Västergötlands bon
Västergötlands bon
Västergötlands bon.
Järnålderstida eller medeltida företeelser?
Jag lägger tråden under medeltid då ÄVL1.
Se bl.a.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4 ... tlands_bon
På WP-kartbilden är två områden i Dalsland matt ljusgula dvs. de är bolösa. Känns inte konsekvent för en vän av ordning. Någon som har tänkt på detta och som har en idé om dessa områden verkligen inte tillhörde något bo. Eller vilket/vilka bo(n) borde de ha hamnat under?
Järnålderstida eller medeltida företeelser?
Jag lägger tråden under medeltid då ÄVL1.
Se bl.a.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4 ... tlands_bon
På WP-kartbilden är två områden i Dalsland matt ljusgula dvs. de är bolösa. Känns inte konsekvent för en vän av ordning. Någon som har tänkt på detta och som har en idé om dessa områden verkligen inte tillhörde något bo. Eller vilket/vilka bo(n) borde de ha hamnat under?
Re: Västergötlands bon
I Äldre Västgötalagen finns ett tillägg ”Huru tingslott skall skiftas”, som beskriver hur böter skall skiftas på ”alla mäns ting” (a aldremannæ þingi). Uppdelningen görs till 8 bon som omfattar de flesta av Västergötlands medeltida härader. Detta är det enda omnämnandet av Västergötlands bon. Möjligen kan även Snorres beskrivning av Svitjoðs indelning i storhärader, som hade varsin kungsgård, syfta på de västgötska bona. Etymologiskt betyder bo ’bygd’.
I Yngre Västgötalagen (tidigt 1300-tal) nämns inte bona, däremot de 8 huvudgårdarna som Uppsala öd.
Härader som inte är omnämnda i ÄVL:s tillägg:
• Mo som betalade 25 nöt per år direkt till lagmannen. Häradet överfördes 1634 till Småland
• Nordmark Tössbo Valbo är inte omnämnda i ÄVGL. Antagligen ingick de ändå i boindelningen men exakt hur kan inte avgöras eftersom Dalsland tycks varit delat mellan Skalunda och Ås. Gissningsvis (geografi) tillhörde Valbo och Nordmark Skalunda medan Tössbo tillhörde Ås.
Se sid 11-15 i https://www.dropbox.com/s/4iy6yz33pgdee ... d.pdf?dl=0
I Yngre Västgötalagen (tidigt 1300-tal) nämns inte bona, däremot de 8 huvudgårdarna som Uppsala öd.
Härader som inte är omnämnda i ÄVL:s tillägg:
• Mo som betalade 25 nöt per år direkt till lagmannen. Häradet överfördes 1634 till Småland
• Nordmark Tössbo Valbo är inte omnämnda i ÄVGL. Antagligen ingick de ändå i boindelningen men exakt hur kan inte avgöras eftersom Dalsland tycks varit delat mellan Skalunda och Ås. Gissningsvis (geografi) tillhörde Valbo och Nordmark Skalunda medan Tössbo tillhörde Ås.
Se sid 11-15 i https://www.dropbox.com/s/4iy6yz33pgdee ... d.pdf?dl=0
Re: Västergötlands bon
En riktigt bra skrift! Har oerhört lite att invända mot dina slutsatser.
Re: Västergötlands bon
Tack! Du får gärna diskutera mina slutsatser - många tål att diskuteras
Re: Västergötlands bon
Några saker.
Bona är tidigare än begreppet Uppsala öd som kommer till efter att Uppsala blir ärkestift på 1200-talet.
Svårt att se en tydlig struktur i storlekar på häraderna. Men Huvudgårdarna i Bona är alla centrala och nära varandra.
Landskapet är stort men de centrala delarna är rika på folk och resurser.
Alla strukturer i landskapet är annorlunda än i Mälardalen, lagar, indelning mm
Jag tror att det sker några saker som ruckar på stabiliteten. Runt år 1000 finns starka kungar i Sverige som gör ett första försök till kristen riksbildning. Dessa framställs som svaga i Sverige pga vår benägenhet att undvika chauvenism. Tror Segersälls var oerhört stark och tvingade ihop olika ”länder”. Från mitten av 1000-talet tar västgötska stormän över initiativet i riksbildningen. Västergötland tappar sin dominerande roll under 1200-talet.
När Snorre och Saxo skriver är makten förskjuten åt öster och de serveras en saga om Uppsala som alltings vagga. Denna saga ingår i kungamaktens strategi under 1200-talet och har inget med verkligheten före 1000-talet att skaffa.
Funderar lite på begreppet ”Bragar” som finns i några ortsnamn..
Bona är tidigare än begreppet Uppsala öd som kommer till efter att Uppsala blir ärkestift på 1200-talet.
Svårt att se en tydlig struktur i storlekar på häraderna. Men Huvudgårdarna i Bona är alla centrala och nära varandra.
Landskapet är stort men de centrala delarna är rika på folk och resurser.
Alla strukturer i landskapet är annorlunda än i Mälardalen, lagar, indelning mm
Jag tror att det sker några saker som ruckar på stabiliteten. Runt år 1000 finns starka kungar i Sverige som gör ett första försök till kristen riksbildning. Dessa framställs som svaga i Sverige pga vår benägenhet att undvika chauvenism. Tror Segersälls var oerhört stark och tvingade ihop olika ”länder”. Från mitten av 1000-talet tar västgötska stormän över initiativet i riksbildningen. Västergötland tappar sin dominerande roll under 1200-talet.
När Snorre och Saxo skriver är makten förskjuten åt öster och de serveras en saga om Uppsala som alltings vagga. Denna saga ingår i kungamaktens strategi under 1200-talet och har inget med verkligheten före 1000-talet att skaffa.
Funderar lite på begreppet ”Bragar” som finns i några ortsnamn..
Re: Västergötlands bon
Avspeglas inte i Saxo! Snorre däremot, ja.När Snorre och Saxo skriver är makten förskjuten åt öster och de serveras en saga om Uppsala som alltings vagga. Denna saga ingår i kungamaktens strategi under 1200-talet och har inget med verkligheten före 1000-talet att skaffa.
Re: Västergötlands bon
Kungsune
Orkar du ta fram citat från respektive texter?
Vore oerhört intressant att kunna ställa dem mot varandra där de beskriver samma händelser.
Utifrån dessa sena och nationalistiska beskrivningar kan man ställa Adam som ligger närmare i tiden och som saknar den nationalistiska vinklingen?
Orkar du ta fram citat från respektive texter?
Vore oerhört intressant att kunna ställa dem mot varandra där de beskriver samma händelser.
Utifrån dessa sena och nationalistiska beskrivningar kan man ställa Adam som ligger närmare i tiden och som saknar den nationalistiska vinklingen?
Re: Västergötlands bon
Tycker nog vi redsn har avhandlat det så det räcker. Saxo specificerar aldrig Sveriges bygder på det sätt som Snorre gör och det räcker väl.
Re: Västergötlands bon
Min huvudhypotes om Västergötlands utveckling: (delvis mycket begränsat källstöd)
* senast slutet av 800-talet erkänner svearnas överhöghet (Erik Emundsson)
* ca 900 expansion mot sydväst vilket förklarar bonas märkliga sydvästliga "tentakler"
(? - mycket dåligt inläst om eventuellt samband med "Alvheim")
* 900-talet relativt självständigt, lagmän utövar nominell makt
* 1000-talet snabbt växande kungamakt, ev. kan "Uppsala öd" vara ett tecken på att kungamakten tog över bonas huvudgårdar
* 1130-talet nästan självständigt (Karl Sunesson = lagman Karle av Edsvära?)
* från ca 1150 tar Erikska ätten över makten, maktcentrum i Västergötland / Visingsö
1225 riksråden med tydlig dominans av västgötar
1240-talet alla Erik Erikssons kända brev är utfärdade i Västergötland
* Bjälboätten flyttar maktcentrum till Mälardalen från 1250. Västergötland blir snabbt en periferi.
Bjälboätten avhänder sig alla kända gods i Västergötland mellan 1270 och 1300 (måste kontrolleras)
* Liljestenar och flerdelade gravmonument är uttryck för maktkampen mellan en lokal aristokrati på häradsnivå och den centraliseringssträvande kungamakten och kyrkan.
* senast slutet av 800-talet erkänner svearnas överhöghet (Erik Emundsson)
* ca 900 expansion mot sydväst vilket förklarar bonas märkliga sydvästliga "tentakler"
(? - mycket dåligt inläst om eventuellt samband med "Alvheim")
* 900-talet relativt självständigt, lagmän utövar nominell makt
* 1000-talet snabbt växande kungamakt, ev. kan "Uppsala öd" vara ett tecken på att kungamakten tog över bonas huvudgårdar
* 1130-talet nästan självständigt (Karl Sunesson = lagman Karle av Edsvära?)
* från ca 1150 tar Erikska ätten över makten, maktcentrum i Västergötland / Visingsö
1225 riksråden med tydlig dominans av västgötar
1240-talet alla Erik Erikssons kända brev är utfärdade i Västergötland
* Bjälboätten flyttar maktcentrum till Mälardalen från 1250. Västergötland blir snabbt en periferi.
Bjälboätten avhänder sig alla kända gods i Västergötland mellan 1270 och 1300 (måste kontrolleras)
* Liljestenar och flerdelade gravmonument är uttryck för maktkampen mellan en lokal aristokrati på häradsnivå och den centraliseringssträvande kungamakten och kyrkan.
Re: Västergötlands bon
Finns en logik i dina slutsatser. På samma lösa grunder som man eventuellt kan dra slutsatser om 800-talet så upphör då Alvhem som eget rike, då via Norsk expansion. Sagorna pekar i så fall på framstötar mot Västergötland och Alvhem/Bohuslän vid slutet av 800-talet från två håll; ett första försök till ”riksbildningar” på två håll (Norge, Mälardalen)
Håller med dig om mycket, men tycker nog precis som Dick med avseende på perioden fram till sen vikingatid.
https://www.svd.se/inga-bevis-for-stort ... ristnandet
Håller med dig om mycket, men tycker nog precis som Dick med avseende på perioden fram till sen vikingatid.
https://www.svd.se/inga-bevis-for-stort ... ristnandet