Västergötlands agrara utveckling

[AndreasOx]

Jag började studera häradsgränser. Intressant att de stora åarna (Tidan, Nossan, Göta älv, Säveån m.fl) oftast flyter centralt igenom flera härader. Undantaget är Lidan, som utgör gräns för både härad och bon i princip för hela sitt lopp. Har någon försökt förklara detta?

[Yngwe]

Det är intressant, men kanske är det frågan o ett följdfel.... såväl bon som härader definieras väl helt utifrån socknar, och runt Lidan är socknarna små och många, förmodligen pga hög befolkningstäthet. Med detta följer en upplösning av det gängse mönstret att bygderna följer vattendragen. Runt de andra vattendragen du nämner ser det lite annorlunda ut, socknarna är större till ytan, och ser därmed mer "typiskt svenska" ut.

[anganatyr]

Här är lite om husabyarna i Norden.
https://www.academia.edu/603625/Husebye ... kly_digest

[AndreasOx]

Det är intressant, men kanske är det frågan o ett följdfel.... såväl bon som härader definieras väl helt utifrån socknar, och runt Lidan är socknarna små och många, förmodligen pga hög befolkningstäthet. Med detta följer en upplösning av det gängse mönstret att bygderna följer vattendragen. Runt de andra vattendragen du nämner ser det lite annorlunda ut, socknarna är större till ytan, och ser därmed mer "typiskt svenska" ut.

Nja, tycker inte att skillnaden borde vara så tydlig. Och vattendragen förenade mer än åtskilde i normalfallet. Flera härader ser ut att vara "definierade" omkring en å, ex. Gudhem, Laske, Vadsbo och Viste.
Härader och socknar har många skillnader, jag beskriver bara ett fåtal i tidigare länk, bl.a. omkring Long. På Gotland är 25% av socknarna delade på flera ting, och min känsla är att avvikelserna är lika vanliga i Västergötland. Bifogad skärmdump har medeltida häradsgränser men moderna sockengränser, så detaljer måste studeras.

lidan_nossan.png (725.32 KiB) Visad 4582 gånger

[AndreasOx]

Jag vet att bl a Thorsten Andersson anser att Bona kommit senare än Häraderna och lagts ovanpå dem. Han utgår från att Häraderna går tillbaka till folkvandringstid och att Bona kommer till, kanske under vikingatid för att avskaffas under tidig medeltid.

Var skriver han om detta? Med tanke på Åsaka-socknarna, en per bo, kan det faktiskt vara tvärtom.

[Valdemar]

Tror det var i "Västsverige för 1000 år sedan"

[Valdemar]

Det är oerhört tydligt att Husbyarna inte är ett Västgötskt fenomen. Man kan väl tänka sig att Sagan stämmer och Skötkonung övertar en fin gård av en Västgötsk mamma. Han byter namn på den till Husaby enligt mellansvensk modell. Förslagsvis kan Husaby på Kinnekulle hetat Skjälvum tidigare.

[Yngwe]

AndreasOx

Ja, i normalfallet är vatten den sammanbindande länken, men normalfallet är också relativt gles bebyggelse och jordbruksmark i anslutning till vatten. Här rör det sig i stora delar om något annat och då förlorar vattendragen sin avgörande betydelse. Har själv studerat vattendrag och sambandet med bygder under lång tid och det går helt i linje med mina slutsatser om hur bygderna i glesbygd bildats, fast då är villkoren här omvända

[AndreasOx]

Du får gärna utveckla dina tankegångar!
De medeltida kyrkplatser är tydligt placerade längs med de västgötska vattendragen inkl Lidan.

[Valdemar]

Porthälla med sin kyrka är centrum för Sävedalen Härad. Porthälla/PARTILLE ligger alldeles intill Säveån. På samma sätt ligger Skepplanda i Alir/Ale och Vad i Vadsbo. Generellt ligger de arkeologiskt och historiskt viktigaste gårdarna i anslutning till vattenleder. Här är
Några exempel från Västkusten:
Fjärås - Fjäre Härad
Alvhem/Skepplanda - Ale Härad
Svarteborg/Munkedal

De ligger alla vid biflöden till större vattendrag.