Böcker om eldning, ved och vedåtgång

[Carl Thomas]

Leif, man håller en viss eldnivå med brinnande eld. Den nivån är i stort sett konstant - när man eldar i en eldstad på golvet. Detta medför att mannkan sitta på samma plats och uppnå en konstant värme från elden enom dess värmestrålning. Värmestrålningen var det enda man kunde använda sig av - och den ör 5% av vedens totala lagrade energi. 95% gick alltså ut med röken. Med en eldstad på golvet bor man alltså i samma rum som elden, man bor i själva eldstaden

Du eldar i ett litet slutet rum där enbart elden bor. Du delar inte längre rum med elden. Du kan, från utsidan eldens rum reglera både till- oxh frånluft till eldstaden. Därmed bestämmer du temperaturen, alltså hur elden brinner, i eldstaden.

Delar du rum med elden drar en eld 500 kubikmeter tillluft per timme. Värmen från elden drar alltså ut denna luft ut ur rummet tillsammans med elden - tillsammans med 95% av eldens lagrade energi....

När elden befinner sig i ett litet eget slutet rum kan den påverkas genom att tilluften regleras och genom att frånluften regleras - detta knnebör rent praktiskt at elden brinner mer långsamt. Dess lagrade energi avges saktare - oxh den värmer upp det sluta rummets sidor och tak, samt, eventuellt inbyggda rör som är vattenfyllda. Vattnet vörma så upp och börjar cirkulera i röret oxh värmer då upp t.ex. ett antal rum i en bostad.

Detta innebär att man får ut betydligt med lagrad energi från veden henom att den lagras i både kaminen och i det cirkulerande vattnet samt avges sakta i bostaden. Samtidigt byts knte luften ut i samma mängd som om man delar rum med elden (500 kubikmeter/ timme). Detta innebär en rökfri och relativt dragfri bostad. ( min moderna braskamin tar vara på 95% av vedens lagrade energi och drar bara 8 kubikmeter luft per timme).

Du kan, nör du eldar i en kamin, dra nytta av glödens värme ( som är varmare än eldens lågor) och låta glöden värma kamningen ett tag innan du fyller på med mer ved. Det kan man inte när man delar rum med elden eftersom man då måste flytta sig bort från elden eftersom glödens värmestrålning är högre än från eldens flammor.

Nör man lägger på ved på glöden "skuggar man bort" värmestrålningen från glöden (som nu avger sin värme till veden så att den börjar brinna).

Eldstäder i alla deras former har bestämt våra bostäders arkitektur i alla tider - och gör så fortfarande men inte lika dominant som tidigare.

Problemet var i första hand röken, den ville man bli av med - och så uppfann man den öppna spisen. Röken minskade men man blev inte av med den - och så uppfann man kakelugnen. Röken försvann så nöstan helt - och det gjorde ljuset också, så man uppfann ljuskällor av olika slag - och i köket hade man kvar sin öppna spis - som fortfarande drog 500 kubikmeter luft per timme - oxh rök in... Då uppfann man köksspisen av gjutjärn som stängde in elden - och ljuset försvann i köket också, så man blev då beroende av fotogenlampor...

Elden har format vårt arbete och våra bostäder genom alla tider.

Thomas

[Carl Thomas]

Wurner,

Eld har tydligen haft även andra betydelser i vårt land. På flera olika platser har vi ju hittat eldgropssystem som har haft avsevärd längd, se länk.

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sequence=3

Detta vill jag veta mer om

Thomas

[Wurner]

Tack Carl Thomas,
mycket spännande. Jag blev väldigt nyfiken på de hällristningar som nämns där skålgropsmönstret liknar de funna eldgroparnas placering.

Det förekommer skålgropsrader
som liknar reglerade system. I Vitlycke finns t.ex. en lång rad av skålgropar
som ringlar likt en orm över berghällen. Motsvarande slingrande utsträckning
har även kokgropradssystemet i Stretered. På andra ristningshällar,
i t.ex. Kville socken, finns många exempel på regelbundna skålgropssystem
som motsvarar komplexa kokgropsrader.
[...]Vi kan få
en ”idéskiss” utifrån hällristningsmotiven och bronsfynd om olika rituella
aktiviteter som kan ha försiggått på en plats som denna. Det är lurblåsare,
baklängeshoppare, yx- och lansbärare, sköldbärare, vagnar, båtar etc.

Det skulle verkligen vara intressant att se en sammanställning över hällristningar som kombinerar "regelbundna skålgropssystem" med figurer och andra symboler... finns väl ingen sådan men det här ska jag hålla i minnet när jag tittar på hällristningar framöver

[Carl Thomas]

Jag har lite svårt att se dessa eldgropssystem som "kokgropar" måste jag erkänna. Därför vill jag lära mig mer om dessa system.

Thomas

[Leif]

Det skrevs en del artiklar och gjordes en del forskning på härdsystem i början av 2000-talet. Streteredrapporten är ett exempel, tror Stretered finns behandlad i någon artikel också.
De senaste 7-8 åren har man inte gjort så mycket med härdsystemen, eller rättare sagt, jag har inte sett någon forskning om det som jag kan erinra mig. Vill ni hitta mer så skall ni nog framför allt leta i västra skåne efter undersökningar från vkb och de stora malmögrävningarna. Givetvis finns det fler exempel men där nere har vi de flesta.

[Leif]

OM härdsystemen är kokgropar (i betydelsen matlagningsgrop och inte bara en djupare eldgrop med skärviga stenar) eller ej tror jag att man kikat på via lipider (fettsyror) i något fall men är inte helt säker. Men att en hel bygd samlas för någon slags fest där ätande är en viktig del (som det brukar i festsammanhang) är inte någon orimlighet. Tänk "knytkalas" med en grop för varje hushåll.... Täcker du in Bjärehalvön så blir det några gropar.

Sedan är det ju det där med samtidighet. Det finns inget som hindrar att det är en årstidshändelsen med en grop i taget. En sådan cermoni, årligen över 75 år skulle inte ens med 75 st 14C dateringar vara urskiljbar från en megacermoni med 75 samtida eldar.

[Jerrark]

Även i dagens värld är ved guld värt för den som inte har någon annan värmekälla än vedspis och kamin. Om detta vittnar bl a bloggerskan Jonna Jinton, som lämnade livet i Göteborg för att istället leva ensam i en liten stuga i Norrland.

http://jonnajinton.se/en-vinter-att-se-fram-emot/