Waldemar,
Bohuslän tillhörde Norge fram till 1658 och jag tror att vi skall se dess runstenar son Norska runstenar med en lite annorlunda utveckling av runraderna än Svenska stenar. Där har man bl.a. ett antal "klasser" som tidsbestämmer runrader med blandade kort- och långkvistrunor.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Lista_ö ... inskrifter
Enligt länken ovan verkar det finnas 6 runstenar i Bohuslän fram till år 1000. Av dessa är 2 urnordiska oxh skrivna med den äldre runraden. De övriga fyra verkar vara från 7-800 talen. Ingen från 900 talet.
(Tossene Kyrka har en fragmenterad runsten med nummer Bo L2035, längst ned i listan ovan, denna runsten kommer ursprungligen från Valla).
Hällristningarna i Bohuslän är många så traditioner att rista i sten finns det inga andra landskap som kan klå - och jag tror att vi skall se 6 runstenar från tiden före år 1000 som att Bohuslän faktiskt har många runstenar.
Thomas
Religionsbytet
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Religionsbytet
Historia är färskvara.
Re: Religionsbytet
Thomas
Får ihop det till 2 runstenar samt 1 som är bortkommen, De som nämns skall vara från före år 900. Så Bohuslän verkar vara helt tomt på runstenar från 900-talet och framåt.
Av intresse kanske kan vara att i regioner med tydligt kristna makthavare, så märks det i landskapet i via runstenar (eller bristen på dem) och gravformer?
Vi får komma ihåg att en kung som Skötkonung antagligen hade en personlig armé/hird på ett par tusen man. Dessa soldater var de bästa man kunde få tag på. I ett kompakt kulturlandskap som Västergötland eller Uppland får vi förmoda att man inte slängde upp en runsten om inte detta var ok med den elit som hade mest militär muskel.
Tror man på denna hypotes så ansåg makthavarna i Uppland att det var bra med kristna runstenar efter mitten på 1000-talet. Motsvarande makthavare i Västergötland (eller Bohuslän) uppmuntrade inte resandet av runstenar under samma period.
Får ihop det till 2 runstenar samt 1 som är bortkommen, De som nämns skall vara från före år 900. Så Bohuslän verkar vara helt tomt på runstenar från 900-talet och framåt.
Av intresse kanske kan vara att i regioner med tydligt kristna makthavare, så märks det i landskapet i via runstenar (eller bristen på dem) och gravformer?
Vi får komma ihåg att en kung som Skötkonung antagligen hade en personlig armé/hird på ett par tusen man. Dessa soldater var de bästa man kunde få tag på. I ett kompakt kulturlandskap som Västergötland eller Uppland får vi förmoda att man inte slängde upp en runsten om inte detta var ok med den elit som hade mest militär muskel.
Tror man på denna hypotes så ansåg makthavarna i Uppland att det var bra med kristna runstenar efter mitten på 1000-talet. Motsvarande makthavare i Västergötland (eller Bohuslän) uppmuntrade inte resandet av runstenar under samma period.
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Religionsbytet
Waldemar,
Kallrbystenen
Röstenen
rävsalastenen
Hogastenen
Skeestenen
Tossenefragmenten
Alla finns på länken i förra inlägget.
Att resa en runsten var förenat med mycket tungt arbete. Man skulle hitta en lämpligt stor sten, frakta den till den plats man ville ha den, då tag på någon som kan bygga in runorna, stenen skall resas, stabiliseras, målas, osv. Dessutom är wn runsten naturligtvis ett statement. Den står där för att tala om någonting som var viktigt dör den sommrestessomsom stenen.
Det kan vara så att kristna inte reste kristna stenar under en hedniskt ting och hednisk kung - och tvärtom.
Det kan bara så att Kristna reste stenar när omgivningen var kriatna, tinget kristet och kungen kristen. Kanske ör den "explosion" vi ser i Uppland just någonting sådant? Det kan ju också vara en förklaring till att det också dog ut lika snabbt som det kom?
Juridik och arv kan vara ett annat skäl att resa runstenar och det kqn finnas en mängd andra skäl aom vi helt enkelt inte förstår idag?
Kanske var det så att " de fria männen" som röstade på tinget var så trygga att de gjorde sommde själva ville, oavsett vad grannarna tyckte och tänkte
- och det ansågs nördigt att resa runstenar - och därmed ofarligt.
Min uppfattning är att kungliga hirdar var ganska små - men att kungen, eller tinget, kunde utöka hirden nör så behövdes. Inga siffror finns från denna tid mer än att när Inge jagade eätt på Blot-Sven hqde hqn med sig sin hird förstärkt med ytterligare några män och att detta ansågs vara en liten grupp män (eventuellt står det liten skara män).
Kungen stod under tinget oxh var den som genomförde det som tinget beslutat och för det behövde han ett personligt skydd i form av en hird - eller kanske som påtryckningsmedel. Om jag minns rätt ör detta den enda källa vi har på en hirds storlek - och jag minns inte ens källan oxh jag har inte heller kollat upp källan.
Kungen avlönades av tinget genom att han fick en tredjedel av alla böter till sin försörjning. Frågan, som jag ser det ör jordnära, hur stor hird hade en kung råd med att ha? Dessutom, tinget kunde nör som helst vräka honom oxh välja någon annan till kung...
Ja, man kan av ting, kung, biskop eller präst, under ett kristnandeakede, uppmanats att visa upp att man var kristen. Man kanske använde utpressning? Hedningar fick inte behålla sin mark, fixk höga skatter eller annat - så man satte upp en runsten sommbosatte att man bar kristen och därmed ägde marken? Hör kan vi spekulera hur mycket som helst år alla håll.
Thomas
Kallrbystenen
Röstenen
rävsalastenen
Hogastenen
Skeestenen
Tossenefragmenten
Alla finns på länken i förra inlägget.
Att resa en runsten var förenat med mycket tungt arbete. Man skulle hitta en lämpligt stor sten, frakta den till den plats man ville ha den, då tag på någon som kan bygga in runorna, stenen skall resas, stabiliseras, målas, osv. Dessutom är wn runsten naturligtvis ett statement. Den står där för att tala om någonting som var viktigt dör den sommrestessomsom stenen.
Det kan vara så att kristna inte reste kristna stenar under en hedniskt ting och hednisk kung - och tvärtom.
Det kan bara så att Kristna reste stenar när omgivningen var kriatna, tinget kristet och kungen kristen. Kanske ör den "explosion" vi ser i Uppland just någonting sådant? Det kan ju också vara en förklaring till att det också dog ut lika snabbt som det kom?
Juridik och arv kan vara ett annat skäl att resa runstenar och det kqn finnas en mängd andra skäl aom vi helt enkelt inte förstår idag?
Kanske var det så att " de fria männen" som röstade på tinget var så trygga att de gjorde sommde själva ville, oavsett vad grannarna tyckte och tänkte
- och det ansågs nördigt att resa runstenar - och därmed ofarligt.Min uppfattning är att kungliga hirdar var ganska små - men att kungen, eller tinget, kunde utöka hirden nör så behövdes. Inga siffror finns från denna tid mer än att när Inge jagade eätt på Blot-Sven hqde hqn med sig sin hird förstärkt med ytterligare några män och att detta ansågs vara en liten grupp män (eventuellt står det liten skara män).
Kungen stod under tinget oxh var den som genomförde det som tinget beslutat och för det behövde han ett personligt skydd i form av en hird - eller kanske som påtryckningsmedel. Om jag minns rätt ör detta den enda källa vi har på en hirds storlek - och jag minns inte ens källan oxh jag har inte heller kollat upp källan.
Kungen avlönades av tinget genom att han fick en tredjedel av alla böter till sin försörjning. Frågan, som jag ser det ör jordnära, hur stor hird hade en kung råd med att ha? Dessutom, tinget kunde nör som helst vräka honom oxh välja någon annan till kung...
Ja, man kan av ting, kung, biskop eller präst, under ett kristnandeakede, uppmanats att visa upp att man var kristen. Man kanske använde utpressning? Hedningar fick inte behålla sin mark, fixk höga skatter eller annat - så man satte upp en runsten sommbosatte att man bar kristen och därmed ägde marken? Hör kan vi spekulera hur mycket som helst år alla håll.
Thomas
Historia är färskvara.
Re: Religionsbytet
Citerar mig själv:
Opager
Det fanns också några tidiga patronatskyrkor i trä intill större gårdar under slutet av 900 e.Kr. och under 1000-talet. Kan peka på att den nya religionen spreds uppifrån.Tråden börjar bli en Uppsala diskussion;-)
Kulthuset i Uppåkra monterades ner kring slutet av 800-talet e.Kr. och ersattes av ett vikingatida långhus, efter 600 år.
Kulthusen i Tissö och Järrestad klarade sig kanske till slutet av 900-talet e.Kr.
Viktigare är kanske hur gravritualer förändrades med skelettbegravningar utan gravgåvor. Vad jag har läst om Lund är detta något som förändras gradvis.
Jag tror också på att man skall titta på smycken som enkla amuletter och mer komplicerade hantverksföremål.
Att skriva/rista runor förekom en bit in i medeltiden
Opager
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Religionsbytet
Intressant Opager.
Det diskuteras nu om kristendomen kom uppifrån eller nedifrån...jag har alltid sett det som uppifrån men har börjat fundera kring alternativet. Jag ser även tingen som en möjlighet, jag ser det som logiskt att missionärer bearbetar tinget, kan de få med sig tinget är det bara ett tingsbeslut - och så är trakten kristen. Det borde vara en lockande möjlighet för en missionär...
Kanske var det en kombination av flera riktningar. När sedan alla var kristnande fanns det kvar en del som nekade i sten att kristnas och eftersom de var få fick de väl vara det då..
Thomas
Det diskuteras nu om kristendomen kom uppifrån eller nedifrån...jag har alltid sett det som uppifrån men har börjat fundera kring alternativet. Jag ser även tingen som en möjlighet, jag ser det som logiskt att missionärer bearbetar tinget, kan de få med sig tinget är det bara ett tingsbeslut - och så är trakten kristen. Det borde vara en lockande möjlighet för en missionär...
Kanske var det en kombination av flera riktningar. När sedan alla var kristnande fanns det kvar en del som nekade i sten att kristnas och eftersom de var få fick de väl vara det då..
Thomas
Historia är färskvara.
Re: Religionsbytet
Thomas
Kallrbystenen - urnordisk =folkvandringstid
Röstenen - urnordisk = folkvandringstid
rävsalastenen -urnordisk = folkvandringstid
Hogastenen -ok vikingatid ca 800 e kr
Skeestenen - ca 700-800 ekr = vendeltid
Tossenefragmenten - borta
Det finns alltså inga bevarade runstenar i hela Bohuslän som är yngre än 800-talet!! Så Västergötlands runstenar (ca250), Uppland (1300) skall alltså jämföras med 0 för Bohuslän.
Här finns faktiskt en dramatiskt skillnad i tradition som säkerligen har haft en konkret betydelse. Ser vi på de tidigmedeltida kyrkorna så lär de reflektera befolkningens storlek och placering rätt väl i en period som tangerar vikingatiden. Runstenar under vikingatiden borde ha haft en mer jämn fördelning i landskapet som liknar spridningen av ortsnamn med rötter i järnåldern, förkristna gravfält och tidigmedeltida kyrkor. Så är inte fallet. Flera Bohusländska orter har storhögar, tidigmedeltida kyrkor och är ibland t om utpekade som kungsgårdar. Trots detta finns inte en enda runsten från vikingatiden.
Kan vi förstå denna oerhörda skillnad som föreligger mellan de olika landsdelarna så skulle vi nog veta mer om religionsbytets kronologi och kanske även om varför olika småriken blev Sverige respektive Danmark och Norge.
Kallrbystenen - urnordisk =folkvandringstid
Röstenen - urnordisk = folkvandringstid
rävsalastenen -urnordisk = folkvandringstid
Hogastenen -ok vikingatid ca 800 e kr
Skeestenen - ca 700-800 ekr = vendeltid
Tossenefragmenten - borta
Det finns alltså inga bevarade runstenar i hela Bohuslän som är yngre än 800-talet!! Så Västergötlands runstenar (ca250), Uppland (1300) skall alltså jämföras med 0 för Bohuslän.
Här finns faktiskt en dramatiskt skillnad i tradition som säkerligen har haft en konkret betydelse. Ser vi på de tidigmedeltida kyrkorna så lär de reflektera befolkningens storlek och placering rätt väl i en period som tangerar vikingatiden. Runstenar under vikingatiden borde ha haft en mer jämn fördelning i landskapet som liknar spridningen av ortsnamn med rötter i järnåldern, förkristna gravfält och tidigmedeltida kyrkor. Så är inte fallet. Flera Bohusländska orter har storhögar, tidigmedeltida kyrkor och är ibland t om utpekade som kungsgårdar. Trots detta finns inte en enda runsten från vikingatiden.
Kan vi förstå denna oerhörda skillnad som föreligger mellan de olika landsdelarna så skulle vi nog veta mer om religionsbytets kronologi och kanske även om varför olika småriken blev Sverige respektive Danmark och Norge.
Re: Religionsbytet
Carl Thomas:
Jag menade en tänkbar spridningspunkt för kristendomen via patronatskyrkorna. Viktigare än detta är lokala och globala individuella kontakter.
Att bygga kyrkor kostade en slant men en mix av asatro och kristendom kan nog ha förekommit ute i byarna i slutet av järnåldern.
Opager
Jag menade en tänkbar spridningspunkt för kristendomen via patronatskyrkorna. Viktigare än detta är lokala och globala individuella kontakter.
Att bygga kyrkor kostade en slant men en mix av asatro och kristendom kan nog ha förekommit ute i byarna i slutet av järnåldern.
Opager
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Religionsbytet
Opager,
Jag menade utöver själva kyrkan. Kyrkan var alltid det första man byggde, missionärerna behövde en fast punkt med altare och allt.
Med kyrka menar jag alla former av Guds hus som uppfördes, även i dess enklaste form.
Thomas
Jag menade utöver själva kyrkan. Kyrkan var alltid det första man byggde, missionärerna behövde en fast punkt med altare och allt.
Med kyrka menar jag alla former av Guds hus som uppfördes, även i dess enklaste form.
Thomas
Historia är färskvara.
Re: Religionsbytet
Thomas
Från Norska gränsen och ner till Ystad (med ett undantag runt Halmstad) så saknas helt runstenar med den yngre runraden i en kustzon. Runstenarna kommer först 5-10 mil in i landet.
Då är denna kustzon tätt befolkad och avviker inte med avseende på övriga fornlämningar, ortsnamn eller tidigmedeltida kyrkor.
Kan inte låta bli och se en Dansk/Norsk kontroll över detta område som en rimlig förklaring under sen vikingatid/tidig medeltid.
Alternativt är en viss kristen inriktning tidigt etablerad i denna zon (som haft nära kontakt med England) och idén med runstenar under sen vikingatid ä en främmande tanke.
Från Norska gränsen och ner till Ystad (med ett undantag runt Halmstad) så saknas helt runstenar med den yngre runraden i en kustzon. Runstenarna kommer först 5-10 mil in i landet.
Då är denna kustzon tätt befolkad och avviker inte med avseende på övriga fornlämningar, ortsnamn eller tidigmedeltida kyrkor.
Kan inte låta bli och se en Dansk/Norsk kontroll över detta område som en rimlig förklaring under sen vikingatid/tidig medeltid.
Alternativt är en viss kristen inriktning tidigt etablerad i denna zon (som haft nära kontakt med England) och idén med runstenar under sen vikingatid ä en främmande tanke.
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Religionsbytet
Valdemar,
Nej, så ser absolut inte verkligheten ut - har du inte läst vad jag skrivit om Upplands runstenar?
Uppland har totalt fyra (4) runstenar från tiden fram till år 1000.
Bohuslän har totalt 6 runstenar före år 1000. = 50% FLER runstenar än vad Uppland har från samma tid.
VG har 259 runstenar rotalt, ÖG har 249 runstenar, en mycket stor majoritet av dessa är från tiden före år 1000.
Jämfört med Bohuslän ör alltså Uppland runstensfattigt...
Upplands 1300 runstenar. En stor majoritet av dessa är från tiden EFTER år 1050. Det innebär att de är medeltida runstenar. Jag uppskattar att Uppland har färre än 200 runstenar under tiden 1000 - 1050 vilket ger en totalsiffran för Uppland på ca 204 runstenar fram till år 1050. Och ca 1100 runstenar är då ristade mellan 1050 och 1130. (Jag tror att antalet runstenar från tiden 1050 - 1130 kommer att öka - ochbatt antalet runstenar i Uppland fram till pr 1050 kommer att minska).
Runstensstatistiken har alltså varit käpprätt fel.
Du kan alltaå inte använda dig av de siffror som hittills förts fram eller de tidsdateringar som finns i vår litteratur - samma sak gäller informationen på RAÄ:s hemsida. Den är inte korrekt. Till och med långt från korrekt.
Jag läste en beräkning av Sveeiges medeltida befolkning inom Sveriges nuvarande gränser, då fanns det ca 735.000 invånare. Manhaterska så räknat på "Socken" samt 105 gårdar per socken. Räknar man så bort Skåne, Halland, Bohuslän oxh Jämtland försvinner ca 140.000 invånare. Sverige skulle då ha, enligt denna beräkning, ha ca 600.000 invånare år 1300. Under sen vikingatid bör då befolkningen vara omkring 500.000 invånare - enligt detta sätt att räkna. Antal socknar i Bohuslän ggr 105 hushåll skulle då ge en siffra på hur stor befolkning Bohuslän hade under sen vikingatid.
Thomas
Nej, så ser absolut inte verkligheten ut - har du inte läst vad jag skrivit om Upplands runstenar?
Uppland har totalt fyra (4) runstenar från tiden fram till år 1000.
Bohuslän har totalt 6 runstenar före år 1000. = 50% FLER runstenar än vad Uppland har från samma tid.
VG har 259 runstenar rotalt, ÖG har 249 runstenar, en mycket stor majoritet av dessa är från tiden före år 1000.
Jämfört med Bohuslän ör alltså Uppland runstensfattigt...
Upplands 1300 runstenar. En stor majoritet av dessa är från tiden EFTER år 1050. Det innebär att de är medeltida runstenar. Jag uppskattar att Uppland har färre än 200 runstenar under tiden 1000 - 1050 vilket ger en totalsiffran för Uppland på ca 204 runstenar fram till år 1050. Och ca 1100 runstenar är då ristade mellan 1050 och 1130. (Jag tror att antalet runstenar från tiden 1050 - 1130 kommer att öka - ochbatt antalet runstenar i Uppland fram till pr 1050 kommer att minska).
Runstensstatistiken har alltså varit käpprätt fel.
Du kan alltaå inte använda dig av de siffror som hittills förts fram eller de tidsdateringar som finns i vår litteratur - samma sak gäller informationen på RAÄ:s hemsida. Den är inte korrekt. Till och med långt från korrekt.
Jag läste en beräkning av Sveeiges medeltida befolkning inom Sveriges nuvarande gränser, då fanns det ca 735.000 invånare. Manhaterska så räknat på "Socken" samt 105 gårdar per socken. Räknar man så bort Skåne, Halland, Bohuslän oxh Jämtland försvinner ca 140.000 invånare. Sverige skulle då ha, enligt denna beräkning, ha ca 600.000 invånare år 1300. Under sen vikingatid bör då befolkningen vara omkring 500.000 invånare - enligt detta sätt att räkna. Antal socknar i Bohuslän ggr 105 hushåll skulle då ge en siffra på hur stor befolkning Bohuslän hade under sen vikingatid.
Thomas
Historia är färskvara.