Hur länge kan en muntlig tradition leva kvar?

Jerrark
Inlägg: 260
Blev medlem: 7 oktober 2015, 15:20

Hur länge kan en muntlig tradition leva kvar?

Inlägg av Jerrark » 7 juni 2021, 23:07

I TV-programmet Massakern i Sandbyborg berättades det att ända in i vår tid ansågs Sanbyborgs ruiner vara en ond plats som man helst skulle undvika. Vissa sa t o m att det spökade där.

På Gotland skall det, enligt ett annat TV-program jag en gång såg, finnas ett ordstäv som lyder: "Det rökade som när Tingstäde träsk brann", något som har tolkats som en hänvisning till när träborgen Bulverket brann någon gång under tidig medeltid.

Hur länge kan den här typen av traditioner och minnen leva kvar i folkmun? Har ni några fler bra exempel på månghundraåriga muntliga traditioner som berättar om dramatiska händelser, eller som varnar för platser där något speciellt en gång hänt?

heimlaga
Inlägg: 96
Blev medlem: 31 augusti 2016, 11:16

Re: Hur länge kan en muntlig tradition leva kvar?

Inlägg av heimlaga » 31 juli 2021, 06:49

Här i trakten talas det ännu om då de brände fogdegården på Lansor i Voitby någon gång i samband med klubbekriget i slutet på 1500-talet. Fogden var i Stockholm så honom fick de inte tag i men gården kunde de plundra och bränna. Då boningshuset brann såg de hur det började rinna som kåda ur spismuren. Fogdens kärring hade murat in silvret så ingen skulle hitta det men av värmen smalt det och sipprade ut.
Historien stämmer väl överens med skriftliga källor men innehåller mycket som inte nämns i den skrivna historien.

I estnisk och sydöstfinsk folklore finns en del referenser som i alla fall förefaller ha något samband med meteoritnedslaget i Kaalijärv på Ösel och som nedtecknades på 1700-1800-talet. Arkeologiskt är det påvisat att kratern ansågs helig på järnåldern. Meteoritnedslaget inträffade någon gång mellan 6400 och 400 år före kristus om vi skall vara på säkra sidan.


Jag har någonsans läst någon referens till en legend om en "guldvagn" som skulle vara sänkt i ett kärr i Danmark. Då arkeologerna undersöktehittade de en vagn med bronsbeslag som hade sänkts som offer på järnåldern.
Jag har också läst någon referens till en legend om en järnåldersgrav på Gotland där en trollkarl sades ligga under ett björnskinn och när arkeologerna undersöktehittade de björnklor som låg så att de med stor sannolikhet hade suttit fast på ett skinn när de hamnade där.
Tyvärr minns jag inte källorna till någondera men kanske någon forumit vet mera?

jancro
Inlägg: 483
Blev medlem: 5 maj 2015, 15:30

Re: Hur länge kan en muntlig tradition leva kvar?

Inlägg av jancro » 1 augusti 2021, 11:50

Det finns en folksaga noterad från en enda by i södra Halland, Lejeby, som med god sannolikhet kan innebära minnen ända från folkvandringstiden om " den starke Ahladräng " ,en krigare med svärd med guldknapp, guldknappen daterad till folkvandringstiden.
Nedan en länk till en läsvärd artikel om detta av arkeolog Per Wranning:
" Den starke Ahladräng eller när sagan snuddar sanningen "

http://kundftp.datahalland.se/kulturmil ... ningen.pdf

jancro
Inlägg: 483
Blev medlem: 5 maj 2015, 15:30

Re: Hur länge kan en muntlig tradition leva kvar?

Inlägg av jancro » 1 augusti 2021, 18:33

Den i artikeln ovan omnämnda långdösen i Lejeby har ju belägenheten gemensam med den starke Ahladrängs bautasten så därför en liten notis om denna typ av uråldrig gravkammare : " Den äldsta döstypen i Norden är den kistformade eller rektangulära gravkammaren, omgiven av en avlång eller rektangulär hög och kantkedja, men de kan också ha en rund kantkedja. Dessa långa högar kan innehålla flera döskammare och döstypen kallas långdös." Wikipedia.
Enligt en tysk källa är långdösen i Lejeby av den tidiga typen, med nedsänkt gravkammare.

Starkodder
Inlägg: 1122
Blev medlem: 30 april 2015, 19:31
Ort: Lund

Re: Hur länge kan en muntlig tradition leva kvar?

Inlägg av Starkodder » 11 augusti 2021, 19:20

Gefjons plöjning av Själland från Sverige, vilket hände ca 6000 f kr när Öresund bildades.

Grendel i form av Grön dighing på Mön, en 1500 år gammal tradition.

Skriv svar