Skandinaviskt Arkeologiforum

Enligt Åke Holmbäck och Elias Wessèn och deras Svenska landskapslagar (Uppsala 1946) står det i den äldre västgötalagen i rättlösabalken följande:
Om man skall taga biskop, då skall konungen spörja alla landsmännen, vem de vilja hava. Han skall vara bondeson. Sedan skall konungen lämna honom stav i handen och guldring. Sedan skall man leda honom i kyrkan och sätta honom i biskopsstol. Då har han kommit till full makt, med undantag av vigning.

Jag kan inte återfinna något om biskopsval i andra landskapslagar eller andra medeltida landslagar.

Tvärtom verkar västgötarnas version vara "i strid med den kanoniska lagen, enligt vilken biskop skulle väljas av domkapitlet, valet bekräftas av påven och den valde vigas av provinsens ärkebiskop" .
(Så enligt weburn.kb.se/sou/229/urn-nbn-se-kb-digark-2284385.pdf)

Frågan är:
1/ Är det västgötarnas egen lag som står i strid med påvekyrkans version?
2/ Eller återger västgötalagen någon annans version (typ svearnas version)?

När finns en tidigt lagligt reglerad text som handlar om biskopsval i Sverige (förutom den äldre västgötalagen)?

Vad menar du med punkt 2? Det finns väl ingen Svealag??

Västgötalagen har ju et antal drag som är mer ålderdomliga än de andra lagarna (ex. Hednalagen). Vet inte heller om de andra reglerar arc efter personer som dött i Grekland etc.

De flesta vill väl se ÄVGL som inspirerad ur en äldre tradition, då kanske inte kyrkoorganisationen var satt. Det är väl rätt sannolikt att den hade en rot och preferens från den tid då Skara snarare än Uppsala var den ledande kyrkoorten i det nya Sverige.

Biskopsvalsflocken i den äldre västgötalagen följer direkt efter kungavalsflocken under den så kallade rättlösabalken.

I denna biskopsvalsflock har kungen en central roll. Det är väl detta som står i konflikt med hur kyrkan själv ville kontrollera biskopsvalet.

Då svearna sägs ha haft en central roll i valet av kung (kungavalsflocken) drog jag en slutsats att de kanske också genom sin valda kung hade en central roll även när det gäller biskopsval. Men detta är givetvis väldigt spekulativt.

Flertalet historiker vill få Mälardalen att framstå som konservativa i vissa frågor (decentraliserad stat/kyrka?) och detta skulle väl just passa i sammanhanget var min idé.

Tillbaka till det som jag kanske kan få hjälp med att hitta.
I vilken mer tidig lag finns det verkligen en paragraf för hur man ska välja/tillsätta biskopar?

ÄVGL är från ca 1220, Upplqndslagen är från 1296 - nästan 3 generationer senare. den sista Landskapslagen skrevs, tror jag, på 1340 talet, alltså 120 år ( 4 generationer) efter ÄVGL.

När skrevs det det i Rom hur biskopsvalet skulle gå till i Norden?

Västra landsdelarna bar påverkade från England, de östra från Tyskland - kan detta påverka?

Thomas

Mr B

Menar du med punkt två att biskoplsflocjken i VGL skulle återspegla en slags allmän-svensk lag som återfinns även i andra lagsagor?

I så fall är det ju en intressant tanke. Det skulle ju då motsvara hur VGL's del som behandlar kungaval bör finnas även i andra lagsagor, vare sig dom har skriven lag eller inte....

Jag får nog backa lite. Nu slår det mig att i äldre västgötalagen står det nog att kungen bara hade en inledande och en avslutande roll i tillsättandet. Jag får nog dra slutsatsen att det var folket i stiftet som avgjorde saken även om detta inte framgår klasklart i lagen.

Så här står det i ÄVG-lagen:

Om man skall taga biskop, då skall konungen spörja alla landsmännen, vem de vilja hava. Han skall vara bondeson. Sedan skall konungen lämna honom stav i handen och guldring. Sedan skall han leda honom i kyrkan och sätta honom i biskopsstol. Då har han kommit till full makt, med undantag av vigning.

Så kungen initierade det hela, sedan lite oklart hur mycket folket egentligen fick säga till om men jag antar att de faktiskt avgjorde det hela, kungen avslutade det hela genom att tilldela biskopet stav och guldring. Man får väl anta att ärkebiskopen eller andra biskopar ledde själva vigseln.

Ganska mycket biskopsvalshistorik i Statens offentliga utredningar 1957:19 (SOU 1957:19), se vidare pdf-filen https://data.kb.se/datasets/2015/02/sou ... 17987).pdf

Saxat från PDF-filen, sid. 21:

Medeltiden
I den romersk-katolska kyrkan tillkom det ursprungligen prästerskapet och folket att tillsammans välja biskop. Häri skedde dock så småningom en förändring i samband med uppkomsten av domkapitlen. Omkring år 1200 var denna utveckling fullbordad. Valet hade övergått till domkapitlen. Den fjärde lateransynoden år 1215 fastslog uttryckligen, att ett biskopsval för att ske enligt den katolska kyrkans rättsregler — den kanoniska rätten — skulle verkställas av domkapitlet. Det skulle emellertid dröja någon tid, innan denna princip slog igenom i Sverige. Landskapslagarna innehöllo åtskilliga rättsregler, som gingo tillbaka på tidigare inhemska förhållanden. Sålunda stadgades i den äldre Västgötalagen, som torde ha tillkommit under samma tidsskede som den fjärde lateransynoden, följande beträffande biskopsval: "Om man skall taga biskop, då skall konungen spörja alla landsmännen, vem de vilja hava. Han skall vara bondeson. Sedan skall konungen lämna honom stav i handen och guldring. Sedan skall han leda honom i kyrkan och sätta honom i biskopsstol. Då har han kommit till full makt, med undantag av vigning." Vid mitten av 1200-talet ansågos emellertid den kanoniska rättens grundsatser i fråga om biskopsvalen i huvudsak gällande även i Sverige. Nämnda val blevo alltså även här en de nyinrättade domkapitlens angelägenhet. Efter valet ålåg det den valde, electus, att hos ärkebiskopen eller, som förhållandena blevo mot medeltidens slut, hos påven söka stadfästelse av valet. På stadfästelsen följde sedan vigningen. Domkapitlens fria valrätt kom emellertid att tillhöra mera den kyrkliga teorien än verkligheten. Med tiden ökades påvens befogenheter att tillsätta biskopar utan föregånget val. Av än större betydelse för biskopstillsättningarna var dock det inflytande, som enligt det medeltida svenska kyrkoskicket tillkom konungen. De svenska medeltidsbiskoparna voro politiska maktfaktorer av synnerlig betydelse. De voro medlemmar av konungens råd. Biskopstillsättningarna blevo därför en viktig angelägenhet för den världsliga överheten.

Sid. 22-28 (tar endast med informationen om lagarna):

Reformationstiden och stormaktstiden
1571 års kyrkoordning
Johan III:s Nova ordinantia ecclesiastica av år 1575
1686 års kyrkolag

Frihetstiden och gustavianska tiden
Förordningen den 30 maj 1759 om biskops- och superintendentsval



Enligt http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url= ... 630633.htm:

Lag (1963:633) om biskopsval
Utfärdad: 1963-12-13
Ikraftträdande: 1964-01-01
Upphävd: 1993-01-01

Enligt https://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19920300.htm:

Kyrkolag (1992:300)
Utfärdad: 1992-04-29
Ikraftträdande: 1993-01-01 (vissa delar redan 1992-08-01)
Upphävd: 2000-01-01

Enligt https://www.svenskakyrkan.se/kyrkoordningen:
Kyrkoordningen
Ikraftträdande: 2000-01-01
(Gäller väl fortfarande)