Västergötlands bon

1066 - 1520
AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands bon

Inlägg av AndreasOx » 28 september 2021, 17:00

Intressant!
360 resp. 600 motsvarar 3 och 5 "storhundare" dvs 120.
Vad jag minns räknade man ofta med 120-enheten på den tiden

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands bon

Inlägg av Valdemar » 28 september 2021, 19:21

Så Bona kanske är den sista pusselbiten för att förstå Västergötland i tidig medeltid:

- egen lag
- egen militär struktur - Bo
- eget myntsystem
- eget viktsystem
- eget gravskick bland eliten ( ex Liljestenar)
- kyrklig ledning utan nationell koppling ( möjligen Danmark)

Efter tiden för Yngre Västgötalagen införs begreppet Uppsala Öd i samband med att Uppsala blir ärkestift.

Din skrift ger en bra sammanfattning av kunskapsläget! Kan inte låta bli att tänka på Goternas ” Kindins”. Dessa uppfattas som lagmän som leder vid krig. Kanske en tradition som fanns bland Gautarna med att en lagman/Kindins ledde hövdingar från de 8 bona. Det är är lagbrott som leder till att Knapphöfde avrättas och landet åter styrdes av hövdingar och lagmän.

” Sedan styrdes Västergötland av en god lagman och landets hövdingar, och alla var trogna sitt land” ÄVGL

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands bon

Inlägg av Valdemar » 29 september 2021, 19:27

Andreas

ÄVGL

Alla kungar relateras i princip till om de följt lagen. Deras relation till Västergötland beskrivs.

Lagmännen beskrivs bak till hedendomen. Kungarna beskrivs från att de är kristna.

Lagmännen ges en längre historia än kungarna. Kungen sköts i Rättslösabalken.

Kungens roll är otroligt svag. Svårt att se någon form av kunglig inblandning i Bona före Yngre VGL.

Att Västergötland och Småland inte ingår i Ledungen och där Bona är en egen militär struktur säger nog väldigt mycket.

Kanske är de två Husabyarna ett första försök till Kungligt nationellt intresse i Vgltland? Processen stannar och återkommer efter mitten på 1200-talet med den nationella myten om Uppsalakungar där man bl.a. döper om Bona till UÖd.

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands bon

Inlägg av AndreasOx » 30 september 2021, 15:14

Kan du utveckla detta om egna mynt- och viktsystem?
Håller med i övrigt.
Vadsbo tror jag länge var ointegrerat i Västergötland vilket kan förklara varför boet enbart har ett härad. Har Vadsbo några andra särskiljande egenskaper?
Husaby på Kinnekulle och öster om Skövde ligger på rak linje från Omberg och ligger i samma bo. Hyfsat sannolikt att de är stödjepunkter anlagda från de som hade makten i Östergötland. Kynda/Ökull bo öst-västliga form kan också vara ett resultat av detta.

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands bon

Inlägg av Valdemar » 30 september 2021, 17:45

Från Lödöse Museums sida

Olika mynt och olika värden
Från 1180-talet kan man tala om tre olika myntregioner i Sverige. Det var olika värden på mynten beroende på region.

• I Västergötland gick det 384 penningar på en mark silver, och markvikten var cirka 205 – 215 gram.
• På Gotland och delar av Östergötland gick det 288 penningar på en mark.
• I Svealand gick det 192 penningar på en mark.

Först i slutet av 1200-talet har vi samma myntenhet i Sverige. Då är svenska penningar 192 penningar på en mark silver. Man börjar också tillverka tvåsidiga mynt igen.

Lite om mått:

Före 1699 hade milen olika längd beroende på var i Sverige man befann sig. Smålandsmilen var 7.500 m, västgötamilen 13.000 m och dalamilen hela 15.000 m. Kortast var den finska milen på 6.000 m.Först 1889 då metersystemet blev slutgiltigt ..

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands bon

Inlägg av AndreasOx » 30 september 2021, 18:38

Tack!
Noterade även att Åsaka-socknar saknas i de två bona Vadsbo och Ökull. Förmodligen har vi alltså 6 ursprungliga bon i centrala Västergötland. Dessa kan vara gamla - jämför indelningen på Gotland som har tre nivåer mellan socken och landskap (ting, settingar och tredingar).
Reviderad spekulation i kronologisk ordning:
1 Härader "organiska bygder"
2 Bon som ett antal härader i centrala Västergötland (triangel Vartofta-Hullsjö-Skalunda)
1-2 Lidan delar Västergötland i två delar
3 Ökull och Vadsbo skapas/integreras, hör ihop med Husaby, kanske mycket tidigt "nationellt försök" (800-tal??)
4 Bona expanderas mot sydväst (Kind, Mark, Utlanden mm) och Dalsland integreras (1100-tal??)
5 Maktkamp, liljestenar och flerdelade gravmonument är den lokala aristokratin uttryck för detta (c1150-1250)
6 Bona avvecklas, huvudgårdarna blir Uppsala öd. Samtidigt konsolideras kunga- och kyrkomakten (sent 1200-tal)

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands bon

Inlägg av Valdemar » 30 september 2021, 19:38

Bra tankar om 6 äldre Bon kopplat till brist på Åsakor i 2 av 8. Vad är annorlunda på flera sätt; Nerman tolkade det som en ”erövring” från Svealand förstås. Ortsnamnen i Vad är annorlunda och mer lika dem i Närke och Svealand. För de centrala delarna av exempelvis Falbygden finns Gudhem, Friggeråker, Jettened m fl. Falbygdens ortsnamn går inte att hitta paraleller till i Svealand, medan de i Vad liknar östsvenska kluster.

Jag har en känsla av att Åsakorna är väldigt gamla. De ligger centralt men arkeologin kring dem är ofta gammal (äldre järnålder). Det är kanske av extra intresse med en Åsaka nära Finnestorp?

Spännande med Gotland där offerplatserna ligger i häradsgränserna, precis som Finnestorp och Vännebo.

Se på sid 23 och framåt:

https://www.archaeology.su.se/polopoly_ ... estorp.pdf

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands bon

Inlägg av AndreasOx » 30 september 2021, 20:06

Gotländska offerplatser: förutom Tuna i Viklau kan nämnas att Gudings i Vallstena ligger på tredingsgräns i ett mycket rikt fornlämningsområde.

Valdemar
Inlägg: 1782
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Västergötlands bon

Inlägg av Valdemar » 30 september 2021, 21:50

Mycket tyder på att häraderna går tillbaka till folkvandringstiden. Fyra härader möts i Finnestorp, samma tendens syns på Gotland. Denna gräns kan teoretiskt ha tagits över av häraderna från någon äldre struktur. Finnestorp ligger dessutom mitt emellan de två bygderna som ”delar” Västergötland i Lidans vattensystem.

Vi börjar få en bild av ett välstrukturerat land med en helt egen struktur.

- Härader och Bon är en miltär struktur
- Åsakor är en religiös ”Eriksgata” - Gudhem ett hedniskt Skara?
- Götala kanske är en central juridisk struktur ( alla Götars)

AndreasOx
Inlägg: 1431
Blev medlem: 12 juni 2016, 21:15

Re: Västergötlands bon

Inlägg av AndreasOx » 1 oktober 2021, 07:13

Jag tror att de centrala häraderna är äldre än folkvandringstid. Finnestorp började väl användas tidigare?
Götala är jag mycket mer osäker på. Vad finns det egentligen som talar för dess betydelse? Äldsta belägg 1241 och 1246 Gytalie / Gøtalie. Vad är -alie för böjningsform? Är det verkligen al och inte lie?
Senast redigerad av 1 AndreasOx, redigerad totalt 1 gånger.

Skriv svar