Theustes

[Castor]

Även om Florenslistans ”Teuste” sannolikt avser Tjust i nordöstra Småland får vi inte glömma att namnet Tjust också finns i hjärtat av Finnveden, på själva Bolmsön…

Betydelsen av ortnamnet Tjust har flera tolkningar. Antingen syftar namnet på en smal sänka som löper mellan Backgården och Lundagården. Tolkningen ansluter i till den östsmålänska beteckningen för en smal dalgång, vars karaktärsskapande drag har gett namn till hela häradet Tjust i nordöstra Småland. Eller så syftar namnet på det västsmåländska uttrycket för ”hörnet av en säck”. […]

Tjust utgjorde en stor by med Bolmsömått mätt, men liten i förhållande till andra centralbygder. I femtonhundratalets jordeböcker upptas fyra hemman, samtliga ägda av biskopen i Växjö. Byn nämns första gången redan 1178, och låg då under biskopen i Linköping. […]

En av gårdarna i Tjust heter Bosgård som i medeltidsvokabulär betydde just förvaltningsgård i ett större godskomplex. Det är en rimlig gissning att just denna gård utgjort biskopens huvudgård.

Länsstyrelsen i Kronobergs län, Tjust [G9] – Fördjupad beskrivning av en kulturmiljö av riksintresse (2015)

[Yngwe]

Japp, och det lär väl då vara ett troligare alternativ en den igenväxta bäcken!

i Jordanes tråden nämndes att Theutes ochså förekommer som variation i manuskript.

Riktigt! Några frågor som följer

Är det troligare att man har glömt en bokstav än att man lagt till en när man skriver av en text?


Varför skriver Mommsen Theustes och inte Theutes? Han kan väl anses som en av de stora vetarna i ämnet, och hade tillgång till ett stort antal skrifter. På sidan i fråga i hans verk har han noterat variationer av de olika namnen. Theustes ; Theustis ; Theusthes, Theutes ; Teuthes
https://archive.org/details/iordanisrom ... 8/mode/2up sid 139

Om man förspråkar Theutes , varför resonerar man då inte alls om alla andra platsnamn som börjar på Tjut? Tjutharby kungsgård i Växjö kanske vore värt att beakta? Den är ju iallafall mer prominent än bäcken...

[Artesien]

Jag håller på Tunberg. Finnveden är rimligare än Finland och Estland är bara konstigt. Men om vi accepterar Findia-Finnveden och teuste-Tjust, vad säger detta om de små landens införlivande i Sverige och om Tjust är med, varför är inte Möre det?

[Castor]

Är det troligare att man har glömt en bokstav än att man lagt till en när man skriver av en text?

Inte nödvändigtvis. Det finns andra exempel på tillagda bokstäver, som t:et framför h:et i ”suethans” och ”athelmil” samt det extra u:et i "uuinoviloth" ("winoviloth"). De tillagda bokstäverna kanske gav namnen en innebörd som betydde något för den enskilde skrivaren.

Varför skriver Mommsen Theustes och inte Theutes? Han kan väl anses som en av de stora vetarna i ämnet, och hade tillgång till ett stort antal skrifter. På sidan i fråga i hans verk har han noterat variationer av de olika namnen. Theustes ; Theustis ; Theusthes, Theutes ; Teuthes
https://archive.org/details/iordanisrom ... 8/mode/2up sid 139

Mommsen var nog inte ofelbar, han heller. Enligt Svennung föredrog Mommsen ”theustes” därför att två av de tre handskriftsklasserna har den varianten. Men räknat på enskilda manuskript så verkar formerna utan ”s” i mitten vara i majoritet (enligt länken ovan). Och några av de mest högkvalitativa manuskripten återfinns, enligt L. Weibull, i just den klassen.

Om man förspråkar Theutes , varför resonerar man då inte alls om alla andra platsnamn som börjar på Tjut? Tjutharby kungsgård i Växjö kanske vore värt att beakta? Den är ju iallafall mer prominent än bäcken...

Tjuteån (Thiuta amnis) är ju omnämnd av Saxo, och det vittnar väl om en viss prominens. Antar vi vidare att Svennung har rätt i att Tjute kan ha varit namnet på hela å-systemet som idag heter Råån, så är det en rik kulturbygd vi talar om...

Den bebyggelsekontinuitet som finns längs Rååns dalgång och i områdena i anslutning till ådalen vittnar om att det är en gammal centralbygd. Sedan den yngre stenåldern har megalitgravarna i Kvistofta och Fjärestad socknar markerat bygden. Bebyggelselämningar och gravhögar från bronsålder och järnålder ligger tätare i detta område än i det övriga Helsingborgsområdet. Här finns också de flesta och äldsta ortnamnen. Det är en centralbygd med gamla anor och med en bebyggelsekontinuitet som också har konstaterats på de arkeologiskt undersökta platserna. [...]

Den äldre centralbygden längs Rååns dalgång fortsatte att vara betydelsefull in i medeltiden. [...]

Kunskapen om Helsingborgsområdets järnålder har kraftigt ökat under det senaste årtiondet. Bilden av en gammal centralbygd längs Rååns dalgång har förstärkts [...]

Kristina Jennbert - Helsingborgstraktens förhistoria (2010)

Och sist men inte minst viktigt: Med Weibulls/Svennungs tolkning passar Theutes ihop med de namn som närmast följer.

[Yngwe]

Även om Tjuteån skulle nämnas av Saxo så saknas det ju fortfarande resonemang om atta andra Tjutanamn.... varför behövs inte det? Räcker det verkligen att hitta ett namn som stämmer i den egna hypotesen? Är man inte skyldig att också granska alternativen?


På vilket sätt redovisar Weibull vilka de högkvalitativa manuskripten är. Och varför skiljer det sig från Mommsen och senare Mierow?

[Castor]

Även om Tjuteån skulle nämnas av Saxo så saknas det ju fortfarande resonemang om atta andra Tjutanamn.... varför behövs inte det? Räcker det verkligen att hitta ett namn som stämmer i den egna hypotesen? Är man inte skyldig att också granska alternativen?

En sökning på namn som börjar med ”Tjut” i ortnamnsregistret ger 111 träffar.

https://ortnamnsregistret.isof.se/place ... ilter=true

Varje träff motsvaras inte alltid av en unik ort; en del orter ger fler än en träff.

Tjuteån/-bäcken och relaterade namn i Luggude hd utgör 17 av de 111 träffarna.

https://ortnamnsregistret.isof.se/place ... ilter=true

När det gäller Tjutharby i Kronobergs län hittar jag följande handskrivna anteckning:

Den by där virdafolket, landsfolket, samlades till gemensamt ting gemensam kult bör ha kunnat heta Tjutharby ”hela folkets by”.

https://ortnamnsregistret.isof.se/place ... id=1419494

Virdafolket är detsamma som virdarna, den gängse benämningen på Värends invånare.

Bland de övriga namnen verkar inget vara mer prominent än de ovannämnda.

På vilket sätt redovisar Weibull vilka de högkvalitativa manuskripten är. Och varför skiljer det sig från Mommsen och senare Mierow?

Det står theutes i handskrifterna ”H”, ”P”, ”V” och ”L”.

Bokstäverna står för Heidelbergensis, Vaticanus Palatinus, Valenciennensis och Florentinus Laurentianus. (Se vidare den sammanställning som Visi gjorde förra året:
Skandinavisk geografi enligt Jordanes - Sida 53 - Skandinaviskt Arkeologiforum)

The best surviving manuscript was the Heidelberg manuscript, written in Heidelberg, Germany, probably in the 8th century, but this was destroyed in a fire at Mommsen's house on July 7, 1880. Subsequently, another 8th-century manuscript was discovered, containing chapters I to XLV, and is now the 'Codice Basile' at the Archivio di Stato in Palermo. The next of the manuscripts in historical value are the Vaticanus Palatinus of the 10th century, and the Valenciennes manuscript of the 9th century.

https://en.wikipedia.org/wiki/Getica#Editions

”H”, ”P”, ”V” och ”L” var alltså de handskrifter som Mommsen själv värderade högst.

”Codice Basile” upptäcktes tydligen efter Mommsens tid och saknas därför i hans förteckning.

[Castor]

Är det någon här inne som har tillgång till Codice Basile?

Jag kan sätta en peng på att det står theutes även där.

[Yngwe]

Castor du resonerar inte färdigt om Tjutharby. Virdar, ja det kan ju vara en långt senare benämning?

Och dom andra namnen på Tjut, Tjud eller liknande?

Om Ladoga ska vara med, vad med Tjuderna?

Jag tycker resonemangen är allteles fög kortfattat, man hittar nåt som passar, gör ett vidlyftigt antagande om att det nog var mer än en liten å, och sen stänger man dörren! Som om fallet vore löst och bevisat. Det är nog det jag tycker är största bristen, oviljan att ens hantera alternativen!

[Castor]

Castor du resonerar inte färdigt om Tjutharby. Virdar, ja det kan ju vara en långt senare benämning?

Och dom andra namnen på Tjut, Tjud eller liknande?

Om Ladoga ska vara med, vad med Tjuderna?

Jag tycker resonemangen är allteles fög kortfattat, man hittar nåt som passar, gör ett vidlyftigt antagande om att det nog var mer än en liten å, och sen stänger man dörren! Som om fallet vore löst och bevisat. Det är nog det jag tycker är största bristen, oviljan att ens hantera alternativen!

Det finns en samling Tjut-namn i Östbo härad…

https://ortnamnsregistret.isof.se/place ... ilter=true

… men Östbo ingår i Finnveden, och Finnveden är ju så att säga intecknad i och med Finnaithae.

Fervir tolkas ju i regel som Fjäre i Halland, och inte som Fjære i Aust-Agder. Den hävdvunna tolkningen bygger på att namnet kommer direkt efter Finnaithae. När det gäller Theutes bör man resonera på motsvarande sätt… Som jag ser det finns det inga mer troliga alternativ än det som Weibull, Svennung och Areskoug förespråkar.

[Yngwe]

Castor, här får vi pusha dig lite, du undviker att prata färdigt om Tjutharby. Virdarna nämns inte av J, så dom behöver vi inte förhålla oas till. Vad gör Tjutharby sämre?