Alla museer saknar i princip fynd från den tid samlingarna i museet byggdes upp. Man glömde helt enkelt att dokumentera sin samtid. Detta kom man på några decennier senare när det aom så var samtid "plötsligt" blivit antikviteter.
Det kan knappast, av praktiska förvaringskäl, finnas skäl att slänga knivblad och andra små fynd, oavsett deras ålder. Detta handlar om kubikcentimetrar, kanske kubikdecimetrar. Det bör alltså finnas andra skäl än utrymmesskäl.
Ser vi på knivblad så kan vi uppskatta att knivblad är, inklusive omslagspapper och märklappar, max 4 X 20 X100 mm i omfång, dvs att det skulle bli ca 115 knivar på 1 kubikdecimeter. Utan papper runt knivbladen får ca 250 knivar plats i en kubikdecimeter....
Knivar är intressanta och de har varit mycket betydelsefulla genom hela vår historia och de är, tillsammans med yxor, våra absolut äldsta verktyg och de har i princip använts så länge människor har funnits.
Idag bor vi i städer och knivkunskapen är förödande låg i vår typ av samhälle. Gammal knivkunskap är i utdöende, liksom slipkunskap, eggkunskap och allt annat som har med traditionella knivar att göra. Dagens människor saknar intresse för knivar och knivarnas utveckling och mångfald genom seklerna - trots att knivar oxh yxor är en stor del av förutsättningen till att vi lyckades överleva som art...
Så nu börjar vi kasta bort våra samlingar av knivar... Sorgligt!
Jag läste för några veckor sedan en magisteruppsats om knivar hittade i Birka, det var en för mig skrämmande läsning. Man använde inte korrekta namn på knivbladens olika delar, man drog helt galna slutsatser av olika eggtyper, osv. (Bland annat slog man fast att konvexa eggar användes traditionellt till att tälja i trä).
Författaren saknade helt grundläggande kunskaper om hur knivar fungerar och varför.
I Birka har man hittat drygt 500 knivar om jag förstått siffrorna korrekt. Vi har alltså ca 500 knivar från Birka som kan visa och förklara ca 230 års användning och lokal utveckling av knivar. Dessa knivar kan, om de undersöks och klassificeras, sedan jämföras med knivblad hittade t.ex. i Gamla Uppsala, Sigtuna, Adelsö, och andra platser.
Alla knivblad är i princip specialdesignade för en mycket speciell uppgift. Även allroundknivar är specialdesignade till att vara just allroundknivar. Rakknivar rakar man sig med. Skomakarknivar används ön idag av just skomakare, osv. Från knivbladens design går det alltså att utläsa väldigt mycket - under förutsättning att man har kunskapen som behövs. Har man inte denna kunskap ser i princip alla knivar likadana ut....och då kan man ju kasta bort hälften....
Att använda klassificerade knivar från t.ex. Birka som då är väldigt många och som man vet användes under ca 230 år och jämföra med knivar från andra platser från dels samma tidsperiod, dels från andra tidsperioder, kan vi få en bild av antalet hantverkare, vad de tillverkade osv - och vi kan då t.ex, jämföra olika platsers hantverk med varandra. Vad tillverkade man i Birka på 800 talet - och vad tillverkade man i GU under samma tid = kanske kan vi få en indikation på hur många hantverkare det fanns på respektive plats - och kanske vad de tillverkade ?
När det gäller vikter vet vi väldigt lite om dessa. vilka vikter användes i Uppland - och skiljde sig dessa vikter från Gotlands vikter? Vilka vikter användes i Närke på t.ex, 800 talet, VG? ÖG? Småland?
Vikter kan alltså berätta väldigt mycket om olika områden, inte enbart att de fanns inom ett område - utan även hur vikterna förändrades under seklernas gång fram till de vikter vi använder idag. I en sådan undersökning är naturligtvis varje enskild vikt oerhört intressant.
Jag vet inte hur många vikter som ryms i en kubikdecimeter - men även det bör bli en hel del
Thomas