Antal hemman i några Härader 1550:
Askim - 193
Sävedals - 179
Vättle - 218
Ale - 280
Antal gårdar
Askim - 122
Sävedals - 108
Vättle - 150
Ale - 180
Utifrån detta är det inte omöjligt att dessa Härader några hundra år tidigare varit ungefär lika stora i antal invånare. Om ett hemman innebar exempelvis 6 personer per enhet ger det en befolkning om ca 1200 personer per Härad. Utifrån detta är ca 100-120 soldater per Härad rätt rimligt.
Västergötlands agrara utveckling
Re: Västergötlands agrara utveckling
Det här är ju en sådan där knepig fråga som vi inte har källor till så att vi någonsin kan få klarhet men
jag tror du är inne på rätt förståelse. De flesta har funderat kring 100 och 120 per härad. Intressant är också att befolkningsstatistiken, i de fall sådan finns, tyder på att slutet av 1500-talet har en ganska likvärdig befolkningsstorlek som tiden närmast före pesten. Så siffrorna runt 1550 kan indikera hur det såg ut runt 1300. Om varje gård var en del av ett hundrade så förefaller det hela logiskt med en viss tillväxt från 900-tal fram till 1359.
jag tror du är inne på rätt förståelse. De flesta har funderat kring 100 och 120 per härad. Intressant är också att befolkningsstatistiken, i de fall sådan finns, tyder på att slutet av 1500-talet har en ganska likvärdig befolkningsstorlek som tiden närmast före pesten. Så siffrorna runt 1550 kan indikera hur det såg ut runt 1300. Om varje gård var en del av ett hundrade så förefaller det hela logiskt med en viss tillväxt från 900-tal fram till 1359.
Re: Västergötlands agrara utveckling
De norska skeppredorna är senare än Härad och Hund men av intresse är att de bestod av 40 Lid, varje lid skulle skicka en sjöman, Ett lid var 4 gårdar vilket innebär 160 gårdar per Skeppsreda. Detta är en siffra som stämmer väl med en beräkning för antalet gårdar per Härad i Västergötlands västliga delar.
Re: Västergötlands agrara utveckling
Västergötland tycks ha varit delat i två delar av Lidan, liknande den belagda tudelningen av Östergötland längs med Stångån (Östanstång och Västanstång).
Följande indicier för ”Västanlid” och ”Östanlid” finns:
1 Lidan utgör härads- och bogräns till och med Finnestorp i Trävattna socken. I de kyrksocknar som är delade av Lidan har Lidan utgjort häradsgräns, se ex. http://runeberg.org/hgsl/7/0109.html. Enda undantaget tycks ha varit byn Lovene i Trässbergs socken (Lovene flyttades 1847 till Kållands-Åsaka socken). Övriga större vattendrag i Västergötland är ”bygde-definierande”, dvs. flyter någorlunda centralt genom härader.
2 Kyrkolistan i Äldre Västgötalagen räknar först upp alla härader öster och sydöst om Lidan, sedan räknas häraderna upp väster och sydväst om Lidan. Enda undantaget är det även ur andra aspekter märkliga Als härad (dit Trässberg tillhörde). Uppräkningen följer inte alls boindelningen, vilket måste analyseras närmare.
3 Bonas huvudgårdar är jämnt delade, med 4 på vardera sidan av Lidan
4 Åsaka-socknarna är jämnt delade, med 3 på vardera sidan av Lidan
?5 Lidköping, vet man något mer om tiden före 1446 än vad som står på http://www.raa.se/arkeologidagen/2016/v ... -historia/ ?
Finnestorp och området Long-Levene-Saleby-Trässberg (Als härad) kan misstänkas varit gamla samlingsplatser vid Lidan. Antagligen ingen slump att kungarna Stenkil och Håkan röde är så starkt kopplade till Levene och att Birger jarl dog i Long.
Följande indicier för ”Västanlid” och ”Östanlid” finns:
1 Lidan utgör härads- och bogräns till och med Finnestorp i Trävattna socken. I de kyrksocknar som är delade av Lidan har Lidan utgjort häradsgräns, se ex. http://runeberg.org/hgsl/7/0109.html. Enda undantaget tycks ha varit byn Lovene i Trässbergs socken (Lovene flyttades 1847 till Kållands-Åsaka socken). Övriga större vattendrag i Västergötland är ”bygde-definierande”, dvs. flyter någorlunda centralt genom härader.
2 Kyrkolistan i Äldre Västgötalagen räknar först upp alla härader öster och sydöst om Lidan, sedan räknas häraderna upp väster och sydväst om Lidan. Enda undantaget är det även ur andra aspekter märkliga Als härad (dit Trässberg tillhörde). Uppräkningen följer inte alls boindelningen, vilket måste analyseras närmare.
3 Bonas huvudgårdar är jämnt delade, med 4 på vardera sidan av Lidan
4 Åsaka-socknarna är jämnt delade, med 3 på vardera sidan av Lidan
?5 Lidköping, vet man något mer om tiden före 1446 än vad som står på http://www.raa.se/arkeologidagen/2016/v ... -historia/ ?
Finnestorp och området Long-Levene-Saleby-Trässberg (Als härad) kan misstänkas varit gamla samlingsplatser vid Lidan. Antagligen ingen slump att kungarna Stenkil och Håkan röde är så starkt kopplade till Levene och att Birger jarl dog i Long.
Re: Västergötlands agrara utveckling
De flesta västgötska häraderna har 400-600 mantal på 1560-talet, med några betydligt större som var uppdelade i fjärdingar (Vartofta, Vadsbo, Kind och Mark) samt ett antal betydligt mindre (70-300 mantal). De flesta mindre ligger i sydvästra Vg, så man kan misstänka både historiska (Alvhem?) och topografiska orsaker. Så jag ser snarare en "normalstorlek" på 400 eller 480 ("4 storhundare" à 120). Medelstorleken i Östergötland tycks ha varit 450 attungar (enligt Ekboms avhandling Viennetionde). Jag tycker dock att detaljerad sifferexercis måste man vara försiktig med (ex. Ekboms avhandling), överblicken och kontrollmekanismer kan inte ha funnits före 1600-talet.Kungsune skrev:Det här är ju en sådan där knepig fråga som vi inte har källor till så att vi någonsin kan få klarhet men
jag tror du är inne på rätt förståelse. De flesta har funderat kring 100 och 120 per härad. Intressant är också att befolkningsstatistiken, i de fall sådan finns, tyder på att slutet av 1500-talet har en ganska likvärdig befolkningsstorlek som tiden närmast före pesten. Så siffrorna runt 1550 kan indikera hur det såg ut runt 1300. Om varje gård var en del av ett hundrade så förefaller det hela logiskt med en viss tillväxt från 900-tal fram till 1359.
Re: Västergötlands agrara utveckling
För att få en avstämning mot förhållanden på 1200 talet så finns det drygt 500 kyrkor från den tiden. Hur många mantal brukar man räkna per sockenkyrka? Områden som falbyggden lär ha varit fullt uppodlade under minst 1500 år. Kan man analysera de mest tätbefolkade Häraderna med tidigmedeltida kyrkor och få fram ett "ur härad"?
Re: Västergötlands agrara utveckling
Har tittat, vridit och vänt på häraderna i flera dagar. Det är egentligen bara slättbygdens härader som ser lite ovanliga ut, Bjärke, Veden, Kulling, Väne och Åse m.fl ser helt normala ut och kan förstås geografiskt.
AndreasOx har påtalat att Lidan utgör gräns, men inte en knivskarp sådan. Som han påtalat hörde Lovene till Als härad fast det ligger på Kållands-sidan av Lidan. Jag har påtalat att Hällum hör till Barne, men ligger på Skånings (Als ?) sida av Lidan, och likaså Laskes Tråvad.
För att öka på problematiken så vet vi att häradsindelningen förändrats flera gånger i historien. Als härad försvinner redan på 1400-talet och omfattade enligt WP fyra socknar, Saleby, Trässberg, Lanna och Rycka. SDHK 7941 ger info om att även Jung hör till Als härad. Det medför att Härjevads socken blir helt isolerad från det övriga Skåning härad, vilket nog bör tolkas som att även Härjevad bör ha hört till Als härad. Frtfarande är det bara sex socknar, så frågan är om inte fler har hört dit. Skallmeja och Synnerby har varit annex till Saleby, men vad innebär det? Kållands härads sydligaste socknar, Uvered, Höra och Järpås är andra aspiranter på att ha hört till Al......
Om de sistnämnda socknarna tillhört Als härad skulle jag faktiskt se ett gemensamt karaktärsdrag hos slättens härader, nämligen att de ligger längs med områden som förmodligen varit skogar och utmarker.
Man kan kanske anta att i en slättbyggd är skog en bristvara som måste fördelas, men då skulle vi behöva se häraderna som en ekonomisk inrättning redan när dom bildas. Alltså något slags resultat av en resursfördelningspolitik.
AndreasOx har påtalat att Lidan utgör gräns, men inte en knivskarp sådan. Som han påtalat hörde Lovene till Als härad fast det ligger på Kållands-sidan av Lidan. Jag har påtalat att Hällum hör till Barne, men ligger på Skånings (Als ?) sida av Lidan, och likaså Laskes Tråvad.
För att öka på problematiken så vet vi att häradsindelningen förändrats flera gånger i historien. Als härad försvinner redan på 1400-talet och omfattade enligt WP fyra socknar, Saleby, Trässberg, Lanna och Rycka. SDHK 7941 ger info om att även Jung hör till Als härad. Det medför att Härjevads socken blir helt isolerad från det övriga Skåning härad, vilket nog bör tolkas som att även Härjevad bör ha hört till Als härad. Frtfarande är det bara sex socknar, så frågan är om inte fler har hört dit. Skallmeja och Synnerby har varit annex till Saleby, men vad innebär det? Kållands härads sydligaste socknar, Uvered, Höra och Järpås är andra aspiranter på att ha hört till Al......
Om de sistnämnda socknarna tillhört Als härad skulle jag faktiskt se ett gemensamt karaktärsdrag hos slättens härader, nämligen att de ligger längs med områden som förmodligen varit skogar och utmarker.
Man kan kanske anta att i en slättbyggd är skog en bristvara som måste fördelas, men då skulle vi behöva se häraderna som en ekonomisk inrättning redan när dom bildas. Alltså något slags resultat av en resursfördelningspolitik.
Re: Västergötlands agrara utveckling
Viktigt att inse att religion (socknar) och lag (härader) hade helt olika ursprung, avvikelserna fixades på 1880-talet. Så en gård som Busstorp i Jungs socken kunde mycket väl höra judiciellt till ett annat härad som Als istf. Skånings som övriga gårdar i Jung (antagligen) hörde till.
Tråvad, Hällum och Borga socknar var delade mellan två härader, häradsgränsen gick i Lidan. Härjevad blev egen jordebokssocken 1886, tillhörde Saleby socken tills dess, dvs Als härad. Detta står i Runeberg.
Annex innebär att de kyrkligt tillhör ett annat pastorat dvs har inget med häraderna att göra.
Håller med om att "skogshäraderna" ser mycket naturligare ut än slättbygdens. Men uppenbarligen har stora skogar funnits fortfarande under tidig medeltid ex omkring Long och kunde därmed utgöra naturliga gränser som vi inte anar idag.
Als härad hade 4 kyrkor enligt ÄVGLs kyrkolista: Saleby Trässberg Rycka Lanna. Däremot gick gränserna helt annorlunda mot idag, undersöker fortfarande detta och inväntar Hugo Jungners avhandling från 1922 om Als härad innan jag återkommer. Tills dess funderar jag på att de två socknarna som judiciellt låg på bägge sidor om Lidan, Trässberg och Trävattna (med Finnestorp) bägge börjar med Trä-... vad finns det för belägg i Norden om träd-dyrkan? Övriga Trä- namn?
De minsta socknarna hade 5 mantal. Ett fåtal var stora, svårt att avgöra exakt pga alla sammanslagningar & gränsjusteringar men ex (Norra) Vånga tycks ha haft ca 60 mantal.
I min tidigare länk har jag en tabell med alla mantal per härad på 1560-talet. Jag försöker att få något system i alla avvikelser... tycks finnas 3 olika häradsstorlekar, ca 240, 480 och 960 (om man nu skall tro på storhundraden).
Tråvad, Hällum och Borga socknar var delade mellan två härader, häradsgränsen gick i Lidan. Härjevad blev egen jordebokssocken 1886, tillhörde Saleby socken tills dess, dvs Als härad. Detta står i Runeberg.
Annex innebär att de kyrkligt tillhör ett annat pastorat dvs har inget med häraderna att göra.
Håller med om att "skogshäraderna" ser mycket naturligare ut än slättbygdens. Men uppenbarligen har stora skogar funnits fortfarande under tidig medeltid ex omkring Long och kunde därmed utgöra naturliga gränser som vi inte anar idag.
Als härad hade 4 kyrkor enligt ÄVGLs kyrkolista: Saleby Trässberg Rycka Lanna. Däremot gick gränserna helt annorlunda mot idag, undersöker fortfarande detta och inväntar Hugo Jungners avhandling från 1922 om Als härad innan jag återkommer. Tills dess funderar jag på att de två socknarna som judiciellt låg på bägge sidor om Lidan, Trässberg och Trävattna (med Finnestorp) bägge börjar med Trä-... vad finns det för belägg i Norden om träd-dyrkan? Övriga Trä- namn?
De minsta socknarna hade 5 mantal. Ett fåtal var stora, svårt att avgöra exakt pga alla sammanslagningar & gränsjusteringar men ex (Norra) Vånga tycks ha haft ca 60 mantal.
I min tidigare länk har jag en tabell med alla mantal per härad på 1560-talet. Jag försöker att få något system i alla avvikelser... tycks finnas 3 olika häradsstorlekar, ca 240, 480 och 960 (om man nu skall tro på storhundraden).
Re: Västergötlands agrara utveckling
Mycket givande diskussion AndreasOx,!!!
Just på grund av gränser som ej stämmer överens har jag konsekvent undvikit att arbeta med gränser såvida de inte klart och tydligt är angivna i dokument som är relativt samtida med den tid som diskuteras. Istället arbetar jag hellre med att få fram vilka platser som kan sägas ha tillhört det ena eller det andra vid tiden.
Alltså, för att vara å noggrann som krävs, Busstorp i Jungs socken tillhör enligt nämnda brev Als härad. Min tolkning är fortfarande att även Jung med kyrka och socken gör det, för Busstorp borde rimligen vara dagen Bystorp, om man ser det på kartan förstår man nog min tanke
Det blir också oerhört komplicerat om vi ska använda oss av olika indelningar från olika tider och få dessa att visa en begriplig bild. Pratar vi medeltid, och i synnerhet tidig sådan, bör vi kunna stryka jordebokssocknar helt, för om jag inte minns helt fel är det ett senare fenomen. Har jag fel här så står jag gärna rättad
Sen AndreasOx får du gärna posta ÄVGL's kyrkolista för jag har inte tillgång till den nu.
Just på grund av gränser som ej stämmer överens har jag konsekvent undvikit att arbeta med gränser såvida de inte klart och tydligt är angivna i dokument som är relativt samtida med den tid som diskuteras. Istället arbetar jag hellre med att få fram vilka platser som kan sägas ha tillhört det ena eller det andra vid tiden.
Alltså, för att vara å noggrann som krävs, Busstorp i Jungs socken tillhör enligt nämnda brev Als härad. Min tolkning är fortfarande att även Jung med kyrka och socken gör det, för Busstorp borde rimligen vara dagen Bystorp, om man ser det på kartan förstår man nog min tanke
Det blir också oerhört komplicerat om vi ska använda oss av olika indelningar från olika tider och få dessa att visa en begriplig bild. Pratar vi medeltid, och i synnerhet tidig sådan, bör vi kunna stryka jordebokssocknar helt, för om jag inte minns helt fel är det ett senare fenomen. Har jag fel här så står jag gärna rättad
Sen AndreasOx får du gärna posta ÄVGL's kyrkolista för jag har inte tillgång till den nu.
Re: Västergötlands agrara utveckling
Ja det är ett intressant men tidsödande pussel! Försöker få ihop en logisk häradsindelning även i storlekar vilket är en utmaning. Håller helt med om källor, tid och gränser. Men källorna från tidig medeltid är så förtvivlat få så det måste bli anakronistisk spiksoppa. Enligt Wikipedia skapades jordeboksbegreppet på mitten av 1500-talet, innan dess finns det bara ett fåtal säkra källor på gårdars/socknars judiciella tillhörighet. Jag använder 1800-talskartorna (generalstab & häradsekonomiska) som finns tillgängliga på https://etjanster.lantmateriet.se/histo ... earch.html, Runeberg (ex. http://runeberg.org/hgsl/7/0109.html) samt ortnamnen (mycket omfattande) från http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss ... s+l%C3%A4n
Detaljerna i Als härad så väntar jag på Jungners avhandling, den tycks vara mycket detaljerad.
Gäsene härad tycker jag ser ut som en bygd omkring Sämsjön, gässen betade på strandängarna...
Kyrkolistan: (fundera gärna på Laske & Bjärkes placeringar!)
Detaljerna i Als härad så väntar jag på Jungners avhandling, den tycks vara mycket detaljerad.
Gäsene härad tycker jag ser ut som en bygd omkring Sämsjön, gässen betade på strandängarna...
Kyrkolistan: (fundera gärna på Laske & Bjärkes placeringar!)
- kyrkolista.jpg (58.44 KiB) Visad 4825 gånger