Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Hervararsagans kungalängd ligger som bekant i gränslandet mellan saga och vederhäftig historia. Den inleds med Ivar Vidfamne som även omtalas i Historia Norwegie, Ynglingasagan, Hur Norge befolkades, Hyndlas sång och sist men inte minst i Sagubrot... men däremot inte i Saxos Gesta Danorum (som ju annars tar upp Harald Hildetand och Sigurd Ring). Källorna är ofta motstridiga, varför de behöver harmoniseras och rimlighetsbedömas. Jag har utgått ifrån att alla uppgifter om utomnordiska erövringar är uppdiktade.
Ivar erövrar först Ingjald illrådes Svearike och därefter (ovisst i vilken ordning) Själland och det mesta av resten av nuvarande Danmark samt ”östländerna” vilka i första hand bör ha utgjorts av Blekinge, Möre (och kanske också andra delar av Småland, t.ex. Värend), Öland och Gotland.
Ingjalds son Olof trätälja flyr, enligt Ynglingasagan, till Värmland strax utanför faderns rike. Och enligt Sagubrot flyr i ett senare skede även Ivars dotter Aud den djupöda, först till Gotland och sedan vidare österut.
Enligt Hervararsagans kungalängd, som inte nämner någon flykt, blev Ivars dotter (som här bär namnet Alfhild) bortgift med Ivars danske lydkung Valdar som då skulle ha varit far till hennes bägge söner. Men enligt Sagubrot var den själländske hövdingen Rörek far till äldste sonen Harald Hildetand.
Hyndlas sång säger detsamma:
Harald hildetand
hade till föräldrar:
Rörek ringslungarn
och rika Aud,
Aud den stormrika
Ivars dotter,
men Radbard var
Randvers fader.
Intressant är att Röreks rike, enligt Sagubrot, endast tycks ha omfattat Själland som då, om man gör den tolkningen, kan ha legat utanför danernas område, vilket för övrigt Ivars ursprungligen skånska rike också måste ha gjort.
Den andre sonens, Randvers fader Radbard sägs ha varit kung i Gårdarike, en uppgift som bör betvivlas då den är anakronistisk och ohistorisk. Kanske residerade han i själva verket i Grobiņa i nuvarande Lettland?
Etableringen av en ”gotländsk koloni” i Grobiņa är arkeologiskt daterad till mitten av 600-talet.
Grobiņa – Wikipedia
På Öland finns Drottning Ödas sten, som dock verkar ha rests redan på bronsåldern.
Drottning Ödas sten (alltpaoland.se)
Ivar Vidfamnes välde. Dess största utbredning. Sent 600-tal:
Väldet delas mellan Ivars dottersöner Harald Hildetand och Randver.
Ett Danavälde och ett Sveavälde utkristalliseras:
Ivar erövrar först Ingjald illrådes Svearike och därefter (ovisst i vilken ordning) Själland och det mesta av resten av nuvarande Danmark samt ”östländerna” vilka i första hand bör ha utgjorts av Blekinge, Möre (och kanske också andra delar av Småland, t.ex. Värend), Öland och Gotland.
Ingjalds son Olof trätälja flyr, enligt Ynglingasagan, till Värmland strax utanför faderns rike. Och enligt Sagubrot flyr i ett senare skede även Ivars dotter Aud den djupöda, först till Gotland och sedan vidare österut.
Enligt Hervararsagans kungalängd, som inte nämner någon flykt, blev Ivars dotter (som här bär namnet Alfhild) bortgift med Ivars danske lydkung Valdar som då skulle ha varit far till hennes bägge söner. Men enligt Sagubrot var den själländske hövdingen Rörek far till äldste sonen Harald Hildetand.
Hyndlas sång säger detsamma:
Harald hildetand
hade till föräldrar:
Rörek ringslungarn
och rika Aud,
Aud den stormrika
Ivars dotter,
men Radbard var
Randvers fader.
Intressant är att Röreks rike, enligt Sagubrot, endast tycks ha omfattat Själland som då, om man gör den tolkningen, kan ha legat utanför danernas område, vilket för övrigt Ivars ursprungligen skånska rike också måste ha gjort.
Den andre sonens, Randvers fader Radbard sägs ha varit kung i Gårdarike, en uppgift som bör betvivlas då den är anakronistisk och ohistorisk. Kanske residerade han i själva verket i Grobiņa i nuvarande Lettland?
Etableringen av en ”gotländsk koloni” i Grobiņa är arkeologiskt daterad till mitten av 600-talet.
Grobiņa – Wikipedia
På Öland finns Drottning Ödas sten, som dock verkar ha rests redan på bronsåldern.
Drottning Ödas sten (alltpaoland.se)
Ivar Vidfamnes välde. Dess största utbredning. Sent 600-tal:
Väldet delas mellan Ivars dottersöner Harald Hildetand och Randver.
Ett Danavälde och ett Sveavälde utkristalliseras:
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Någon gång i mitten av 700-talet återförenar Randvers son Sigurd Ring det Vidfamnska väldet och utvidgar det så att det nu omfattar hela Bohuslän, södra Värmland samt Romerike och Østfold (och kanske också Vestfold).
Väldet delas mellan Sigurd Rings sonsöner i slutet av 700-talet.
Vikenområdet ska under delar av 800-talet enligt samtida historiska källor (frankiska annaler och Ottar från Hålogaland) ha tillhört Danaväldet. Från frankiskt håll berättas om danakungen Godfred som regerade i början av 800-talet. Om vi leker med tanken att Hervararsagans kungalängd i stora drag återspeglar en historisk verklighet så kanske det kan ha varit så att hela kustremsan mellan Skåne och Oslofjorden redan från början tillföll den av Sigurd Rings sonsöner som fick ärva det danska riket?
Godfred - Wikipedia, den frie encyklopædi
Under 700-talets tre sista decennier styrdes danerna av en kung Sigfred som har föreslagits vara identisk med sagornas Sigurd Ring, men kanske var Sigfred snarare Sigurd Rings arvtagare?
Sigfred - Wikipedia, den frie encyklopædi
I Hervararsagans kungalängd är ju Ragnar Lodbroks son Sigurd (med tillnamnet orm-i-öga) sonson till Sigurd Ring och arvtagare av Danariket. Men allt som rör Ragnar Lodbrok och hans söner är problematiskt då kronologin inte går ihop. Mycket av det som berättas om dem utspelar sig i mitten av 800-talet.
Väldet delas mellan Sigurd Rings sonsöner i slutet av 700-talet.
Vikenområdet ska under delar av 800-talet enligt samtida historiska källor (frankiska annaler och Ottar från Hålogaland) ha tillhört Danaväldet. Från frankiskt håll berättas om danakungen Godfred som regerade i början av 800-talet. Om vi leker med tanken att Hervararsagans kungalängd i stora drag återspeglar en historisk verklighet så kanske det kan ha varit så att hela kustremsan mellan Skåne och Oslofjorden redan från början tillföll den av Sigurd Rings sonsöner som fick ärva det danska riket?
Godfred - Wikipedia, den frie encyklopædi
Under 700-talets tre sista decennier styrdes danerna av en kung Sigfred som har föreslagits vara identisk med sagornas Sigurd Ring, men kanske var Sigfred snarare Sigurd Rings arvtagare?
Sigfred - Wikipedia, den frie encyklopædi
I Hervararsagans kungalängd är ju Ragnar Lodbroks son Sigurd (med tillnamnet orm-i-öga) sonson till Sigurd Ring och arvtagare av Danariket. Men allt som rör Ragnar Lodbrok och hans söner är problematiskt då kronologin inte går ihop. Mycket av det som berättas om dem utspelar sig i mitten av 800-talet.
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Sigurd Rings sonsons sonson Erik Refilsson dör i mitten av 800-talet och riket delas mellan dennes båda kusiner Anund Uppsale och Björn vid Högen.
”Då delades Sveariket ännu en gång mellan bröder”. Om detta betyder att riket delades rent fysiskt eller att dessa bröder, likt många andra brödrapar, delade på makten är en tolkningsfråga. Men det kan vara signifikant att Anund & Björn är de enda som har tillnamn efter platser. Kanske är det mindre signifikant och mer ett lustigt sammanträffande att ortnamnet Högen är särskilt vanligt i det högblå området på ovanstående karta.
Källa: https://kartor.eniro.se/?c=57.809651,18 ... gen%22;geo
Hos Björn vid Högen tjänstgjorde hovskalden Brage den gamle, han som skaldade om Gefjons plöjning. Brage lär ursprungligen ha kommit från norska Vestlandet.
Bragi Boddason - Wikipedia
Om Sparlösastenen har något med Hervararsagans kungalängd att göra och om ”sitta i Upsal” betyder att vara kung så är det värt att notera att den ende av kungarna med namnet Erik som inte har söner som tar över styret är Erik Refilsson. Rent hypotetiskt kan Sparlösastenens Æivisl eller Öjuls vara hans son som, besviken över att inte få ärva riket, kan ha stridit mot sin fars kusiner och stupat...
Öjuls, Eriks son, gav, (likaså) gav Alrik ... gav ... i gengäld. Då (?) satt fadern i Uppsala (?),
fadern som ... nätter och dagar. Alrik Lu(bi)r fruktade (?) ej (?) Öjuls ...
... att Sigmar heter (må kallas) Eriks son ... väldig strid (?) Efter Öjuls (är stenen rest?)
och tyd runorna där, de från gudarna stammande, som Alrik Lubu ristade.
Sparlösastenen – Wikipedia
I slutet av 800-talet vill Anunds son, sveakungen Erik, som Snorre kallar Erik Emundsson, upprätthålla kontrollen över de nordvästra provinserna och utvidga sitt maktområde...
Så säger Snorre:
Men Harald Hårfagre bjuder hårt motstånd.
Under samma århundrade omtalar Einhard, Rimbert och Wulfstan svear vid Östersjön. Detta kan fås att hänga ihop logiskt om man tänker sig att det handlar om ”de andra svearna”, de som ”blev svear” vid delningen av Ivar Vidfamnes välde enligt tredje figuren i startinlägget.
Wulfstan nämner Blekinge, Möre, Öland och Gotland...
The Account Given By Wulfstan | Viking Archaeology (archeurope.com)
Och Ansgar missionerar, som alla vet, hos en kung Björn på 830-talet. Denne Björn kan ha hört till en annan gren av Ivarska ätten, en gren som härstammar från den av Sigurd Rings sonsöner som fick ärva ”östländerna” (jfr första figuren i startinläggen och andra figuren i andra inlägget).
Ättegrenarna ser ut att följa samma namnskick. Rimbert nämner, förutom Björn, kungarna Erik, Anund och Olof. Och Adam av Bremen nämner en kung Ring som, tillsammans med sina söner Erik och Emund, ska ha regerat på 900-talet.
”Då delades Sveariket ännu en gång mellan bröder”. Om detta betyder att riket delades rent fysiskt eller att dessa bröder, likt många andra brödrapar, delade på makten är en tolkningsfråga. Men det kan vara signifikant att Anund & Björn är de enda som har tillnamn efter platser. Kanske är det mindre signifikant och mer ett lustigt sammanträffande att ortnamnet Högen är särskilt vanligt i det högblå området på ovanstående karta.
Källa: https://kartor.eniro.se/?c=57.809651,18 ... gen%22;geo
Hos Björn vid Högen tjänstgjorde hovskalden Brage den gamle, han som skaldade om Gefjons plöjning. Brage lär ursprungligen ha kommit från norska Vestlandet.
Bragi Boddason - Wikipedia
Om Sparlösastenen har något med Hervararsagans kungalängd att göra och om ”sitta i Upsal” betyder att vara kung så är det värt att notera att den ende av kungarna med namnet Erik som inte har söner som tar över styret är Erik Refilsson. Rent hypotetiskt kan Sparlösastenens Æivisl eller Öjuls vara hans son som, besviken över att inte få ärva riket, kan ha stridit mot sin fars kusiner och stupat...
Öjuls, Eriks son, gav, (likaså) gav Alrik ... gav ... i gengäld. Då (?) satt fadern i Uppsala (?),
fadern som ... nätter och dagar. Alrik Lu(bi)r fruktade (?) ej (?) Öjuls ...
... att Sigmar heter (må kallas) Eriks son ... väldig strid (?) Efter Öjuls (är stenen rest?)
och tyd runorna där, de från gudarna stammande, som Alrik Lubu ristade.
Sparlösastenen – Wikipedia
I slutet av 800-talet vill Anunds son, sveakungen Erik, som Snorre kallar Erik Emundsson, upprätthålla kontrollen över de nordvästra provinserna och utvidga sitt maktområde...
Så säger Snorre:
Harald hårfagres historia - kapitel 11-20 (tacitus.nu)Sveakungen hade sagt att han icke skulle sluta förrän han hade lika stort rike i Viken som fordom Sigurd [Ring][…]
Men Harald Hårfagre bjuder hårt motstånd.
Under samma århundrade omtalar Einhard, Rimbert och Wulfstan svear vid Östersjön. Detta kan fås att hänga ihop logiskt om man tänker sig att det handlar om ”de andra svearna”, de som ”blev svear” vid delningen av Ivar Vidfamnes välde enligt tredje figuren i startinlägget.
Wulfstan nämner Blekinge, Möre, Öland och Gotland...
The Account Given By Wulfstan | Viking Archaeology (archeurope.com)
Och Ansgar missionerar, som alla vet, hos en kung Björn på 830-talet. Denne Björn kan ha hört till en annan gren av Ivarska ätten, en gren som härstammar från den av Sigurd Rings sonsöner som fick ärva ”östländerna” (jfr första figuren i startinläggen och andra figuren i andra inlägget).
Ättegrenarna ser ut att följa samma namnskick. Rimbert nämner, förutom Björn, kungarna Erik, Anund och Olof. Och Adam av Bremen nämner en kung Ring som, tillsammans med sina söner Erik och Emund, ska ha regerat på 900-talet.
-
Moneta Nova
- Inlägg: 191
- Blev medlem: 4 januari 2016, 16:55
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Östländerna ...?
Finns det något skäl att utesluta att skandinaver kan ha anlagt garnisoner/skatteland utanför Skandinavien?
Ívarr inn víðfaðmi lagði þá undir sik allt Svíaveldi. Hann vann ok Danaveldi ok Kúrland, Saxland ok Eistland ok öll austrríki allt til Garðaríkis. Hann réð ok vestra Saxlandi ok vann hlut Englands; þat er kallat Norðumbraland.
Fritt översatt: Ivar Vidfamne lade sedan under sig hela Sverige (Sveaväldet). Han erövrade också Danmark (Danaväldet) och Kurland, Sachsen och Estland och alla östländerna ända till Kievriket/Gårdarike (Garðarík). Han styrde också västra Sachsen och vann en del av England; den som kallas Northumbria.
*
Varför??Castor skrev: - "Jag har utgått ifrån att alla uppgifter om utomnordiska erövringar är uppdiktade."
Finns det något skäl att utesluta att skandinaver kan ha anlagt garnisoner/skatteland utanför Skandinavien?
Ívarr inn víðfaðmi lagði þá undir sik allt Svíaveldi. Hann vann ok Danaveldi ok Kúrland, Saxland ok Eistland ok öll austrríki allt til Garðaríkis. Hann réð ok vestra Saxlandi ok vann hlut Englands; þat er kallat Norðumbraland.
Fritt översatt: Ivar Vidfamne lade sedan under sig hela Sverige (Sveaväldet). Han erövrade också Danmark (Danaväldet) och Kurland, Sachsen och Estland och alla östländerna ända till Kievriket/Gårdarike (Garðarík). Han styrde också västra Sachsen och vann en del av England; den som kallas Northumbria.
*
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Dick Harrison om Ivar Vidfamne, Harrisons historia i SvD (2016):
Har Ivar Vidfamne funnits på riktigt?
En av anledningarna till att frågeställaren och Harrison i sitt svar ifrågasätter Ivars historiska existens är att det vidfamnska väldet, om det verkligen var så omfattande som sagorna påstår, borde ha lämnat avtryck i omvärldens historieskrivning, vilket det ju inte har gjort.
Men gör man antagandet att sagorna, som måste ha traderats muntligt i hundratals år innan de sattes på pränt, har överdrivit omfattningen av Ivar Vidfamnes överhöghetsvälde, som kanske egentligen inte var större än att det rymdes inom nuvarande Danmarks och nuvarande Götalands gränser, så blir Ivar Vidfamnes historiska existens kanske lite mindre osannolik.
Sagornas överdrifter blir förståeliga om man betänker att de bottnar i anakronismer som rör företeelser, såsom nordiska vikingakungars makt och inflytande i England, existensen av ett Gårdarike etc., som började bli aktuella först ett och ett halvt eller två århundraden efter Ivar Vidfamnes tid.
Har Ivar Vidfamne funnits på riktigt?
En av anledningarna till att frågeställaren och Harrison i sitt svar ifrågasätter Ivars historiska existens är att det vidfamnska väldet, om det verkligen var så omfattande som sagorna påstår, borde ha lämnat avtryck i omvärldens historieskrivning, vilket det ju inte har gjort.
Men gör man antagandet att sagorna, som måste ha traderats muntligt i hundratals år innan de sattes på pränt, har överdrivit omfattningen av Ivar Vidfamnes överhöghetsvälde, som kanske egentligen inte var större än att det rymdes inom nuvarande Danmarks och nuvarande Götalands gränser, så blir Ivar Vidfamnes historiska existens kanske lite mindre osannolik.
Sagornas överdrifter blir förståeliga om man betänker att de bottnar i anakronismer som rör företeelser, såsom nordiska vikingakungars makt och inflytande i England, existensen av ett Gårdarike etc., som började bli aktuella först ett och ett halvt eller två århundraden efter Ivar Vidfamnes tid.
-
Moneta Nova
- Inlägg: 191
- Blev medlem: 4 januari 2016, 16:55
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
De flesta är nog överens om att varken Ivar Vidfamne eller Ragnar Lodbrok är historiska personer, utan sagofigurer som har fått ikläda sig ett hopkok av diverse välkryddade fyllehistorier. Vad jag däremot inte förstår är på vilken grund man kan ta berättelser om Kurland (du nämner själv Grobiņa 650-850 e.Kr.), Sachsen, Estland och alla "östländerna ända till Gårdarike" och godtyckligt? flytta dem till Småland, Öland och Gotland? Eller valfritt annat svenskt landskap? Men det är klart, vi har ju landat i lite olika slutsatser även beträffande Jordanes jättelika insjö i öster (Ladoga) och "Fluvius Vagus" (floden Neva) som du inte vill placera i öster, utan i Västergötland, så det är väl en fråga om perspektiv, kan jag tänka. Men när vi närmar oss 700-talets slut (och Björn Järnsida i "Kungliga ättartal") kan man ju knappast bortse från den omfattande myntimporten från "östländerna" (via Ladoga). Och Björn Haugi tog väl emot Ansgar på Birka? Låg det i Värmland?
*
*
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Är ju, tillsammans med Blekinge, de närmaste östländerna från ett skånskt perspektiv. Märk att inte ens i Snorres anakronistiska historieskrivning ingick dessa landsdelar i Ingjald illrådes Sveavälde.
Fast det finns ingenting som säger att de, som jag tolkar det, primärt västsvenska kungarna i Hervararsagans kungalängd fr.o.m. Björn Ragnarsson och t.o.m. Erik Anundsson var direkt involverade i östhandeln.Moneta Nova skrev: ↑5 mars 2024, 18:48[...] när vi närmar oss 700-talets slut (och Björn Järnsida i "Kungliga ättartal") kan man ju knappast bortse från den omfattande myntimporten från "östländerna" (via Ladoga).
Nej, som jag skrev tidigare så finner jag det föga troligt att det var Björn at Haugi som tog emot Ansgar. Björn i Birka vill jag placera i den östsvenska ättegrenen tillsammans med de andra kungarna som omtalas av Rimbert och Adam, men som saknas i Hervararsagan.Moneta Nova skrev: ↑5 mars 2024, 18:48Och Björn Haugi tog väl emot Ansgar på Birka? Låg det i Värmland?
-
Moneta Nova
- Inlägg: 191
- Blev medlem: 4 januari 2016, 16:55
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Så när det berättas om fantastiska vikingafärder till fjärran land, är det alltså frågan om en resa från Skåne till Blekinge?Castor skrev: Småland, Öland och Gotland? ... Är ju, tillsammans med Blekinge, de närmaste östländerna från ett skånskt perspektiv. Märk att inte ens i Snorres anakronistiska historieskrivning ingick dessa landsdelar i Ingjald illrådes Sveavälde.
Var i "Kungliga ättartal" står det att Björn Järnsidas ätt kom ifrån västsverige?Castor skrev: Fast det finns ingenting som säger att de, som jag tolkar det, primärt västsvenska kungarna i Hervararsagans kungalängd fr.o.m. Björn Ragnarsson och t.o.m. Erik Anundsson var direkt involverade i östhandeln.
Så Björn Järnsida och Björn Haugi var västsvenskar ... och "Björn i Birka" var en helt annan Björn? - "Saknas i Hervararsagan"? Rimbert skriver om kungarna Erik, Anund och Björn ... och "Kungliga ättartal" meddelar deras släktförhållanden: Erik (Björnsson/Refilsson) och hans söner/kusiner Anund (Upsali) och Björn (Haugi). Vad är det som saknas?Castor skrev: Nej, som jag skrev tidigare så finner jag det föga troligt att det var Björn at Haugi som tog emot Ansgar. Björn i Birka vill jag placera i den östsvenska ättegrenen tillsammans med de andra kungarna som omtalas av Rimbert och Adam, men som saknas i Hervararsagan.
*
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Nej, var får du det ifrån?Moneta Nova skrev: ↑6 mars 2024, 13:11Så när det berättas om fantastiska vikingafärder till fjärran land, är det alltså frågan om en resa från Skåne till Blekinge?
Berättelserna om vikingafärderna berör ju i huvudsak 800-, 900- och 1000-talen, medan Ivar Vidfamnes legendariska expansion av sitt från början skånska rike ska ha ägt rum på 600-talet.
Den västliga anknytningen antyds bl.a. av uppgiften om att Björn vid Högen höll sig med en västnorsk hovskald samt av Erik Anundssons/Emundssons maktambitioner; enligt Snorre ville han ha ett lika stort rike i Viken som sina anfäder.Moneta Nova skrev: ↑6 mars 2024, 13:11Var i "Kungliga ättartal" står det att Björn Järnsidas ätt kom ifrån västsverige?
Vid Ansgars första besök i Birka omkring 830 var Björn kung. Vid det andra besöket, drygt tjugo år senare, hette kungen Olof. Denne Olof lyser med sin frånvaro i Hervararsagans kungalängd. Rimbert nämner också en fördriven kung Anund som försökte återta makten (och som inte gärna kan vara identisk med Hervararsagans Anund Uppsale) samt en avliden kung Erik som dyrkades som en gud.Moneta Nova skrev: ↑6 mars 2024, 13:11Så Björn Järnsida och Björn Haugi var västsvenskar ... och "Björn i Birka" var en helt annan Björn? - "Saknas i Hervararsagan"? Rimbert skriver om kungarna Erik, Anund och Björn ... och "Kungliga ättartal" meddelar deras släktförhållanden: Erik (Björnsson/Refilsson) och hans söner/kusiner Anund (Upsali) och Björn (Haugi). Vad är det som saknas?
En annan Olof, Olof den bryske, ska ha gjort erövringar i Danmark i slutet av 800-talet, enligt Adam av Bremen som vidare nämner 900-talskungarna Ring, Erik Ringsson och Emund Ringsson.
-
Moneta Nova
- Inlägg: 191
- Blev medlem: 4 januari 2016, 16:55
Re: Hervararsagans ”Kungliga ättartal”, tolkningsförslag
Kanske missuppfattar dina kartor? Menar du att "östländerna" skulle kunna vara Blekinge på 600-talet och Orienten på 800-talet?
*
Så nu har du övergett "Kungliga ättartal" och bygger istället din tes på egna tolkningar av de sagor du betecknar som "anakronistiska"?Castor skrev: "Den västliga anknytningen antyds bl.a. av uppgiften om att Björn vid Högen höll sig med en västnorsk hovskald samt av Erik Anundssons/Emundssons maktambitioner; enligt Snorre ville han ha ett lika stort rike i Viken som sina anfäder."
Nja, gör han verkligen det? Eller har man bara missuppfattat hans släktskap? Det finns faktiskt en "Olof Björnsson" i Hervararsagans kungalängd. Men han är antingen ohistorisk eller kronologiskt felplacerad. Kan vi utesluta en missuppfattning? Slutligen, vad får dig att tro att Olof på Birka 852 och Olof i Danmark (efter slaget vid Leuven 891) inte kan vara samme Olof? Och varför skulle inte Rimberts Anund vara densamme som Anund i "Kungliga ättartal"?Castor skrev: "Vid Ansgars första besök i Birka omkring 830 var Björn kung. Vid det andra besöket, drygt tjugo år senare, hette kungen Olof. Denne Olof lyser med sin frånvaro i Hervararsagans kungalängd."
*