Uppåkra

[Opager]

Om jag skall spekulera lite så hade Danmark aldrig blivit ett land utan Skåne eftersom landet är uppbyggt på passager in till Östersjön. Då blir det svårt att ignorera östra sidan av Öresund och utan en pakt på den sidan hade aldrig Harald Blåtand blivit kung i Jellinge.

En annan fråga om Uppåkra är att Vifothallen fanns före kulthuset och togs bort ganska nära kulthusets nedmontering. Det är två byggnader att fundera över. Inte en.

Opager

[Troels]

Vi skal antageligt se danerne som flere forskellige stammer uden samlet centralmagt før 500. Gudme kan have været daner, men Gudme nåede sin storhedstid i 3-400-tallet, hvor den antagelig har eksisteret på linje med Uppåkre. Det rige samfund Gudme med handelspladsen Lundeborg er godt udgravet - tiden må vise om Uppåkra har fælles træk med Gudme - hvad jeg ikke synes er åbenlyst.

Lejre opstod som sagt omkring 550, hvor Gudme sygnede hen, og Lejre efterhånden tog teten - men først for alvor i bredere sammenhæng omkring 700. Lejre var dog som tidligere omtalt uændret fra 550 til 1.000.

Efter det jeg har set, er udgravningerne i Uppåkra alt for begrænsede til, at man kan konkludere noget som helst - udover et større center omkring 500 - og lige netop det hænger faktisk sammen med historie og sagnhistorie, hvis man forudsætter, at det såkaldte Skjoldungedynasti stammer fra Uppåkre og ikke fra Lejre, hvor det derimod endte og fortalte sine Skjoldungesagn.

[immo]

Yngwe: Hade Uppåkra legat i dagens Danmark, utanför Köpenhamn, hade Maersk, sponsrat med 50-100 miljoner.

Opager

I don't think so - they have just laid off 100 geoscientists

[Opager]

Det här med att knyta Uppåkra till olika etniska stammar blir svårt eftersom det finns så lite gravar. Skriftligt material är också begränsat även om Knut den Heliges gåvobrev, från 1085 e.Kr. slår de isländska källorna med 200 år.

Opager

[Starkodder]

Det här med att knyta Uppåkra till olika etniska stammar blir svårt eftersom det finns så lite gravar. Skriftligt material är också begränsat även om Knut den Heliges gåvobrev, från 1085 e.Kr. slår de isländska källorna med 200 år.

Opager

Hur skulle gravar klargöra vilket folk det handlar om?

[Opager]

Inslaget om Uppåkra i "Vetenskapens Värld(SVT) var tydligen en hårt nedklippt version av en längre film. På fredag visas hela filmen i Staffanstorp. Mer information från Uppåkras FB-sida.

"Är du sugen på att se mer om Uppåkra efter avsnittet i Vetenskapens Värld? Då har vi nyheter för dig! Detta avsnitt visade bara vissa delar ur en hel film som gjorts om Uppåkra. Nu på fredag den 21 oktober har du möjlighet att EXKLUSIVT få se hela filmen om Uppåkra i Rådhuset i Staffanstorps kommun. Det är kulturfest i kommunen och vi visar filmen i fullmäktigesalen tre gånger, kl 18.00, kl 19.00 och kl 20.00. Så passa på och se hela filmen om denna mäktiga plats! Välkomna!"

Opager

[Opager]

Idag var jag och tittade på hela filmen om Uppåkra(30 min). Det inslag som visades i Vetenskapens Värld är nedklippt till hälften och hårt vinklat på en aspekt av Uppåkra, religionen. Vad klipptes bort?

-Vifothuset eller den stora hallens historia
-De offrade vapnen utanför kulthuset(böjda lansar och spjut). I SVT är det bara ben från människor och djur
-Benhantverket med kammar
-Kirurgiinstrumenten
-Völlund-fyndet
-En redogörelse av de senaste årens grävningar utanför elitområdet i ett mer hantverksinriktat område.
-En genomgång av platsens förändring under 1100 år utifrån aktiviteter och ädelmetallhantverk
-Uppåkras kontakter med omvärlden, både i närområdet och ner i Europa

Helt obegripligt att inte hela filmen visades.
Opager

[Opager]

Lunds Universitet har lagt upp en ny sida med forskning om Uppåkra. Samtliga Uppåkrastudier(12 st) finns här för gratis nedladdning samt mycket annat.

http://www.uppakra.lu.se/

Opager

[fileoscar]

Det här med att knyta Uppåkra till olika etniska stammar blir svårt eftersom det finns så lite gravar. Skriftligt material är också begränsat även om Knut den Heliges gåvobrev, från 1085 e.Kr. slår de isländska källorna med 200 år.

Opager

Jo, det blir ju åtminstone svårt att fastställa etniciteten utifrån de arkeologiska fynden. Men den historiska diskussionen borde väl ge en vink om vem som tronade i Uppåkra under olika tidevarv? Vi har ju många kunniga danskar i det här forumet (vilket för övrigt är ett lyft genom att vi därmed slipper nationalistiska låsningar). Ni har väl en uppfattning utifrån era kunskaper om den danska historien – som vi skåningar t.ex. blev helt ”skyddade” från under skoltiden.

Jag läser för tillfället en bok, ”Från Oden till Wasa” (Lars Ulwencreutz) som det är lätt att ha åsikter om. Innehållet är en blandning av myter, sagor, sägner, muntlig tradition till mera vedertagen historia. Men det är inte enkelt att skilja det ena från det andra. Hur som helst är den underhållande och ger anledning till en del funderingar och frågor. Här är några sådana:

1. En del verkar uppåt väggarna. Ett citat för att illustrera det: ”Danerna kom ursprungligen från Göinge, ”gamla Danmark”, i Skåne. Runt år 500 fördrev de herulerna från södra Skåne och de danska öarna. Vandalerna som hade befolkat landet innan dess, hade utvandrat söder ut, strax innan goterna också gjorde det”.

Den eventuella utdrivningen av heruler skedde långt tidigare om den ö h t förekommit. På 500-talet ska ju i stället herulerna invandrat (eller möjligen återinvandrat) till Skandinavien utan att komma i kollision med danerna. Vi vet väl ganska lite om danernas ursprung har jag förstått, men att de hade en bas i Skåne och rörde sig västerut mot Själland med flera öar för att sedan även trycka bort jutarna från Jylland är väl däremot en hyggligt vedertagen teori. När i så fall? Kanske 400-talet då jutarna i sin tur tog för sig på de brittiska öarna?

Men den första citerade meningen – hur ser ni proffs på den? Finns det någon substans i att danerna ursprungligen kom från Göinge?

2. OM danerna skulle ha haft sina bosättningar i Göinge och först på, låt säga, 300-400-talet befolkat övriga Skåne respektive nuvarande Danmark – så ställer det till det när det gäller Uppåkra med tanke på att det varit ett centra redan före Kristus. För vem härskade i så fall där innan danerna tog över?

3. En tangerande fundering: Oavsett när nu danerna flyttade sig västerut – har man några teorier om varför? Var det bara en allmän strävan mot expansion eller antas de i sin tur varit utsatta för något tryck från andra stammar/grupper?

[Starkodder]

Det här med att knyta Uppåkra till olika etniska stammar blir svårt eftersom det finns så lite gravar. Skriftligt material är också begränsat även om Knut den Heliges gåvobrev, från 1085 e.Kr. slår de isländska källorna med 200 år.

Opager

Jo, det blir ju åtminstone svårt att fastställa etniciteten utifrån de arkeologiska fynden. Men den historiska diskussionen borde väl ge en vink om vem som tronade i Uppåkra under olika tidevarv? Vi har ju många kunniga danskar i det här forumet (vilket för övrigt är ett lyft genom att vi därmed slipper nationalistiska låsningar). Ni har väl en uppfattning utifrån era kunskaper om den danska historien – som vi skåningar t.ex. blev helt ”skyddade” från under skoltiden.

Jag läser för tillfället en bok, ”Från Oden till Wasa” (Lars Ulwencreutz) som det är lätt att ha åsikter om. Innehållet är en blandning av myter, sagor, sägner, muntlig tradition till mera vedertagen historia. Men det är inte enkelt att skilja det ena från det andra. Hur som helst är den underhållande och ger anledning till en del funderingar och frågor. Här är några sådana:

1. En del verkar uppåt väggarna. Ett citat för att illustrera det: ”Danerna kom ursprungligen från Göinge, ”gamla Danmark”, i Skåne. Runt år 500 fördrev de herulerna från södra Skåne och de danska öarna. Vandalerna som hade befolkat landet innan dess, hade utvandrat söder ut, strax innan goterna också gjorde det”.

Den eventuella utdrivningen av heruler skedde långt tidigare om den ö h t förekommit. På 500-talet ska ju i stället herulerna invandrat (eller möjligen återinvandrat) till Skandinavien utan att komma i kollision med danerna. Vi vet väl ganska lite om danernas ursprung har jag förstått, men att de hade en bas i Skåne och rörde sig västerut mot Själland med flera öar för att sedan även trycka bort jutarna från Jylland är väl däremot en hyggligt vedertagen teori. När i så fall? Kanske 400-talet då jutarna i sin tur tog för sig på de brittiska öarna?

Men den första citerade meningen – hur ser ni proffs på den? Finns det någon substans i att danerna ursprungligen kom från Göinge?

2. OM danerna skulle ha haft sina bosättningar i Göinge och först på, låt säga, 300-400-talet befolkat övriga Skåne respektive nuvarande Danmark – så ställer det till det när det gäller Uppåkra med tanke på att det varit ett centra redan före Kristus. För vem härskade i så fall där innan danerna tog över?

3. En tangerande fundering: Oavsett när nu danerna flyttade sig västerut – har man några teorier om varför? Var det bara en allmän strävan mot expansion eller antas de i sin tur varit utsatta för något tryck från andra stammar/grupper?

Man kan fundera en del på detta:

1. Att danerna skulle ha utgått från Göinge och fördrivit herulerna från södra Skåne finns det väl inga som helst belägg för, vare sig arkeologiskt eller på annat sätt. Själva namnet Göinge tyder väl snarare på götiskt inflytande. Finns heller inga belägg för att herulerna skulle ha varit boende i nuvarande Danmark på denna tidiga tidpunkt (om vi nu snackar om den mörka perioden mellan 200-500 dvs mellan "daukioner" och "daner". Erilarinskrifterna är väl senare, dvs tyder på någon form av herulsk bosättning på 500-talet.

2.Jag skulle tro att daner bodde i Uppåkra redan från början och att de daukioner som omnämns i romerska källor ca år 150 handlade om dessa. Är det rimligt att tro att daner redan uppkom på bronsåldern?Traditionen om att danerna invaderat från "Sverige" kan alltså handla om en överförflyttning av makt från Uppåkra till Stevns redan ca år 200, då templet var byggt i Uppåkra. Kung Ypper i Uppsala kan alltså handla om Uppåkra. Gravarna vid Himlingöje på Stevns ca 200-300 skulle då vara en maktetablering där, där "Humle" i sagan skulle vara någon form av grundare, dvs Humlingar. Jämför Amelunger. Därefter sagans "Dan" och "Lother" m fl innan en ny släkt med Skyldingar träder in på sent 300-tal. Ursprungliga namn från några Humlingar finns troligen i Beowulf: Ecwela (Hwala=Dan?) och Heremod (=Lother).

Centralplatsen på Stevns återstår att finna, inkl ett eventuellt kulthus. Men har man några timmar över kan man ju jämföra ortnamnen där med skånska på Lundaslätten. Finns vissa likheter, Görslöv, Särslöv, Heddinge osv.

3. Var Gudmes uppblomstring på Fyn ett verk av daner, eller andra, kanske angler? Kanske finns fog för att tro att Uppåkra, Stevns och Gudme ändå tillhörde samma folk, där daner är det troligaste alternativet. Således ett samlingsbegrepp, ungefär som svear.

Läs Åke Ohlmarks "Skånes äldsta hävder", kul läsning där han knyter langobarder till Skåne.