)
Södermanland 5 400 (109)
Gotland 3 300 (95)
Västmanland & Dalarna 3 200 (89)
Närke 2 200 (42)
Öland 2 100 (34)
Värmland 1 400 (53)
Dalsland 1 000 (58)

Vissa uppgifter är osäkra - ex. bör nog Västergötland, Dalsland och Värmland ses som en enhet (dvs. Skara stift) där den inbördes fördelningen är oklar.

Det skulle vara intressant om du la till en kolumn där du räknade ut det teoretiska antalet människor per kyrka för varje landskap.

Det blir i den lista över samtliga härader jag håller på med. Tar nog någon vecka till innan jag vill publicera den.

Tinglotten ger väl en stark indikation på den fria befolkningen i Västergötland.

Att räkna antalet kyrkor i en region är en bra indikation på befolkningstäthet. Jag hade räknat på hur många som rymdes i en romansk mindre kyrka eller en träkyrka.

Kyrkbänkar kom väl senare än 1300-talet? Man stod upp. Männen på en sida och kvinnorna på den andra.

Opager

Valdemar (tycker att ditt inlägg i Västergötlands tidiga medeltid passar bättre här), jag kan inte se att det står något om antal män i ÄVGL:s text om tinglott - hur har Beckman kommit fram till 83000 män ?
Totalt tycks Peterspenningen ca 1330 innebära ca 62000 fullbesuttna bönder i Sverige (förutom Norrland?) vilket säkerligen motsvarar över 1 miljon människor. Bönder avser säkerligen 1 mantal - många gårdar var säkerligen mindre.
Siffran 100 hushåll/socken kan ifrågasättas som ett genomsnitt. Vad jag vet är den enda svenska belagda uppgiften att Anga kyrka (en förvisso liten socken på Gotland) byggdes av ca 12 bönder.

Andreas

Enligt Dick Harrisson
Till detta kan man lägga skriftligt material. Två goda källor är Hallandslistan, en dansk förteckning som återfinns Valdemar II:s jordebok från 1200-talet, och Upplands markgäldslängder från 1312. Listorna skrevs för att få översikt över de skattskyldiga bondehushållen. I ett normalt medeltida hushåll fanns mellan fyra eller fem personer. Eftersom varje socken enligt källmaterialet tycks ha haft 105 hushåll och det ca 1300 fanns omkring 2 400 socknar i det område som motsvaras av dagens Sverige kan vi genom multiplikation komma fram till att det tidiga 1300-talets Sverige (dagens gränser) hade knappt 1,1 miljoner invånare. Dra bort Skåne, Halland och Blekinge (med 252 000 invånare) och Bohuslän, Jämtland och Härjedalen (med 43 000 invånare) och du får summan 776 000 invånare i det medeltida kungariket Sverige. Allt detta är visserligen vaga approximationer, men de vilar på goda jämförelser och beräkningar, och det är föga sannolikt att det verkliga förhållandet avviker mycket från uppskattningen. År 1300 hade dagens Sverige mellan 1 och 1,2 miljoner invånare"

Utifrån detta..

Om man utgår från medeltida uppgifter så är det ca 100 hushåll per kyrka/socken. Ett hushåll var ca 5 personer. 500 kyrkor ger då ca 250.000 invånare.

Motsvarande uppgifter för Skåne, Halland och Blekinge från danska källor anger ca 250.000 invånare för dessa landskap som tillsammans, vilka hade ungefär lika många kyrkor som Västergötland.

Detta innebär att Västergötland invånare representerade ca en tredjedel av Sveriges Befolkning.

Om vi tror att Härad och Hundare representerar en militär organisation om ca 100-120 soldater så kunde Västgötarna ställa upp med ca 3500 riktiga soldater. Detta är en mycket rimlig siffra när vi ser på de slag som vi har siffror på under tidig medeltid. Antagligen kunde man minst dubbla detta vid försvar.

Exempelvis Atterdag anfaller Gotland med 1800 man och Gutarna försvarar sig med ca 2000.

Utifrån denna beskrivning kan man tänka sig att de ca 100 soldater som varje härad stod med var relativt kvalificerade.

Enligt Ekbom finns enbart siffrorna för 14 socknar i Olands och Vendel härader bevarade från markgälden 1312, dvs två perifera härader. Att extrapolera detta till hela Sverige är minst sagt vågat. Peterspenningen tycks vara mycket mer heltäckande men jag skulle gärna hitta någon annan forskare som har diskuterat tillgängliga siffror.
Det intressanta med markgäldssiffrorna är att enbart hälften av bönderna påförts hel markgäld (1 mark). Dvs hälften av gårdarna var mindre ett mantal.

Det är nog lättast att utgå från exempelvis Skåne som verkar ha uppgifter från 1200-talet. Detta resonemang känns rimligt.

Uppdaterade siffror - hade missat att "Uppland" avsåg hela Uppsala stift.

Peterspenningen ger följande antal fullbesuttna bönder per landskap på 1320-talet
(antal kyrkor och bönder per kyrka inom parentes):
Västergötland 12 400 (517 - 24)
Småland 11 800 varav 2500 i Växjö stift (281 - 42 varav i Växjö stift 62 - 40)
Uppland 8 900 (180 - 50)
Östergötland 8 900 (132 - 67)
Södermanland 5 400 (109 - 50)
Gotland 3 300 (95 - 35)
Västmanland & Dalarna 3 200 (89 - 35)
Närke 2 200 (42 - 52)
Öland 2 100 (34 - 62)
Värmland 1 400 (53 - 26)
Dalsland 1 000 (58 - 17)
Norrland 1 000 (Hälsingland och norrut, antal kyrkor är oklart)
Gästrikland 500 (10 - 50)
totalt 62 100 (1600 - 38)

Vissa uppgifter är osäkra - ex. bör nog Västergötland, Dalsland och Värmland ses som en enhet (dvs. Skara stift) där den inbördes fördelningen är oklar.
Uppgifterna för Uppsala stift (Uppland, Gästrikland och Norrland) är från ca 1340.

Intressant är att hela Skara stift (dvs även Dalsland och Värmland) har markant lägre andel bönder per kyrka. Jag kan tänka mig två förklaringar:
1 Peterspenningen var hälften mot övriga Sverige, dvs antal bönder i Skara stift ska fördubblas
2 Sockenindelningen var annorlunda organiserad, mer "vildvuxen" med stor andel "välmakskyrkor", dvs. kyrkor som är byggda lokalt.
Västgötalagens skrivningar om att bönderna bestämmer kyrkobyggandet antyder onekligen detta, se sid 3 i https://www.dropbox.com/s/4iy6yz33pgdee ... d.pdf?dl=0
Då kan man se Östergötland och Öland som de mest organiserade landskapen under tidig medeltid - vilket också stämmer med övriga indicier, främst häradsindelningen som är mycket regelbunden på Öland och relativt regelbunden i Östergötland. Samt att det var kungen som initierade kyrkbygge enligt Östgötalagen. En förmodan är att de storbönder som byggt välmakskyrkor lyckades behålla äganderätten till sin jord genom att bli lågfrälse i större utsträckning i Västergötland än i övriga landskap, se sid 9 i länkat dok.

Hur många personer som en fullbesutten bonde motsvarade är ovisst. Enligt de begränsade markgäldslängderna från 1312 som finns bevarade (Olands och Vendels härader i Uppland) tycks enbart hälften av bönderna varit fullbesuttna och övriga ägt 1/4-3/4 mantal, dvs. verkligt antal bönder bör ha varit 50-100% fler. Dvs. totalt minst 100 000 bönder.
Vad jag vet är antalet personer i ett medeltida skandinaviskt hushåll gissningar - finns det några som helst källor? 5 personer tycker jag verkar mycket lågt - beror väl bland annat på hur utbrett trälväsendet var och hur många personer som kunde överleva utan egen jord som landbor.