Västergötlands bon
Re: Västergötlands bon
Sen är det ju Vadsbo Härad i själva Västergötland. Är det Vads Härad som senare blivit Vads BO. När Bona upphör blir det Vads Bo Härad?
Re: Västergötlands bon
Inga dalsländska härader hade ursprungligen -bo i sina häradsnamn. Första belägget för -bo är från 1287 med Väbohärad, som i tidigare källor kallades för Vear (förmodligen ett kultplatsnamn, kultplatsen kan ha varit Tingvalla SO Dals-Ed).
Thorsten Anderssons Svenska häradsnamn (1965) rekommenderas. PÅ sid 123-124 beskriver och diskuterar han de dalsländska häradsnamnen med slutsatsen att -bo är inbyggaresuffix, Väbo alltså ungefär 'Vearnas bygd'.
Vadsbo (äldsta belägg vazboo 1278) beskriver Andersson som en relikt av boindelningen. Jämför med Sunnerbo m.fl. i Småland.
Thorsten Anderssons Svenska häradsnamn (1965) rekommenderas. PÅ sid 123-124 beskriver och diskuterar han de dalsländska häradsnamnen med slutsatsen att -bo är inbyggaresuffix, Väbo alltså ungefär 'Vearnas bygd'.
Vadsbo (äldsta belägg vazboo 1278) beskriver Andersson som en relikt av boindelningen. Jämför med Sunnerbo m.fl. i Småland.
Re: Västergötlands bon
Precis
Om då häraderna är både äldre och yngre? Då blir det Vads Härad som blir Vads Bo som blir Vadsbo Härad. Är Bona äldre än häraderna är det Vads Bo som blir Vadsbo Härad.
Om då häraderna är både äldre och yngre? Då blir det Vads Härad som blir Vads Bo som blir Vadsbo Härad. Är Bona äldre än häraderna är det Vads Bo som blir Vadsbo Härad.
Re: Västergötlands bon
Jag gissar att häraderna är äldre och yngre än Bona. Härader struktureras efter romersk modell under folkvandringstid, Bona/storhärader uppkommer under vikingatid och när Bona avskaffas lever häraderna kvar.
Re: Västergötlands bon
Håller med. Men tyvärr kan det inte bli mer än förmodanden.
Re: Västergötlands bon
Spekulerar vidare här.. Bona tyder på behov av stark styrning,
Vilket oftast tyder på en hög konfliktnivå. Arkeologin indikerar en hög konfliktnivå i Västergötland under folkvandringstid ( vapenoffer, fornborgar mm) med kopplingar till kontinenten. Utifrån denna bakgrund kanske man skall se Häraderna/Hundreds enligt romersk modell.
Om vendeltiden vet vi egentligen mycket lite . Skalunda börjar ge arkeologi som liknar den vi länge känt till från Uppland, Norrland etc. Svärdsofferen från Snösbäck utanför Falköping visar på högt välstånd och hög konfliktnivå även under Vendeltid.
Vikingatidens runstenar, arkeologi, kombinerat med enstaka källor ( som de norska Kungasagorna), visar på fortsatt hög konfliktnivå.
Bonas huvudgårdar är oerhört koncentrerade till landskapets centrala delar. Dessa gårdar borde ligga under några få ätters kontroll. Det behövs bara några (8?), ”hövdingar” för att ta beslut om militära aktiviteter.
Ser en tendens till en tudelning av landskapet med en Västra del med tyngdpunkt i Skalunda/Levene/Hullsjö. En östlig del med Gudhem, Varnhem, Skövde. Mitt emellan anlägger man Skara. Mitt emellan ligger Finnestorp.
Vilket oftast tyder på en hög konfliktnivå. Arkeologin indikerar en hög konfliktnivå i Västergötland under folkvandringstid ( vapenoffer, fornborgar mm) med kopplingar till kontinenten. Utifrån denna bakgrund kanske man skall se Häraderna/Hundreds enligt romersk modell.
Om vendeltiden vet vi egentligen mycket lite . Skalunda börjar ge arkeologi som liknar den vi länge känt till från Uppland, Norrland etc. Svärdsofferen från Snösbäck utanför Falköping visar på högt välstånd och hög konfliktnivå även under Vendeltid.
Vikingatidens runstenar, arkeologi, kombinerat med enstaka källor ( som de norska Kungasagorna), visar på fortsatt hög konfliktnivå.
Bonas huvudgårdar är oerhört koncentrerade till landskapets centrala delar. Dessa gårdar borde ligga under några få ätters kontroll. Det behövs bara några (8?), ”hövdingar” för att ta beslut om militära aktiviteter.
Ser en tendens till en tudelning av landskapet med en Västra del med tyngdpunkt i Skalunda/Levene/Hullsjö. En östlig del med Gudhem, Varnhem, Skövde. Mitt emellan anlägger man Skara. Mitt emellan ligger Finnestorp.
Re: Västergötlands bon
I Magnus Barfots Saga beskrivs en sådan ”Hövding”.
Magnus Barfots saga.
8. Öster vid Elfven bodde en mäktig man vid namn Svenke Stenarsson.
Sigurd for med ett skepp i öster till Viken och sammankallade ländemännen, hvarefter ett ting påböds öfver Viken och dit kallades östan Elfbyggarne. Mycket folk kom, men på Svenke fick man vänta en stund. Sedan såg man en skara, glänsande som isstycken; då kom Svenke med sine män till tinget. Han hade fem hundraden män och de satte sig i en ring”
Det är intressant att in på 1000-talet har en enskild hövding 500 soldater med sig. Uppgifter om att Västgötarna mönstrat 3600 soldater harmoniserar väl med 8 Bon med varsin hövding som mönstrar ca 500 soldater var.
Utifrån en styrning av landskapet som liknar den vi känner till från Island med hövdingar och tinget kanske en svag hypotes kan formas kring hur landet styrts före medeltidens kristna riken?
Magnus Barfots saga.
8. Öster vid Elfven bodde en mäktig man vid namn Svenke Stenarsson.
Sigurd for med ett skepp i öster till Viken och sammankallade ländemännen, hvarefter ett ting påböds öfver Viken och dit kallades östan Elfbyggarne. Mycket folk kom, men på Svenke fick man vänta en stund. Sedan såg man en skara, glänsande som isstycken; då kom Svenke med sine män till tinget. Han hade fem hundraden män och de satte sig i en ring”
Det är intressant att in på 1000-talet har en enskild hövding 500 soldater med sig. Uppgifter om att Västgötarna mönstrat 3600 soldater harmoniserar väl med 8 Bon med varsin hövding som mönstrar ca 500 soldater var.
Utifrån en styrning av landskapet som liknar den vi känner till från Island med hövdingar och tinget kanske en svag hypotes kan formas kring hur landet styrts före medeltidens kristna riken?
Re: Västergötlands bon
Västergötland är tydligt delat av Lidan i två organisatoriska delar. Lidan är häradsgräns från Vänern (Lidköping) ungefär till Finnestorp (med undantag för byn Lovene i Als härad).
3 Åsaka och 4 bohuvudgårdar på var sin sida av Lidan.
För mig är detta en mycket tydlig och förmodligen mycket tidig organisation, kanske äldre än 500-tal (Finnestorp som kultplats).
Att Als och Skånings härader tillhör "fel" bon (de ligger öster om Lidan men tillhör bon väster om Lidan) visar på deras särställning. Als härad ser jag som Västergötlands kultcentrum, grundat från Falbygden (namnlikheterna).
3 Åsaka och 4 bohuvudgårdar på var sin sida av Lidan.
För mig är detta en mycket tydlig och förmodligen mycket tidig organisation, kanske äldre än 500-tal (Finnestorp som kultplats).
Att Als och Skånings härader tillhör "fel" bon (de ligger öster om Lidan men tillhör bon väster om Lidan) visar på deras särställning. Als härad ser jag som Västergötlands kultcentrum, grundat från Falbygden (namnlikheterna).
Re: Västergötlands bon
Håller med. Finnestorp och Skara ligger båda mittemellan även om det skiljer många århundraden mellan platserna.
För mig är Gudhem den bästa kandidaten för lång och omfattande kultplats.
För mig är Gudhem den bästa kandidaten för lång och omfattande kultplats.
Re: Västergötlands bon
Min tolkning är att Gudhem var det "urgamla" kultcentrat. Men att Als härad (och sedan Skara) delvis övertog denna roll (under vendeltid?) när Västergötland efterhand blev en enhet. Närheten till Vänern var förmodligen den avgörande faktorn - Falbygden var för geografiskt isolerat för att kunna behålla sin maktposition.