Skandinaviskt Arkeologiforum

Denna runa, som jag tror är en binderuna, fanns/finns inhuggen på Ramberget i Göteborg, (den är numera bortsprängd enligt uppgift?)

Den var/är mycket stor, jag vet ingen större i alla fall, dess mått var 54,6 cm hög och 35 cm bred. Den var huggen djupt, 25 mm
Jag kan se två runor direkt, R och h.
R runan består av runstaven med två bistavar i den övre delen av runstaven.
H runan är runstaven med en "tvärslå" av två bistavar på dess mitt, en bistav åt varje håll.

R runan i detta utförande finns som äldst på Vadstenabrakteaten från 500 talet där övriga runor är från den äldre runraden - men inte denna.
Därefter finns denna R-runa med i de äldre långkvistrunorna som användes under 900 talet med betydelsen R.
(I de yngre långkvistrunorna feån efter år 1000 finns den också med - men nu i betydelsen "m".

H runan är från kortkvistrunorna/rökrunorna som användes under 800 talet.

Detta innebär att jag gissar att dena runa ristades på Ramberget ca år 900, i slutet av rökrunornas tid och i början av att äldre långkvistrunor började användas.

Var kan ha föranlett denna enorma storlek och att de ristades så djupt? Naturligt för mig är att de skulle synas från långt håll - samt finnas kvar "för evigt".
Denna binderuna bör alltså ha varit ett "monument" samt mycket betydelsefull för den som högg in den, eller lät hugga in den, i berget.

Runan kan vara initialer på en Kung som sätter en gräns, eller två initialer från två Kungar (eller lagmän) som avtalat någonting viktigt, kanske en gränsdragning mellan Norge och Sverige? (Här kan fantasin verkligen flöda).

Thomas

Ett tidigt mynt, eventuellt från Erik Segersälls tid har dessa symboler:
Thomas

Men tyvärr, allt är inte guld som glimmar...
Det kan alltså vara ett vattenståndsmärke från 1700 talet.....

Thomas

Citat: Det kan alltså vara ett vattenståndsmärke från 1700 talet.....

Troligen en alltför snabb slutsats. Texten på bilden om profilen kan lätt förvilla. Där står alltså att profilen är uppritad efter Göteborgs ordinarie vattenhorisont. Denna (ordinarie vattenhorisonten) är uthuggen i berget framför bastionen S:t Erik, vilken låg söder om älven där Göteborgs-Operan nu ligger. Gamla kartor över fästningsstaden visar att fast berg fanns mellan bastionen och älven. Strax där utanför går älvens huvudfåra förbi. Strax utanför bastionsmuren bör ordinarie vattenhorisonten vara markerad.

På Hisingssidan fanns stora vassområden. Stadsdelen på utfyllnaden i gamla vassområdet heter nu Lundbyvassen. Visserligen kan berget på Hisingen också sägas var framför S:t Erik. Men dit är avståndet betydligt över en kilometer. Och varför göra ett nivåmärke inne i vassen där föga trafik sker? Som jag tolkar texten om profilen så är tecknet slutpunkten för profilen. Inget sägs att det har med vattenhorisonten att göra.

Tecknet i berget ligger drygt 5 m ö h. Enligt uppgift låg vattenytan år 500 e Kr 4 m högre än nu i Göteborgstrakten. Redan så tidigt skulle tecknet ha varit flera meter över havsnivån. Avståndet till dåtida stranden bör ha varit 30 - 100 m. Varför sätta ett nivåmärke så långt från stranden och förmodligen i vassen? Om det är ett nivåmärke från 1700-talet så sattes det 120 - 140 meter från stranden.

Jag har inte tillgång till boken där profilen finns. Men jag antar att profilen har ett samband med muddring i älvområdet eller planering för sänkverk e dyl. Kanske hade binderunan i klippan huggits in för att vara riktmärke vid muddringen?

Nivåmärken känner vi främst från 17- och 1800-talen med enstaka äldre exempel. Det var då som landhöjningen (eller wattuminskningen?) uppmärksammades, åtminstone bland de lärde. Vore intressant om någon här kan bidra med kunskap om mycket gamla nivåmärken, förekomst och utformning.

Hittade en karta som beskriver Tordenskölds anfall mot Göteborg 1719. Till höger på den kartan finns Rödasten med och den ligger på kartan ute i Göta Älv.
När kartan är ritad vet jag inte men det bör vara strax efter 1719. Troligtvis före 1750.
Fotot visar Rödasten i hygglig nutid. Det är svårt att se hur högt över havet Rödasten ligger idag men människorna på bilden ger en liten "storleksbild" på Rödasten som är ungefär 2x3 metet i bredd/längd.
Höjden minns jag tyvärr inte.

Jag uppskattar höjdskillnaden till ca 3-4 meter mellan kartans placering av Rödasten och havsnivån på tidigt 1700 tal till havsnivån på fotot.
Hur högt ligger foten på Ramberget där "runan" finns idag + att runan fanns ca 2 meter över marknivån. Det bör sammanfalla ganska hyggligt gissar jag eftersom marken från Göta Älv fram till Rambergets fot är låglänt vilket syns bra på äldre bilder från detta område.

Thomas

Jag lägger till ytterligare en bild, den visar hur lågt landet är mellan Göta Älv och Ramberget.

Mitt i bilden syns resterna efter den älvfåra som gjorde Lindholmen till en holme. Vattenet i denna älvfåra höll alltså samma nivå som Göta Älv - och denna fåra låg inte långt från Rambergets fot där runan fanns.

Thomas

Thomas, du går förbi vad som står i texten i anslutning till profilen. Redan av den framgår att vattennivån vid tiden för profilens uppritning fanns utmärkt vid St Erik. Linjen för profilens horisontella vattenyta når också Rambergssidan på en klart lägre nivå än runan. Alltså kan den inte vara ett vattennivåmärke för 16-18-talen. Då finns det egentligen ingen anledning att gå vidare som du gör efter vattenståndsmärkesteorin. Men jag vill ändå göra några kommentarer.

Röda sten behöver inte heller nödvändigtvis ha legat ute i vattnet som den gör på 1700-talskartan. Kartritaren kan ha lagt den där för tydlighetens skull. Strandlinjen är ganska tjockt markerad och den mörkare färgen på landsidan hade gjort att en placering på denna inte hade blivit lika tydlig som i vattnet. Dina angivna mått för nivåskillnaden vid Röda sten förefaller mig tilltagna i överkant.

Carl Thomas skrev: ↑

11 augusti 2019, 12:19

Hittade en karta som beskriver Tordenskölds anfall mot Göteborg 1719. Till höger på den kartan finns Rödasten med och den ligger på kartan ute i Göta Älv.
När kartan är ritad vet jag inte men det bör vara strax efter 1719. Troligtvis före 1750.

Thomas

Som fotot visar var mycket av Lindholmen lågland. Men i fjärran nära Ramberget finns en förhöjning mellan bortre slutet på ådran och det stora hus som förr var badhus. Höjdskillnaden där är c:a 5 m eller något mer. Avståndet från ådran till runan i förberget till Ramberget är över 100 m. Ådran fanns kvar åtminstone på 1820-talet. Den karta över Älven och de båda landsidorna, som du redovisar därefter, såg jag igår vid besök på Göteborgs Stadsmuseum. Den är ritad på 1820-talet. Ådran försvann dock inte pga landhöjningen utan genom utfyllnad. Denna kom senare väl till pass då järnväg behövde dras till industri och yttre hamnar.

Carl Thomas skrev: ↑

11 augusti 2019, 17:41

Jag lägger till ytterligare en bild, den visar hur lågt landet är mellan Göta Älv och Ramberget.

Mitt i bilden syns resterna efter den älvfåra som gjorde Lindholmen till en holme. Vattenet i denna älvfåra höll alltså samma nivå som Göta Älv - och denna fåra låg inte långt från Rambergets fot där runan fanns.

Thomas

image.jpeg

Viktigaste argumentet för att landhöjningen inte kan ha varit 4-6 m sedan 1700-talet är att ju faktiskt att i så fall hade inte Staden Inom Vallgraven, alltså Göteborg, ha existerat. Stora Otterhällan och Kvarnberget hade stuckit upp över vattnet men inte så mycket annat.
Att det inte är ett vattennivåmärke är inget att sörja över. Märket måste vara mycket intressantare som någon form av runtecken! Som sådant får det ingå i den stora samlingen av runor att tolka.