Sveriges första tegelkyrka kan ha legat i Dalsland (Edsleskogs gamla kyrka)

[anganatyr]

Edsleskogs-gamla-kyrka.jpg (957.85 KiB) Visad 24423 gånger

Länk till artikel.

Efter midsommar återupptas utgrävningarna i den mytomspunna kyrkan i Edsleskog. I juni förra året var arkeologer från Lödöse museum i Åmåls kommun för att gräva ut kyrkan som bar på större hemligheter än tidigare anat. Inte nog med att den kunde mäta sig med de allra mäktigaste domkyrkorna i Skandinavien till storlek och utformning, den kan dessutom ha varit Sveriges första tegelkyrka.

Många frågor återstår om Edsleskogs gamla kyrka som var tillägnad den helige Nils av Edsleskog, Sveriges första officiella helgon som erkändes av påven. Varför byggdes denna enorma kyrka i de dalsländska skogarna? Varför valdes tegeltekniken framför natursten, den annars dominerande tekniken i det medeltida Sverige? Dessa och många andra frågor kommer att arkeologerna försöka besvara när de återkommer för vidare arkeologisk utgrävning.

– Edsleskog är en mycket speciell plats. Vi har en mystisk helgonkult tillägnad Sankt Nils, den präst som blev mördad på väg till en sjuk med nattvard. Han är omtalad av påven i Rom år 1220 och verkar ha varit vårt första helgon med viss internationell status, långt innan Heliga Birgitta. Av olika anledningar har han blivit bortglömd och ouppmärksammad. Vi har även många kvarlämningar knutna till Sankt Nils, en helig källa tillägnad honom, men inte minst den fantastiska kyrkan i tegel, säger arkeologen Anton Lazarides.

När undersökningarna fortsätter i sommar är flera frågor som ska undersökas, inte minst vad gäller kyrkans exakta ålder och form, men även större samhälleliga frågor om kyrkan. Arkeologerna vet exempelvis att området runt kyrkan användes som marknadsplats långt in på 1300-talet.

– Vem hade de medel som krävdes för att resa en byggnad som i början av 1200-talet var en av de mäktigaste och mest utsmyckade byggnadsverken i det medeltida Sverige? Inte var det någon lokal storbonde i alla fall. Det måste ha varit någon med utpräglade internationella kontakter som kunnat anskaffa sig den arbetskraft och den kunskap som krävdes för att bygga en tegelkyrka. Närmast till hands är då biskopen eller kungen, säger Christian Mühlenbock, arkeolog och museichef vid Lödöse museum.

Experterna är ense om att kyrkan är något utöver det vanliga. Edsleskog och Sankt Nils är av vikt inte bara för Dalsland, men även nationellt. Dels ur ett byggnadstekniskt perspektiv med den första tegelbyggnaden i det medeltida Sverige, dels ur ett kyrkohistoriskt perspektiv med det första internationellt uppmärksammade helgonet från Sverige. Idag är Edsleskog en liten socken i Åmåls kommun, men på medeltiden var det snarast tvärt om. Edsleskog var det administrativa kyrkliga centrumet för stora delar av landskapet.

Arkeologerna får frågan om vad de helst hade velat hitta vid den arkeologiska undersökningen av kyrkan:

– Jag hade väldigt gärna hittat Sankt Nils viloplats, kanske med ett litet relikskrin. Han bör ju ligga någonstans i byggnaden, men det är nog för mycket att önska. Jag misstänker att han ligger i den östra delen av kyrkan där vi inte kan gräva då man anlagt sentida gravar där, säger Anton Lazarides.

– För min del hade det varit fint om vi kunde lokalisera en äldre byggnad på platsen. Vi vet ju egentligen inte vad som ligger under den medeltida kyrkan men det är mycket möjligt, just med tanke på att Nils bör ha haft en kyrka att utgå ifrån, att vi kan hitta en ännu äldre byggnad i närheten. Kanske rent av från 1100-talet eller tidigare. Det hade varit en fantastisk upptäckt eftersom vi då kan få en ännu större förståelse för platsens historia, avslutar Christian Mühlenbock.

Märkligt att denna kyrka inte är mer uppmärksammad.

[anganatyr]

Här är en tidigare artikel.

Länk till artikeln.

Arkeologer från Lödöse museum tillbringade sista veckan i maj i Dalsland för att lösa ett av platsens allra största historiska mysterium, ruinerna av Edsleskogs gamla kyrka. Och resultaten från utgrävningarna är inget annat än sensationella.

Efter en vecka i Edsleskog är arkeologerna åter tillbaka på museet i Lödöse, berikade med ny kunskap om medeltidens kyrkliga värld. Ute i de dalsländska skogarna har den kanske äldsta tegelkyrkan i det medeltida Sverige funnits, och det är en mycket praktfull kyrka därtill.

– Tack vare den arkeologiska undersökningen har vi kunnat belägga att tegelkyrkan i Edsleskog byggdes åtminstone under tidigt 1200-tal, om inte ännu tidigare! Vi har hittat flera mynt som vi har daterat till 1200-talets början. Även murverket talar om för oss att det kan röra sig om riktigt tidiga dateringar då teglet har väldigt stora dimensioner som brukar förknippas med tidig tegelslagning, säger Anton Lazarides, fältarbetsledare vid undersökningen.

Nu väntar flera naturvetenskapliga dateringsmetoder på bland annat tegel, träkol och brända ben för att säkerställa resultaten. Förutom de tidiga dateringarna kunde även kyrkans byggnadsstruktur studeras. Kyrkan har haft en absid i slutet av koret, vilket tidigare inte var känt. År 1947 gjordes nämligen en arkeologisk utgrävning där ett antal provgropar grävdes på platsen, på så vis kunde kyrkans generella utbredning skönjas, cirka 48 meter lång uppmätte den, alltså nästan lika lång som Riddarholmskyrkan i Stockholm var under medeltiden, drygt 50 meter, och något längre än Mariakyrkan i Sigtuna, knappt 48 meter. Kyrkan hade även stora korsarmar på varje långsida.

– Att kyrkan hade korsarmar visste vi redan innan vi började gräva, men vi hade ingen aning om att dessa tillkom först något senare än själva långskeppet. Vi märkte bland annat att murverket i korsarmarna var annorlunda från murverket i långskeppet, där tegelstenarna var mycket större och annat murbruk hade använts, säger Anton Lazarides.

Vid utgrävningen fann arkeologerna också ett stort antal mynt, vissa daterade till tidigt 1200-tal, fragment av ett pilgrimsmärke och ett rökelsekar.

Det var i de senare tillkomna korsarmarna som flera fynd från 1200-talets början gjordes, alltså är det möjligt att de äldre delarna av tegelkyrkan kan vara ännu tidigare. Oavsett om det rör sig om sent 1100-tal eller tidigt 1200-tal så anser arkeologerna att resultatet är sensationellt.

– Tegel var ett mycket exklusivt material vid denna tidpunkt. Och en stor nymodighet i Skandinavien. Edsleskogs gamla kyrka var sannolikt ett av de mäktigaste byggnadsverken som hade skådats i det medeltida Sverige. Att en sådan byggnad restes i norra Dalsland visar tydligt att det ansågs av största vikt att befästa kyrkans makt i området. Det är nog dags att skriva om historieböckerna, säger Christian Mühlenbock, museichef vid Lödöse museum.

[anganatyr]

Länk till en ännu tidigare artikel

Den 24 till 28 juni kommer arkeologer från Lödöse museum att undersöka ett av Dalslands största historiska mysterium: ruinerna av Edsleskogs gamla kyrka. I dag används platsen en kyrkogård och inga murar är synliga ovan mark, men förhöjningar i marken ger tydliga indikationer på var kyrkans murar ligger.

Edsleskogs gamla kyrka var en mycket speciell byggnad. Kyrkan, som har medeltida ursprung, var tillägnad Sankt Nicolaus och byggd i tegel. I ett brev från påven Honorius III till biskop Bengt i Skara daterat den 4 november 1220 konstateras att en kyrka var under uppbyggnad inom Skara stift till ära för en präst i Edsleskog vid namn Nils, eller på latin: Nicolaus, som i sin tjänst blivit mördad.

– Att en kyrka byggdes i början av 1200-talet är i sig inget ovanligt. Det som utmärker Edsleskog är att kyrkan var byggd i tegel. Om dateringen till omkring år 1220 stämmer är det alltså omkring 20–30 år innan man tidigare antagit att tegeltekniken började användas vid kyrkobyggen i vår del av landet, berättar Anton Lazarides, arkeolog vid Lödöse museum.

– Vi vet också att kyrkan var mycket stor och hade en speciell utformning, den var cirka 48 meter lång och 29 meter bred, treskeppig med korsarmar. Det liknar närmast en medeltida katedral!

Kyrkan brändes ner år 1568, i samband med nordiska sjuårskriget. Därefter fick kyrkan aldrig tillbaka sin forna glans eftersom enbart en mindre del återuppbyggdes. Kyrkan fanns kvar fram till år 1902, då den brann ytterligare en gång. Därefter bestämdes att en ny kyrka skulle byggas några hundra meter söder om den gamla.

Enligt en beskrivning från år 1583, 15 år efter att den ursprungliga kyrkan brunnit ner, omtalas att kyrkan haft ett stort torn och två klockor. Enligt en källa från 1672 ska även fönster funnits i mittskeppet. Utifrån dessa uppgifter framstår kyrkan som en monumental konstruktion med anor från tidigt 1200-tal, byggd i tegel.

Historien om den medeltida kyrkan i Edsleskog börjar med en legend, nämligen den om kyrkoherden Nils (Nicolaus). Någon gång, troligtvis i slutet av 1100-talet eller åtminstone före 1220 ska en kyrkoherde vid namn Nils ha verkat i Edsleskog. Enligt det påvligt brevet från 1220 ska Nils ha blivit dräpt av ”gudalösa människor” när han färdades till en sjuklig sockenbo med nattvardsbröd. I en text från 1600-talet är berättelsen något annorlunda, i denna blev Nils mördad av ungdomar från Högheden som kommit för sent till gudstjänsten och då de inte fått lov att höra denna på nytt ”bar de skändligen hand på honom i kyrkdörren”. En vattenkälla ska ha runnit upp i närheten av kyrkan strax efter detta, vilken kom att kallas Sankt Niklas’ källa. Till källan ska pilgrimer ha vallfärdats och sjuka kommit för att skänka gåvor i förhoppning om att bli botade.

Arkeologerna vill ta reda på om det verkligen är samma kyrka som omnämns i det påvliga brevet från år 1220, eller om det finns en tidigare, äldre kyrka på platsen. En viktig fråga är också varför en så stor och mäktig kyrka byggdes i just Edsleskog.

– Edsleskog har varit en viktig plats för pilgrimer under medeltiden som kommit till kyrkan och för att få se källan, men kanske har platsen haft en ännu större innebörd än så. Jag tror att Edsleskog och Dalsland har spelat en betydligt mycket större roll i vår historia än vad som tidigare har uppmärksammats, säger Anton Lazarides.

Edsleskog ligger i västra delen av Åmåls kommun i Dalsland.

[anganatyr]

Edsleskog gamla kyrka rekonstruktion.jpg (131.3 KiB) Visad 24419 gånger

Här är en rekonstruktion gjord av Joel Eriksson Stomberg för "Förvaltningen för kulturutveckling" i Åmåls kommun.

[Opager]

En utförlig artikel i Fornvännen om undersökningarna av kyrkan:

https://raa.diva-portal.org/smash/recor ... swid=-8622

Opager

[anganatyr]

Tack!