Uppsala som namn, plats och funktion

Här kan du diskutera historisk geografi.
Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 3116
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Uppsala som namn, plats och funktion

Inlägg av Yngwe » 27 mars 2018, 20:53

Fortsätter och samlar diskussionen om Uppsala och vad det kan vara här i egen tråd.

Först, Uppsala som ortsnamn finns gott Förr 9ch fortfarande ibland hör man att alla skulle vara uppkallade efter Uppsala i Uppland och att dom är sentida. Det stämmer inte, det finns gamla också. Ett flertal med medeltida belägg nog så gamla som ortsnamn överlag. Uppgifter om det i r.ex SOFUI. Det finns ett Upsall England som är omnämnt i Domesday bok. Källa

Min personliga favorit är dock ett som har klar anknytning till en mytisk kung, nämligen Klintekongen på Mön som också klla Jätten från Upsal. Källor

Carl Thomas
Inlägg: 2017
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Uppsala som namn, plats och funktio

Inlägg av Carl Thomas » 27 mars 2018, 22:55

Äldsta källan om Uppsala Öd är YVGL från 1280 vad jag vet. Totalt dinns 7 källor som nämner Uppsala Öd under en period av ca 200 år:

YVGL skriver UÖ 1280.
Östgötalagen skriver Uppsala bo 1290.
Helsingelagen skriver UÖ ca 1320
Södermannalagen skriver UÖ 1330
Ett Diplom skriver UÖ 1345.
Magnus Erikssons Landslag skriver UÖ ca 1350.
Ett Diplom nämner Uppsala Öd 1477 (gård som har tillbört UÖ

Vi kan alltså inte föra Uppsala Öd tillbaka i tid till vikingatid. Vi vet att åtta gods runt Varnhen i VG samt 5 gods i Helsingland tillförde Uppsala Öd = 13 gods totalt som vi har källor på. Allt annat är alltså rena spekulationer och gissningar.

Äldsta källan för Uppsla (Ubsola) är Sparlösastenen i VG från 800 talets början "X satt i Ubsola".

Näst äldsta källa är fyra runstenar i Skåne som nämner: Ub:sola (flydde ej vid Ub:sola) vilket tolkas till Uppsala och slaget vid Fyrisvallarna på 980 talet = ca 150 år senare än Sparlösastenen.

Tredje äldsta källan bör vara Adam på 1080 talet. Adam akriver Uppsala (om platsen) och Ubsola (som namn på templet som inte ligger långt från Zitun).

Betyder Ub:sola verkligen Uppsala på gammal Danska ? Och varför skriver man Ub:sola och inte Ubsola?

Vi bör även fråga oss varför inte ÄVGL nämner UÖ 1220 - fanns inte UÖ då? Att YVGL från 1280 nämner UÖ kan betyda att UÖ inrättades efter rikets bildande ca 1260?

Thomas
Historia är färskvara.

Valdemar
Inlägg: 1087
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Uppsala som namn, plats och funktion

Inlägg av Valdemar » 28 mars 2018, 11:19

Via ÄVLG och YVLG kan vi placera in bildandet av UÖ, antagligen till mitten av 1200-talet. I det nya riket tog man tillvara på den mytologiska företeelsen som Uppsala var. Man gjorde Uppsala i Uppland till kyrkans huvudort och man fixade till ett helgon där.

Så det är tydligt att man utnyttjat en spännande plats och legend för att bygga en historia om ett urgammalt rike. Så det vore enkelt att helt avfärda alla sagor om förkristna Uppsalakungar etc om de inte var så frekventa. Sparlösastenen är en extra svår nöt då den är från 800-talet och återfinns i Västergötland, på samma plats som några av våra första Svenska kungar härstammade ifrån på 1000-talet.

Kallas någon av de mer väldokumenterat Götiska kungarna i någon text "Uppsalakungar"?

- (Skötkonung?)
- Stenkil
- Håkon Röde

Castor
Inlägg: 603
Blev medlem: 1 maj 2015, 07:08
Ort: Norrtälje

Re: Uppsala som namn, plats och funktion

Inlägg av Castor » 28 mars 2018, 11:56

Om det norska namnet Oppsal:
Oppsal (gnr.146) er et navn som også finnes flere andre steder i landet, men det er vanskelig å si noe sikkert om hvor gamle disse gårdene kan være.

Som de fleste vel ser, består navnene av delene Opp og sal. Sal danner ikke noen egen navnegruppe. Det er i nyere betydning et ord for rom i et hus, men vi har grunn til å tro at det er et gammelt ord for selve huset, stedet der en bodde. Det ser derfor ut til å være nokså parallelt med stue, stove i mange yngre stedsnavn. Oppsal kan derfor forklares som "den høytliggende gården, gården på høyden".

Navnet passer godt, og er antagelig gitt i forhold til de eksisterende gårdene lenger ned, vingårdene og Østensjø.

Kilde: Søndre Aker Historielag, årbok 1985. Stedsnavn – forteller de noe? av Bjørn Eithun, UiO.
http://www.ostensjovannet.no/historie/o ... storie.pdf

Kungsune
Inlägg: 1339
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Uppsala som namn, plats och funktion

Inlägg av Kungsune » 28 mars 2018, 12:50

Via ÄVLG och YVLG kan vi placera in bildandet av UÖ, antagligen till mitten av 1200-talet. I det nya riket tog man tillvara på den mytologiska företeelsen som Uppsala var. Man gjorde Uppsala i Uppland till kyrkans huvudort och man fixade till ett helgon där.
Det är bara halva sanningen. Några av Uppsalaorterna bygger säkert på Gamla Uppsala men hur många det rör sig om är oklart. Det finns ju flera orter som är äldre än kyrkoorganisationen. Det blir också svårt att förklara spridningsbilden.

Som du säger är det intressant att Håkon men även så många andra tidigmedeltida sveakungar har kopplingar till bygden runt Sparlösa och ligger begravna i det landskap där Uppsala nämns på runsten. Om svearna var en unik uppländsk stam så verkar det jäkligt märkligt att de godtar att man begraver deras kungar hos arvsfienden i Varnhem och Vreta. Sigtuna var ju faktiskt kristet under samma tid så det religiösa argumentet håller inte.

Valdemar
Inlägg: 1087
Blev medlem: 20 augusti 2015, 09:16

Re: Uppsala som namn, plats och funktion

Inlägg av Valdemar » 28 mars 2018, 14:58

Jag förstår ditt resonemang och tycker det är logiskt.

- Platser som Alvhem, Varnhem, Gudhem, Nifelhem, Skialvhem osv är tydliga centralbygder av mycket hög ålder. Väldigt lite talar för att de bytt namn de senaste 1500 åren.
- Begreppet Götar är så mycket strakare än som en delmängd av Svearna. Så sent som i mitten av 1200-talet beskriver danska pilgrimer sin resa via Norge, där beskriver de hur Norrmän bor norr om Älven medan Götar och Daner bor söder om den. (Hisingen nämns ej).

Detta är ett av otaliga exempel på att Götar ansågs vara en parallell till Svear långt fram i tiden.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 3116
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Uppsala som namn, plats och funktion

Inlägg av Yngwe » 28 mars 2018, 15:27

Finns en intressant parallell i att dansken i Sverige ofta gick under namnet Juten.

En form av Pars pro toto

Kungsune
Inlägg: 1339
Blev medlem: 4 maj 2015, 08:37

Re: Uppsala som namn, plats och funktion

Inlägg av Kungsune » 28 mars 2018, 15:36

Och svensken i danska källor som ex Saxo gick under namnet "goten"
- Platser som Alvhem, Varnhem, Gudhem, Nifelhem, Skialvhem osv är tydliga centralbygder av mycket hög ålder. Väldigt lite talar för att de bytt namn de senaste 1500 åren.
Och samtliga är de platsnamn som förekommer i Ynglingasagans urmyt om sveakonungarnas boningar.

Användarvisningsbild
Yngwe
Inlägg: 3116
Blev medlem: 15 april 2015, 23:01
Ort: Gränna

Re: Uppsala som namn, plats och funktion

Inlägg av Yngwe » 28 mars 2018, 16:09

Kungsune skrev:Och svensken i danska källor som ex Saxo gick under namnet "goten"
- Platser som Alvhem, Varnhem, Gudhem, Nifelhem, Skialvhem osv är tydliga centralbygder av mycket hög ålder. Väldigt lite talar för att de bytt namn de senaste 1500 åren.
Och samtliga är de platsnamn som förekommer i Ynglingasagans urmyt om sveakonungarnas boningar.
Vore väldigt intressant med en genomgång av detta i en egen tråd!

Carl Thomas
Inlägg: 2017
Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
Ort: Jämtland

Re: Uppsala som namn, plats och funktion

Inlägg av Carl Thomas » 28 mars 2018, 17:31

Jag skall svära i kyrkan...

Jag misstänker allt mer att Uppsala Öd uppstod i mitten av 1200 talet och var någon form av stöd/insamling till domkyrkobygget i Uppsala samt dess framtida försörjning och att detta stöd stod under Kungens beskydd och ansvar.

UÖ betyder språkligt Uppsalas rikedom. Domkyrkan började byggas 1273.
Ca 1260 kom Riket till genom Birger Jarl.

Jaga misstänker att domkyrkobygget och domkyrkans placering geografiskt beslutades när Riket kom till som en del av de förhandlingar som fördes mellan de olika Landen/Landsdelarna, Kungen och kyrkan.

Jag misstänker att de 13 gods vi könner till som ingick i UÖ, 8 i VG och 5 i Hälsningland ör de enda Gods som fanns inom UÖ. Ca 1260 avsattes de 8 godsen i VG och de ansågs räcka till ekonomiskt. När domkyrkan brann i GU och en ny domkyrka byggdes i Uppsala utökades UÖ med ytterligare 5 gods i Hälsningland ca 1330.

Jag misstänker alltså att äldre historiker kan ha tolkat UÖ fel.
UÖ var inte kungens rikedom, det var Domkyrkan (domkyrkorna i GU och senare Uppsala) rikedom - som stod under kungens beskydd och ansvar. Kyrkan ägde inte godsen i UÖ - men Kyrkan fixk avkastningen från dessa gods - och avkastningen var apecifikt avsedd till domkyrkobygget.

Thomas
Historia är färskvara.

Skriv svar