Manlig- och kvinnlig rösträtt
Postat: 27 december 2016, 01:33
Jag såg ett program om kvinnlig rösträtt och blev lite irriterad. Ett antal kvinnor ondgjorde sig över orättvisan över att de inte fick rösträtt förrän 1920.
Om kag minns eätt fick kvinnor rösträtt 1920 - och män fick rösträtt 1919. båda könen röstade för första gången i valet 1924.
Ser vi det hela i ett längre tidsperspektiv så förlorade männen skn rösträtt nör Gustav Vasa införde arvrike och vår gamla tradition av valrike upphörde - och männen återfick sin rösträtt 1919, 400 år senare.
Kvinnor som ägde mark tillhörde de "fria män" som röstade på tingen enligt sagorna. Markägandet var det som gjorde en man a eller en kvinna - "fri".
Skall vi då räkna begreppet "fri man" som en "juridisk term" som i grunden är könsneutral ?
Grundfråga: hur hänger detta med rösträtten för män och kvinnor 1919-1920 egentligen ihop?
Allmän rösträtt, utan inskränkningar, infördes först 1989. Alltså för 27 år sedan...
Jag tror att det är viktigt att vi har denna del av vår historia klart och öppet beskriven.
Nedanstående är klippt från WP.
Thomas
Trots att det nya valsystemet 1909 gav rösträtt till en majoritet av den manliga produktiva befolkningen fick 283.000 svenska män inte rösta i valet 1911.
År 1918 infördes allmän och lika rösträtt i kommunala val för män.[10]
Ett demonstrationståg för kvinnorösträtten i Göteborg i juni 1918.
Under trycket av den våg av revolutioner som skakade Europa vid slutet av första världskriget beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män den 24 maj 1919.[10] Reformen genomfördes efter förslag från en koalitionsregering bestående av liberaler och socialdemokrater. Åldersgränsen sattes till 23 år vid val till riksdag och kommun. Dessutom skulle man ha betalat kommunalskatt under ett av de tre år som föregick valet. Man fick inte heller vara försatt i konkurs, ej vara förklarad omyndig eller under längre period erhållit understöd av fattigvården, eller förlorat sin rätt genom straffrätten. År 1921 hölls de första valen till andra kammaren där kvinnor deltog.
Ordentlighetsstrecken innebar att ca 4 % förlorade sin rösträtt efter 1919, fler män än kvinnor, och fler i städerna än på landet. De flesta män föll på kravet på betald kommunalskatt och de flesta kvinnor på att de erhöll understöd från fattigvården [8]. I några städer innebar reglerna att 25 % av männen saknade rösträtt[8].
Ordentlighetsstrecken avskaffades successivt. Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män togs bort 1924, och fängelseinterner erhöll rösträtt 1937.[9] 1945 utsträcktes rösträtten till de som fick understöd från fattigvård (dåtidens socialbidrag) och till dem som befann sig i personligt konkurstillstånd. 1989 fick slutligen alla svenskar över 18 år rösträtt då begreppet omyndigförklaring avskaffades.
Om kag minns eätt fick kvinnor rösträtt 1920 - och män fick rösträtt 1919. båda könen röstade för första gången i valet 1924.
Ser vi det hela i ett längre tidsperspektiv så förlorade männen skn rösträtt nör Gustav Vasa införde arvrike och vår gamla tradition av valrike upphörde - och männen återfick sin rösträtt 1919, 400 år senare.
Kvinnor som ägde mark tillhörde de "fria män" som röstade på tingen enligt sagorna. Markägandet var det som gjorde en man a eller en kvinna - "fri".
Skall vi då räkna begreppet "fri man" som en "juridisk term" som i grunden är könsneutral ?
Grundfråga: hur hänger detta med rösträtten för män och kvinnor 1919-1920 egentligen ihop?
Allmän rösträtt, utan inskränkningar, infördes först 1989. Alltså för 27 år sedan...
Jag tror att det är viktigt att vi har denna del av vår historia klart och öppet beskriven.
Nedanstående är klippt från WP.
Thomas
Trots att det nya valsystemet 1909 gav rösträtt till en majoritet av den manliga produktiva befolkningen fick 283.000 svenska män inte rösta i valet 1911.
År 1918 infördes allmän och lika rösträtt i kommunala val för män.[10]
Ett demonstrationståg för kvinnorösträtten i Göteborg i juni 1918.
Under trycket av den våg av revolutioner som skakade Europa vid slutet av första världskriget beslutade riksdagen om allmän och lika rösträtt för kvinnor och män den 24 maj 1919.[10] Reformen genomfördes efter förslag från en koalitionsregering bestående av liberaler och socialdemokrater. Åldersgränsen sattes till 23 år vid val till riksdag och kommun. Dessutom skulle man ha betalat kommunalskatt under ett av de tre år som föregick valet. Man fick inte heller vara försatt i konkurs, ej vara förklarad omyndig eller under längre period erhållit understöd av fattigvården, eller förlorat sin rätt genom straffrätten. År 1921 hölls de första valen till andra kammaren där kvinnor deltog.
Ordentlighetsstrecken innebar att ca 4 % förlorade sin rösträtt efter 1919, fler män än kvinnor, och fler i städerna än på landet. De flesta män föll på kravet på betald kommunalskatt och de flesta kvinnor på att de erhöll understöd från fattigvården [8]. I några städer innebar reglerna att 25 % av männen saknade rösträtt[8].
Ordentlighetsstrecken avskaffades successivt. Kravet på genomförd värnplikt för rösträtt för män togs bort 1924, och fängelseinterner erhöll rösträtt 1937.[9] 1945 utsträcktes rösträtten till de som fick understöd från fattigvård (dåtidens socialbidrag) och till dem som befann sig i personligt konkurstillstånd. 1989 fick slutligen alla svenskar över 18 år rösträtt då begreppet omyndigförklaring avskaffades.