Slöseri med kunskap?
Slöseri med kunskap?
Känner flera arkeologer som av olika anledningar inte fått jobb, eller har hamnat utanför arkeologi-arbetsmarknaden trots mångårig erfarenhet. Känner också åtminstone fyra som doktorerat, men ändå inte fått möjlighet att fortsätta att arbeta med arkeologi. Är inte detta ett stort slöseri med kunskap och erfarenhet? Vad skulle samhället behöva göra för att ta vara på dessa personers begåvning och resurser?