Finns samband mellan Tingsplatser och Husabyar?

[Carl Thomas]

Kan vi se ett samband mellan Husabyar och Tingsplatser - eller Lagmansgårdar och Tingsplatser?

Frågan kommer sig av att jag läst att Husabyar och Kungar hör ihop på något sätt man inte vet hur...men det jag läst Är oftast skrivet under den tid Kungen ansågs enväldig.

Kungen stod under Tinget fram till Gustav Vasa. Kan då Husabyar vara till för att försörja Lagmannen?

Kungen dömdes till Uppsala Öd till sin försörjning. Kungen fick även 1/3 del av alla böter.

Lagmannen fick också 1/3 del - och det är inte ologiskt att han fick en Husaby eller ett par Husabyar till sin försörjning i det Land han var Lagman i.

Husabyar kom till runt år 10-1100.

Thomas

[Yngwe]

Jag har inte sett någor redovisning av ett sådant samband, så det r nog troligt att man måste plotta dessa platser själv för att undersöka sambandet.

Det lär vara ett hästjobb då långt ifrån alla tingsplatser ger sig till känna genom ortsnamnet. Dessutom verkar tingsplatserna ha flyttat runt en hel del vilket givetvis skapar problem då man måste säkerställa att en specifik tingsplats är samtida med en dito lagmansgård. Ännu värre blir det sen att leda dom tillbaka till Husabyarnas tid, jag misstänker att det blir ett ganska rejält glapp i belagd ålder...

[Carl Thomas]

Jag hoppades på att det kanske fanns någon uppsatts eller avhandling som berörde detta ämne

Ja,tingsplatser har flyttat på sig en hel del - och försöka datera gamla tingsplatser vill jag inte ens ge mig in på...

Varför flyttade man tingsplatser? Det bör vara ett utmärkt forskningsämne!

Thomas

[Yngwe]

Ja en sådan studie skulle onekligen vara intressant.

Flyttade man med lagmannen, så att när en ny blev vald hölls tinget hos honom. Eller roterade man bara i någon slags rättviseordning?

[Carl Thomas]

Ingen aning

Men frågan är faktiskt djupt intressant och något vi bör försöka ta reda på.

Vi har ju fullt med både "tingsplats" och "gammal tingsplats" (i betydelse att det finns en yngre som också är känd.

Thomas

[jancro]

Angående flytt av tingsplatser verkar det bli stor oreda med belägenheten under 1500-talet enligt nedanstående äldre länk, där man även bl a diskuterar domarringarna, ursprungligt syfte och senare användning.
" Under 1500-talet övergåvos i talrika fall de av ålder brukade
tingsplatserna, och man konstaterar ofta, såväl under delta
århundrade som under 1600-talets förra del, hurusom tingen
höllos än här, än där inom domkretsarna."

Tingsplatserna i Sverige under förhistorisk tid och medeltid : en
kulturhistorisk undersökning
Wildte, Fridolf
Fornvännen 21, 211-230

http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/han ... sequence=1

[Carl Thomas]

Gustav Vasa bröt Lagmännens och Tingens makt och ställde tinget (Domstolarna) under Kungen. Jag tror det var Gustav den tredje som gjorde Domstolarna fristående från Kungamakten. Under 1500 talet läggs alltså många gamla tingsplatser ned egtersom "de fria männen" inte längre kunde stifta lag. Kort sagt, lagmannen blev "domare" och tingen flyttade inomhus.

Landskapslagarna och Landtingen hölls utomhus då det var många som deltog och som skulle rösta. Kungarna e ville ha bort Tingen men klarade inte denna maktkamp mot Lagmännen och de fria männen. Idag kallas Landslagarna för "Landsrätt" eftersom de gällde för hela Landet (landskapet).

När städerna kom och växte i storlek uppkom mya behov av lag - och det kom "Stadslagar" som då var anpassad för enbart städer - medan Landsskapslagarna gällde på landsbygden. Biärköarätten ses idag som en början till en stadslag som i första hand gällde för Stockholm.

Birger Jarl utfärdade särskilda Fridslagar som Kvinnofridslagen och Kykofridslagen. Vad vi ser är hur ett Rike växer fram där nya lagar skapas - medan kungen för en kamp om makten över tingen. Kungen kan inte påverka landskapslagarna. Stadslagarna styrdes delvis, eller helt, av Kungen. Kvinnofridslagen styrdes också av Kungen - men tingen dömde efter landskalagarna i dessa ärenden under lång tid trots denna lag. Jag tror att vi skall se dessa lagar som ett medel att bryta Tingens maktposition samt överföra den till Kungen.

Den första Landslagen kom till 1343 om jag minns rätt. Denna lag gällde för alla landskap och meningen var att den skulle ersätta alla landskapslagar - men landskapslagarna dömde men efter på tingen ända in på 1400 talet - men landskapslagarna "fasades ut" under två generationer och i början av 1400 talet dömde man helt egter Landslagen - men man hade fortfarande ting och lagman samt de fria männen röstade som gammal sed var och majoritetsbeslut togs - som i vissa fall åsidosatte Landslagen.

Tiden 1260 - 1500 talet var en ständig maktkamp mellan Tingen/Lagmännen/de fria männen - och Adeln/Kungen på andra sidan samt Kyrkan och dess kyrkolagar och röttstänkade på tredje sidan. Inom kyrkan fanns även strider om vilken rätt som skulle gälla inom kyrkan.

Från ca 1280 växer sig Adeln allt starkare och ingen Landskapslag tar hänsyn till Adeln - och Adeln börjar kräva nya lagar av Kungen. Adeln går från ägande av gårdar till ägande av gods och hela härader - samt mer än så. Detta krävde att de gamla lagarna skulle anpassas till det nya samhälle som nu allt mer började växa fram.

Allt detta påverkade naturligtvis tingen och lagmännen - och även Tingsplatserna samt antal tingsplatser.

En spekulation är att Tingsplatserna blir allt färre, de små Tingsplatserna för byn och för Häradet försvinner allt mer - medan Landskapstingen växer sig allt starkare och att Lagmannens makt ökar genom detta.

I grunden finns hela tiden en mycket bred bas av "fria män" som absolut inte vill släppa sin urgamla rätt att själva skapa de lagar som gäller i bygden där de bor, alltså, det hela ör en kamp mellan folket - och Kungen.

Kungen vill att lagarna skall komma uppifrån, folket vill att lagarna skall stiftas av folket oxh alltså komma nedifrån.

Lagmännen ville stifta lagar med folket för folket - inte föra ut Kungens lagar mot folket.

Gustav Vasa tog bort majoritetsbeslut och rösträtt på tingen under 1500 talet - männen fick tillbaka rösträtten 1921 - och kvinnor fick rösträtt året efter 1922.

Idag röstar vi i Riksdagsval. Riksdagen stiftar lagar. Domstolarna dömer efter lagarna som Riksdagen beslutat.

Thomas

[Opager]

Ola Svensson har skrivit en avhandling: "Nämnda ting men glömda: Ortnamn, landskap och rättsutövning" / " Nämnda ting men glömda. Ortnamn, rättsutövning och landskap i Skåne"

http://tinyurl.com/hzmu3dk

Opager

[Carl Thomas]

Opager,

Intressant oxh omfattande. Jag har läst den del som rör tingsplatser osv. Tyvärr handlar ju detta om Danska förhållanden eftersom Skåne under den tid jag ör intresserad av tillhörde Danmark. Jag tror att kulturen som sådan var ganska lika - men jag vet inte om så verkligen var fallet.

Jag tror att Danmark låg före Sverige i ganska mycket rent samhällsmässigt - så vi kan nog inte jämföra rakt av..

Thomas

[Opager]

Hittar du bättre analyser Carl Thomas så lycka till!

Tingsplatser flyttar frekvent under medeltiden och även så långt som fram till 1800-talet!
Att härleda dom tillbaks till forntiden är svårt, källmässigt.

Opager