Castor: "Ett av mina första antaganden var att varje grupp av namn hör ihop geografiskt" . . . "i en ordning som huvudsakligen följer en tänkt resrutt."
Det förefaller dock som att det vid denna tid fanns en sammanhängade kuststräcka från Strömstad till Oskarshamn och med några få avbrott vidare till Önsköldsvik. Så varför tog det stopp vid Helsingborg?
Skulle man kunna tänka sig att "grupp 5" (nr 13-20) är hämtade från en annan källa? Och inte alls följer samma "systrematik" som övriga? Finns det anledning att pröva alternativa lösningar/förklaringar? Är det verkligen rimligt att försöka pressa in gruppen Ostrogothae, Finni, Vinoviloth, Suetidi (Dani, Herulos) etc. mellan Gauthigoth och Granni/Augandzi? Kan Ostrogothae verkligen vara något annat än Östergötland (Svennung) eller möjligen Finland (Gottia Orientalis)?
viewtopic.php?f=22&t=144
Att folkslagen Adogit, Screrefennae och Suehans av Jordanes särskiljas från Scandzas alla olika stammar tycker jag framgår med all önskvärd tydlighet. Av det allra första inlägget i denna tråd framgår ju också att "grupp 1" inte alls följer varesig någon hypotetiskt resrutt eller logisk ordning i förhållande till övriga. Kan inte heller se att det finns någon logik i att placera Suehans i nordnorge och samtidigt placera Suetidi på Västgötaslätten? Vore det i så fall inte rimligare att stammen Suetidi låg centralt i folket Suehans kärnområden?
viewtopic.php?f=22&t=144&start=640#p31601
*
Skandinavisk geografi enligt Jordanes
-
Moneta Nova
- Inlägg: 217
- Blev medlem: 4 januari 2016, 16:55
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
- Bilagor
-
- Den_sammanhängande_kusten_mellan_Strömstad_och_Örnsköldsvik.jpg (352.92 KiB) Visad 2335 gånger
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Jag tycker mig urskilja tre olika berättelser i Jordanes’ Skandinavien-beskrivning.
Den första, som handlar om de nordligaste och mest avlägsna trakterna, är mer etnografiskt inriktad än de två som följer. Den omtalar även en viss exklusiv handelsvara - pälsverk.
Den andra berättelsen kanske kan knytas till herulerna, som invandrade cirka 510, och kan antas beskriva de trakter och stammar som låg inom deras intressesfär (nr 1 - 18 enligt ovan).
Den tredje berättelsen, som handlar om ”folken som överträffade germanerna i storlek och anda och kämpade med vilda djurs grymhet” (21 - 27), kan misstänkas härröra från gamle kung Roduulf som torde ha kommit fram till Ravenna i början av 520-talet.
Om dessa tre berättelser var de enda Cassiodorus hade tillgång till är det fullt begripligt varför ingenting sägs om södra och östra Skåne, Blekinge, östra Småland och resten av östkusten.
Beträffande Ostrogothae så är den Jordanes-tolkning som finns i Henrik Schücks bok Folknamnet Geatas i den fornengelska dikten Beowulf (1907) ganska intressant. Här är ett utdrag som berör namnen 6 - 9 och 13 enligt ovan.
(Sid. 12 - 13)
Den första, som handlar om de nordligaste och mest avlägsna trakterna, är mer etnografiskt inriktad än de två som följer. Den omtalar även en viss exklusiv handelsvara - pälsverk.
Den andra berättelsen kanske kan knytas till herulerna, som invandrade cirka 510, och kan antas beskriva de trakter och stammar som låg inom deras intressesfär (nr 1 - 18 enligt ovan).
Den tredje berättelsen, som handlar om ”folken som överträffade germanerna i storlek och anda och kämpade med vilda djurs grymhet” (21 - 27), kan misstänkas härröra från gamle kung Roduulf som torde ha kommit fram till Ravenna i början av 520-talet.
Om dessa tre berättelser var de enda Cassiodorus hade tillgång till är det fullt begripligt varför ingenting sägs om södra och östra Skåne, Blekinge, östra Småland och resten av östkusten.
Beträffande Ostrogothae så är den Jordanes-tolkning som finns i Henrik Schücks bok Folknamnet Geatas i den fornengelska dikten Beowulf (1907) ganska intressant. Här är ett utdrag som berör namnen 6 - 9 och 13 enligt ovan.
https://archive.org/details/folknamnetg ... 5/mode/2upHenrik Schück skrev:Sedan Jordanes hunnit så långt i sin beskrifning fortsätter han : ”Efter dessa följa ahelmil, finnaithæ, feruir, gauthigoth, ett tappert folkslag, mycket benäget för krig.” Af dessa namn är ahelmil det utan tvifvel mest svårtolkade, men sannolikt har Grienberger rätt i sin förmodan, att texten ursprungligen haft ac helmil, hvilket genom korruption förvandlats till achelmil, athelmil och ahelmil. Hvilka dessa helmiR varit, känner man dock ej, men onekligen vill man sammanställa namnet med Halmstad, ty i denna trakt böra de hafva bott. I närheten bodde Finnaithæ, i hvilka man allmänt igenkänt invånarna i den småländska Finnveden. Därmed lämna vi södra Halland och komma till norra, där Läffler visat, att feruir måste hafva bott […]
Gautigoth, som därefter följer, är utan tvifvel Gaut-goterna d. v. s. goterna vid Gaut eller Götälfven […] På de öfriga folken hos Jordanes vill jag ej i detta sammanhang ingå, utan inskränker mig till att påpeka, att Ostrogotæ icke betyder östgoter, utan (enligt Streitberg) ”glansgoter” och att de således ej haft något med östgötarna att skaffa. Att döma af deras plats i Jordanes katalog ha de snarast bott i Norge eller i närheten af gränsen.
(Sid. 12 - 13)
-
Moneta Nova
- Inlägg: 217
- Blev medlem: 4 januari 2016, 16:55
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Jo, det är uppenbart att vi ser väldigt olika mönster i flera delar av berättelsen.
Är inte speciellt imponerad av filologen Henrik Schücks "svar" (1907) på Pontus Fahlbecks banbrytande idéer i »Den s. k. striden mellan Svear och Götar, dess verkliga karaktär och orsaker» och »Beowulfsqvädet såsom källa för nordisk fornhistoria» (1884). Tycker inte riktigt att han verkar vilja förstå, eller ens försöka tänka utanför boxen. Kanske har en språkvetare lite för snävt synfält och riskerar därför att missa historiska ledtrådar? Eller så var han bara alltför färgad av tiden och en djupt rotad förutfattad mening? Men det är över hundra år sedan nu.
Beträffande Ostrogothae verkar inte heller Svennung särskilt imponerade av Schücks slutsatser.
Ostrogothae - "glansgoter" - den uppgående solens goter - solen går upp i öster - Östergötland?
*
Är inte speciellt imponerad av filologen Henrik Schücks "svar" (1907) på Pontus Fahlbecks banbrytande idéer i »Den s. k. striden mellan Svear och Götar, dess verkliga karaktär och orsaker» och »Beowulfsqvädet såsom källa för nordisk fornhistoria» (1884). Tycker inte riktigt att han verkar vilja förstå, eller ens försöka tänka utanför boxen. Kanske har en språkvetare lite för snävt synfält och riskerar därför att missa historiska ledtrådar? Eller så var han bara alltför färgad av tiden och en djupt rotad förutfattad mening? Men det är över hundra år sedan nu.
Beträffande Ostrogothae verkar inte heller Svennung särskilt imponerade av Schücks slutsatser.
Ostrogothae - "glansgoter" - den uppgående solens goter - solen går upp i öster - Östergötland?
*
- Bilagor
-
- Svennung_Ostrogothae_glansgoter_den uppgående solens goter_i öster.png (222.21 KiB) Visad 2226 gånger
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Fast igen Castor, Jordanes skriver själv att han även tagit information från andra grekiska och latinska källor. Det är alltså inte så att all information behöver komma från Cassiodorus. Så varför förutsätter du det?
Och igen, Herulerna nämns inte som en av stammarna, utan som referens till danerna, så det framgår inte att dessa finns på Scandza. I berättelsen har de samma roll som Thurungierna, så att börja tala om deras intressesfär känns helt irrelevant.
Med andra ord, man måste läsa vad som verkligen står skrivet!
Vidare, att Gautigoth måste finnas vid Göta älv är inte alls självklart. Namnet Göta Älv är förmodligen sekundärt och har namn efter Götaland och inte tvärt om. Om Jordanes stora sjö är Vänern så har ju älven ett helt annat namn, och då finns det ju i så fall andra stammar som passar bättre.
Din tredje berättelse som du säger avser stam 21-27 som du ger beskrivningen som avslutar stycket, ”folken som överträffade germanerna i storlek och anda och kämpade med vilda djurs grymhet” är problematisk då den snarare avser alla de folk , gentes, som beskrivits i hela stycket om Scandza, alltså Adogit, Screrefennae och Suehans. Återigen, det är av vikt att förstå den skillnad som Jordanes och andra gör mellan gens och natio. Om man ignorerar den kan man aldrig förstå texten riktigt!
Och igen, Herulerna nämns inte som en av stammarna, utan som referens till danerna, så det framgår inte att dessa finns på Scandza. I berättelsen har de samma roll som Thurungierna, så att börja tala om deras intressesfär känns helt irrelevant.
Med andra ord, man måste läsa vad som verkligen står skrivet!
Vidare, att Gautigoth måste finnas vid Göta älv är inte alls självklart. Namnet Göta Älv är förmodligen sekundärt och har namn efter Götaland och inte tvärt om. Om Jordanes stora sjö är Vänern så har ju älven ett helt annat namn, och då finns det ju i så fall andra stammar som passar bättre.
Din tredje berättelse som du säger avser stam 21-27 som du ger beskrivningen som avslutar stycket, ”folken som överträffade germanerna i storlek och anda och kämpade med vilda djurs grymhet” är problematisk då den snarare avser alla de folk , gentes, som beskrivits i hela stycket om Scandza, alltså Adogit, Screrefennae och Suehans. Återigen, det är av vikt att förstå den skillnad som Jordanes och andra gör mellan gens och natio. Om man ignorerar den kan man aldrig förstå texten riktigt!
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Det har egentligen ingen betydelse vilka källor Jordanes har använt sig av; det spelar ingen roll om han kopierat Cassiodorus rakt av eller inte. Skandinavienbeskrivningen ger i vilket fall som helst intrycket att vara baserad på tre olika berättelser.
Den första berättelsen: ”Nordliga handelsförbindelser”
Skinnen beskrivs som ”vackert svarta” (decora nigridine). Kanske är det samma sak som vad Cassiodorus i ett annat sammanhang kallar ”piceis timbribus”? I en engelsk översättning från 2020 har ”piceis timbribus” i alla fall blivit ”pitch-black furs”.
The Selected Letters of Cassiodorus: A Sixth-Century Sourcebook (sid. 33)
Varni, som ska ha skickat skinnen till Theoderik, var ju ett folk som stod Thüringarna nära. De senares hästar var även Cassiodorus bekant med.
The Selected Letters of Cassiodorus: A Sixth-Century Sourcebook (sid. 31)
Den andra berättelsen: ”Heruliskt inflytande”
Enligt Prokopios fanns herulerna på Skandinaviska halvön och de torde ha varit en maktfaktor att räkna med från början av 510-talet fram till 540-talet åtminstone.
Prokopios, som ju skrev på grekiska, kallade folken ”ethne”. Det sägs att 13 olika ”ethne” hade sina egna ”kungariken” på ”ön Thule”. Skrithiphinoi sägs ha varit ett ”ethnos” och Gautoi ett annat.
Om Jordanes (eller Cassiodorus) har använt grekiska källor är frågan vad ”ethnos” har blivit på latin?
Gens verkar vara den vanligaste översättningen.
Den tredje berättelsen: ”Kung Roduulfs sju folk”
Roduulfs utresa ”för inte så många år sedan” måste ha ägt rum före Theoderiks död 526. Det var sannolikt Cassiodorus (eller eventuellt någon annan skribent i Ostrogoternas rike) som nedtecknade Roduulfs uppgifter. Det är tveksamt om Roduulf kunde tala latin, men sannolikt var hans latinkunskaper näst intill obefintliga och han behöver inte ha gjort skillnad mellan ”gentes” och ”nationes”. Att det har råkat bli ”gentes” här torde bero på översättningen.
Adogit var ju ett ”gens” så varför skulle inte Ranii, Arochi och Rugii etc. också kunna vara det?
Den första berättelsen: ”Nordliga handelsförbindelser”
Skinnen beskrivs som ”vackert svarta” (decora nigridine). Kanske är det samma sak som vad Cassiodorus i ett annat sammanhang kallar ”piceis timbribus”? I en engelsk översättning från 2020 har ”piceis timbribus” i alla fall blivit ”pitch-black furs”.
The Selected Letters of Cassiodorus: A Sixth-Century Sourcebook (sid. 33)
Varni, som ska ha skickat skinnen till Theoderik, var ju ett folk som stod Thüringarna nära. De senares hästar var även Cassiodorus bekant med.
The Selected Letters of Cassiodorus: A Sixth-Century Sourcebook (sid. 31)
Den andra berättelsen: ”Heruliskt inflytande”
Enligt Prokopios fanns herulerna på Skandinaviska halvön och de torde ha varit en maktfaktor att räkna med från början av 510-talet fram till 540-talet åtminstone.
https://journals.lub.lu.se/scandia/arti ... ad/939/724If we accept 512 as approximately the time when the Eruli first came to Scandinavia to settle, and 545 as an equally approximate date for the embassy from the Illyrian Eruli, we have a span of about a generation between the two events. Long enough for the immigrants to strike root, and also short enough for memories not to fade too much.
Prokopios, som ju skrev på grekiska, kallade folken ”ethne”. Det sägs att 13 olika ”ethne” hade sina egna ”kungariken” på ”ön Thule”. Skrithiphinoi sägs ha varit ett ”ethnos” och Gautoi ett annat.
Om Jordanes (eller Cassiodorus) har använt grekiska källor är frågan vad ”ethnos” har blivit på latin?
Gens verkar vara den vanligaste översättningen.
Den tredje berättelsen: ”Kung Roduulfs sju folk”
Roduulfs utresa ”för inte så många år sedan” måste ha ägt rum före Theoderiks död 526. Det var sannolikt Cassiodorus (eller eventuellt någon annan skribent i Ostrogoternas rike) som nedtecknade Roduulfs uppgifter. Det är tveksamt om Roduulf kunde tala latin, men sannolikt var hans latinkunskaper näst intill obefintliga och han behöver inte ha gjort skillnad mellan ”gentes” och ”nationes”. Att det har råkat bli ”gentes” här torde bero på översättningen.
Adogit var ju ett ”gens” så varför skulle inte Ranii, Arochi och Rugii etc. också kunna vara det?
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Det har betydelse i den mån att du ideligen glider på sanningen, gång på gång skriver du antaganden som du vet inte är sanna, vilket då belyser hur du hanterar fakta.Castor skrev: ↑8 juli 2023, 15:41Det har egentligen ingen betydelse vilka källor Jordanes har använt sig av; det spelar ingen roll om han kopierat Cassiodorus rakt av eller inte. Skandinavienbeskrivningen ger i vilket fall som helst intrycket att vara baserad på tre olika berättelser.
Den första berättelsen: ”Nordliga handelsförbindelser”
Skinnen beskrivs som ”vackert svarta” (decora nigridine). Kanske är det samma sak som vad Cassiodorus i ett annat sammanhang kallar ”piceis timbribus”? I en engelsk översättning från 2020 har ”piceis timbribus” i alla fall blivit ”pitch-black furs”.
The Selected Letters of Cassiodorus: A Sixth-Century Sourcebook (sid. 33)
Varni, som ska ha skickat skinnen till Theoderik, var ju ett folk som stod Thüringarna nära. De senares hästar var även Cassiodorus bekant med.
The Selected Letters of Cassiodorus: A Sixth-Century Sourcebook (sid. 31)
Den andra berättelsen: ”Heruliskt inflytande”
Enligt Prokopios fanns herulerna på Skandinaviska halvön och de torde ha varit en maktfaktor att räkna med från början av 510-talet fram till 540-talet åtminstone.
https://journals.lub.lu.se/scandia/arti ... ad/939/724If we accept 512 as approximately the time when the Eruli first came to Scandinavia to settle, and 545 as an equally approximate date for the embassy from the Illyrian Eruli, we have a span of about a generation between the two events. Long enough for the immigrants to strike root, and also short enough for memories not to fade too much.
Prokopios, som ju skrev på grekiska, kallade folken ”ethne”. Det sägs att 13 olika ”ethne” hade sina egna ”kungariken” på ”ön Thule”. Skrithiphinoi sägs ha varit ett ”ethnos” och Gautoi ett annat.
Om Jordanes (eller Cassiodorus) har använt grekiska källor är frågan vad ”ethnos” har blivit på latin?
Gens verkar vara den vanligaste översättningen.
Den tredje berättelsen: ”Kung Roduulfs sju folk”
Roduulfs utresa ”för inte så många år sedan” måste ha ägt rum före Theoderiks död 526. Det var sannolikt Cassiodorus (eller eventuellt någon annan skribent i Ostrogoternas rike) som nedtecknade Roduulfs uppgifter. Det är tveksamt om Roduulf kunde tala latin, men sannolikt var hans latinkunskaper näst intill obefintliga och han behöver inte ha gjort skillnad mellan ”gentes” och ”nationes”. Att det har råkat bli ”gentes” här torde bero på översättningen.
Adogit var ju ett ”gens” så varför skulle inte Ranii, Arochi och Rugii etc. också kunna vara det?
Om Jordanes önskat förmedla att herulerna eller danerna fanns på Scandza kan man förvänta sig att han varit tydlig med det. Nu nämns de båda som referenser, inget annat, och ifråga om Jordanes text finns där inget mer att hämta. Att stycket skulle ha ett herulskt perspektiv är vild spekulation långt bortom textens innehåll.
För att Jordanes inte säget så, hans säger att här finns ytterligare ett folk. Ett! Och det är Suehans. Därefter medelar han att han ska räkna upp ett antal stammar. Han skriver inte att oj, här kommer några folk till, det fanns visst fler. Du kan anta och spekulera bäst du vill, men texten säger vad den säger!
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Att herulerna fanns här då Cassiodorus skrev sin gotiska historia bekräftas ju av Prokopios.Yngwe skrev: ↑8 juli 2023, 17:40Om Jordanes önskat förmedla att herulerna eller danerna fanns på Scandza kan man förvänta sig att han varit tydlig med det. Nu nämns de båda som referenser, inget annat, och ifråga om Jordanes text finns där inget mer att hämta. Att stycket skulle ha ett herulskt perspektiv är vild spekulation långt bortom textens innehåll.
För att Jordanes inte säget så, hans säger att här finns ytterligare ett folk. Ett! Och det är Suehans. Därefter medelar han att han ska räkna upp ett antal stammar. Han skriver inte att oj, här kommer några folk till, det fanns visst fler. Du kan anta och spekulera bäst du vill, men texten säger vad den säger!
Den avslutande satsen i den andra berättelsen…
- qui inter omnes Scandiae nationes nomen sibi ob nimia proceritate affectant praecipuum -
- who lay claim to preëminence among all the nations of Scandza for their tallness -
… kan rimligen tolkas som syftande på herulerna.
https://journals.lub.lu.se/scandia/arti ... ad/939/724Alvar Ellegård skrev:The syntax of this passage is less than translucent, but the picture we get is that the Eruli considered themselves the tallest race in Scandinavia […]
”Inter omnes Scandiae nationes” bör syfta på de stammar som räknas upp i den andra berättelsen som börjar med orden ”sequitur deinde” - ”sedan följer”. Dessa två ord signalerar att nu börjar något nytt efter den nyss avslutade beskrivningen av Suehans. Och Suehans hörde ju, som tidigare visats, rimligen till den norra delen.
Den allra sista meningen, som börjar med orden ”hae itaque gentes”, bör syfta på folken i den sista gruppen, Grannii, Augandzi etc. Ordet ”itaque” signalerar ett samband med något som precis har sagts, i detta fall ett samband mellan omständigheten att folken slogs som vilddjur och Roduulfs beslut att lämna.
https://www.latin-is-simple.com/en/vocabulary/other/26/
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Nej Castor, det avser rimligen danerna, eftersom deras närvaro i meningen annars blir helt obegriplig och omöjlig. Om det avsett herulerna hade det stått tvärt om, att herulerna, som fördrevs av danerna, anser sig vara störst bäst och vackrast! Nu står det
Ja det säger att något annat följer, efter att han skrivit att där finns ytterligare ett gens, och beskrivit detta ytligt. Här börjar nu en uppräkning av nationes.
Du trasslar ideligen in dig i språket eftersom du måste anpassa vad som står skrivet så att det passar din hypotes. Och du gör antagande, som att Suehans måste finnas i norr, som du sedan behandlar som fakta för att bevisa att du har rätt. Det står ingenstans att Suehans måste finnas i norr, det är ju du själv som hittat på , och som du nu använder som argument! Det finns heller ingen information om att det skulel bestå av en första, en andra och en tredje berättelse. Det är också din uppfinning, och som du nu också använder som argument.
Jag har som jag påtalat inget emot sådana spekulationer, men de är ju då inte längre en tolkning av vad Jordanes skriver och de uppgifter han ger, utan en helt salig blandning! Det är inte skandinavisk geografi enligt Jordanes, utan enligt Castor! Och det är av vikt att hålla isär det, så att man inte börjar hänvisa till vad Jordanes skriver när man egentligen refererar till Castor!
Itaque, https://www.perseus.tufts.edu/hopper/te ... try=itaque, behöver ingalunda signalera ett samband med närmast förekommande rad, utan kan mycket väl avrunda hela stycket, särskilt som det är sista raden i hela stycket som beskriver Scandza.
; quamvis et Dani, ex ipsorum stirpe progressi, Herulos propriis sedibus expulerunt, qui inter omnes Scandiae nationes nomen sibi ob nimia proceritate affectant praecipuum
Ja det säger att något annat följer, efter att han skrivit att där finns ytterligare ett gens, och beskrivit detta ytligt. Här börjar nu en uppräkning av nationes.
. Hac gente kan då rimligen, språkligen , bara syfta på det som senast definierats som ett gens.Sequitur deinde diversarum turba nationum
Du trasslar ideligen in dig i språket eftersom du måste anpassa vad som står skrivet så att det passar din hypotes. Och du gör antagande, som att Suehans måste finnas i norr, som du sedan behandlar som fakta för att bevisa att du har rätt. Det står ingenstans att Suehans måste finnas i norr, det är ju du själv som hittat på , och som du nu använder som argument! Det finns heller ingen information om att det skulel bestå av en första, en andra och en tredje berättelse. Det är också din uppfinning, och som du nu också använder som argument.
Jag har som jag påtalat inget emot sådana spekulationer, men de är ju då inte längre en tolkning av vad Jordanes skriver och de uppgifter han ger, utan en helt salig blandning! Det är inte skandinavisk geografi enligt Jordanes, utan enligt Castor! Och det är av vikt att hålla isär det, så att man inte börjar hänvisa till vad Jordanes skriver när man egentligen refererar till Castor!
Itaque, https://www.perseus.tufts.edu/hopper/te ... try=itaque, behöver ingalunda signalera ett samband med närmast förekommande rad, utan kan mycket väl avrunda hela stycket, särskilt som det är sista raden i hela stycket som beskriver Scandza.
-
Moneta Nova
- Inlägg: 217
- Blev medlem: 4 januari 2016, 16:55
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Håller med Yngve till 100%! Det blir nästan lite löjligt att ideligen hävda att "Suehans hörde ju, som tidigare visats, rimligen till den norra delen" och sedan spekulera vidare som om detta vore fakta.
Latin är som sagt inte alls mitt ämne och det är svårt att hålla ordning på syftningar och bisatser etc. Gjorde ett lite experiment och bröt ut "de två bisatserna" om Dani, Herulos ** och Mixi, Evagre, Otingis * ... för att se om det skulle bli mindre rörigt av detta? Kanske kan man på så sätt få en tydligare helhetsbild?
Sedan följer en mängd olika nationer, Theustes, Vagoth, Bergio, Hallin och Liothida, som alla har sitt säte under en bördig slätt och därför är angripna där av andra folks intrång.
Efter dessa Ahelmil, Finnaithae, Fervir, Gauthigoth, en skarp människosläkt, och åtminstone mycket skicklig i krig. *
Utanför (omgivande, kringliggande, närmast liggande) dessa (Gauthigoth) finns också Ostrogothae (i öster), Raumarici, & Ragnaricii (i väster).
Finni (i söder?) är väldigt milda, och de som dyrkar Scandza är mildare än alla. Och inte ens deras jämlikar Vinoviloth.
Suetidi, kända i denna nation för att kroppsligen vara överlägsna de övriga, ** (och de) som bland alla Scandiae nationer påstå sig ha det viktigaste namnet (efter Suehans?) för sig själva på grund av sin stora skicklighet.
Kan man se ett mönster där namnen i "grupp 5" uppräknas i förhållande till Gauthigoth?
Gauthigoth - vid vattenvägen Göteborg-Vänersborg-Vänern?
Ostrogothae - vid vattenvägen Söderköping-Motala-Vättern?
*
Latin är som sagt inte alls mitt ämne och det är svårt att hålla ordning på syftningar och bisatser etc. Gjorde ett lite experiment och bröt ut "de två bisatserna" om Dani, Herulos ** och Mixi, Evagre, Otingis * ... för att se om det skulle bli mindre rörigt av detta? Kanske kan man på så sätt få en tydligare helhetsbild?
Sedan följer en mängd olika nationer, Theustes, Vagoth, Bergio, Hallin och Liothida, som alla har sitt säte under en bördig slätt och därför är angripna där av andra folks intrång.
Efter dessa Ahelmil, Finnaithae, Fervir, Gauthigoth, en skarp människosläkt, och åtminstone mycket skicklig i krig. *
Utanför (omgivande, kringliggande, närmast liggande) dessa (Gauthigoth) finns också Ostrogothae (i öster), Raumarici, & Ragnaricii (i väster).
Finni (i söder?) är väldigt milda, och de som dyrkar Scandza är mildare än alla. Och inte ens deras jämlikar Vinoviloth.
Suetidi, kända i denna nation för att kroppsligen vara överlägsna de övriga, ** (och de) som bland alla Scandiae nationer påstå sig ha det viktigaste namnet (efter Suehans?) för sig själva på grund av sin stora skicklighet.
Kan man se ett mönster där namnen i "grupp 5" uppräknas i förhållande till Gauthigoth?
Gauthigoth - vid vattenvägen Göteborg-Vänersborg-Vänern?
Ostrogothae - vid vattenvägen Söderköping-Motala-Vättern?
*
- Bilagor
-
- VGs_grannar.jpg (5.61 MiB) Visad 1987 gånger
Re: Skandinavisk geografi enligt Jordanes
Nja, själva innebörden blir nog missad då!Moneta Nova skrev: ↑10 juli 2023, 13:45
Latin är som sagt inte alls mitt ämne och det är svårt att hålla ordning på syftningar och bisatser etc. Gjorde ett lite experiment och bröt ut "de två bisatserna" om Dani, Herulos ** och Mixi, Evagre, Otingis * ... för att se om det skulle bli mindre rörigt av detta? Kanske kan man på så sätt få en tydligare helhetsbild?
Egentligen är det väl inte så svårt, i bisatsen är ju dani subjekt, så rimligen är det de som är ståtligast.
Malmö vann serien och är bäst, men AIK, som slog Djurgården i senaste matchen, är större och starkare än alla lag säger dom.
Vilka säger de är störst och starkast? Malmö. AIK eller Djurgården?
Men nja, jag kan backa ett halvt steg, det går att vrida till det kanske, men det blir ett väldigt udda sätta att skriva. Inte minst för att de bortdrivna då skulle framställas som starkare än de andra...