Uppåkra

[Historikus]

En næsten enslydende fortælling giver Rydårbogen fra 1200-tallet -

"Fra begyndelsen blev de heller ikke kaldt danere, men hvert land havde et særligt navn, lige til de på kong Davids tid fik Dan til konge. Da kom nemlig Humbles søn Dan fra Sverige og fik magten over Sjælland, Møn, Falster og Lolland, og hans rige blev kaldt Withesleth. På den tid ville en uhyre mægtig konge overfalde jyderne. Da de hørte det, blev de jyske meget bange og befæstede det sted, som endnu kaldes Kovirke med grave og planker og sendte bud til kong Dan af Withesleth om at komme dem til hjælp, idet de lovede, at han efter sejr skulle få herredømmet over dem. Han kom så med sine folk, mødte fjenderne ved Kovirke, og efter at de fleste var dræbt og resten slået på flugt, og han var blevet jydernes herre, undertvang Dan tillige med jyderne Fyn, Skåne og alle andre danske øer, og kort tid efter kaldte han i en fælles forordning til alle riget for Danmark og indbyggerne danere efter sit eget navn, Dan. De danskes første konge var altså Dan, Humbles søn, efter hvem danerne og Dania, der nu kaldes Danica, har navn".

Hvilken fælles kilde de to krønikefortællere har anvendt er uvist, men hvis denne fortælling oversættes til historie, må kejseren være Karl Martel. Kongen af Suethie må være kongen af Svealand og palisaden og plankerne må være Danevirkes palisadevold fra år 737. Her har vi så et vidnesbyrd på en konge af Svealand, der underlagde sig Øerne og hjalp sønderjyderne med bygning af en palisade mod en truende kejser fra syd.

[Opager]

Troels. Nu har jag läst hela Jörgen Jensens "Danmarks Oldtid" utan att hitta några påståenden om att Lejre styrde Skåne.

Östra Själland har varit ganska dött under järnåldern med undantag för Himlingöje. Har du någon annan arkeologisk källa?

Den som påstår något skall alltid lägga fram bevisen för sina påståenden. Har man funderingar om folk och stammar behövs gravar, skelett med DNA eller isotopspår, stilar på metallhantverk eller keramik.

Uppåkra har omfattat sydvästra Skåne men med ett sannolikt större kontaktområde. Så långt kan man sträcka sig.

Opager

[Historikus]

Lidt mere om Lejrekrøniken - uddrag af tekstbeskrivelsen:

Den lille anonyme Lejrekrønike er et på mange måder ret gådefuldt skrift. Teksten giver os ingen eksplicitte oplysninger om nedskrivning, formål, kilder eller forfatter, og da vi heller ikke hører den omtalt andre steder, er vi overladt til mere eller mindre velfunderede gætterier. Hvad angår tidspunktet for Lejrekrønikens nedskrivning, er den mest udbredte opfattelse, at teksten stammer fra 1100 tallets sidste halvdel, med tiden omkring 1170 og 1190’erne som de forslag, der har vundet størst tilslutning.

Man har tidligere, bl.a. på baggrund af tekstens ret udførlige skildring af byen Roskildes grundlæggelse, argumenteret for, at skriftet måtte være affærdiget dér. Men fra 1060'erne og fremad er det blevet mere almindeligt at forbinde krøniken med domkapitlet i Lund og det miljø for historieskrivning, som man mener må have eksisteret dér i årene omkring 1200. Et argument for denne placering af teksten er beskrivelsen af kong Snjo, som i det store hele består af ordrette citater hentet fra den lidt ældre Roskildekrønike, der med sikkerhed var tilgængelig i dombiblioteket i Lund.

Denne lille krønike behandler primært de såkaldte Lejre-konger (dvs. de konger hvis kongesæde var Lejre), hvilket har givet teksten sit moderne navn: Lejrekrøniken. Det stof der behandles i krøniken, er tidligere blevet opfattet som mundtligt overleverede danske sagn, men også denne opfattelse er i løbet af 1900-tallet blevet draget i tvivl med henvisning til ligheder mellem motiver i Lejrekrøniken og det engelske digt Beowulf samt et stort sammenfald i navnene på de danske konger og kongerne af Dakien i det moderne Rumænien (områdets latinske navn var i antikken og middelalderen Dacia, et navn som i Lejrekrøniken også bruges om Danmark, hvilket muligvis er grunden til sammenblandingen af de to kongehuse).

Kilde: Det Danske Sprog- og Litteraturselskab; Samtlige tekster foreligger i videnskabelige udgaver med tekstkritiske apparater, og til flere af dem er der faksimiler af de originale håndskrifter eller tryk. De kultur- og litteraturhistoriske indledninger til de enkelte tekster er forfattet af Marita Akhøj Nielsen. Håndskriftbeskrivelserne af Jonathan Adams, Ebba Hjorth, Merete K. Jørgensen og Marita Akhøj Nielsen.

[Historikus]

Den aftalte våbenhvile og fredsslutning år 811 ved Ejderen mellem kejseren og kong Hemming af Danmark (Danorum regem).

"Fra dansk side (de parte vero Danorum): især Hemmings brødre, Hankwin, Angandeo, dernæst andre ansete landsmænd (deinde cetreri honorabiles inter suos viri) Osfrid med tilnavnet Turdimulo, Warstein, Suomi, Urm, endnu en Osfrid, søn af Helge, Osfrid fra Skåne (de Sconaove), Hebbi og Aowin". Kilde: Annales Regni Francorum 741- 829. s. 400-11.

Her har vi så Osfrid fra Skåne (de Sconaove). Prof. Niels Lund har tidligere spekuleret lidt i afstamningen af de andre navne som Turdimulo og Suomi, der synes at pege mod Østskandinavien. Warstein er nok det velkendte navn Øystein.

[runan]

Det här med att knyta Uppåkra till olika etniska stammar blir svårt eftersom det finns så lite gravar. Skriftligt material är också begränsat även om Knut den Heliges gåvobrev, från 1085 e.Kr. slår de isländska källorna med 200 år.

Opager

Jo, det blir ju åtminstone svårt att fastställa etniciteten utifrån de arkeologiska fynden. Men den historiska diskussionen borde väl ge en vink om vem som tronade i Uppåkra under olika tidevarv? Vi har ju många kunniga danskar i det här forumet (vilket för övrigt är ett lyft genom att vi därmed slipper nationalistiska låsningar). Ni har väl en uppfattning utifrån era kunskaper om den danska historien – som vi skåningar t.ex. blev helt ”skyddade” från under skoltiden.

Jag läser för tillfället en bok, ”Från Oden till Wasa” (Lars Ulwencreutz) som det är lätt att ha åsikter om. Innehållet är en blandning av myter, sagor, sägner, muntlig tradition till mera vedertagen historia. Men det är inte enkelt att skilja det ena från det andra. Hur som helst är den underhållande och ger anledning till en del funderingar och frågor. Här är några sådana:

1. En del verkar uppåt väggarna. Ett citat för att illustrera det: ”Danerna kom ursprungligen från Göinge, ”gamla Danmark”, i Skåne. Runt år 500 fördrev de herulerna från södra Skåne och de danska öarna. Vandalerna som hade befolkat landet innan dess, hade utvandrat söder ut, strax innan goterna också gjorde det”.

Den eventuella utdrivningen av heruler skedde långt tidigare om den ö h t förekommit. På 500-talet ska ju i stället herulerna invandrat (eller möjligen återinvandrat) till Skandinavien utan att komma i kollision med danerna. Vi vet väl ganska lite om danernas ursprung har jag förstått, men att de hade en bas i Skåne och rörde sig västerut mot Själland med flera öar för att sedan även trycka bort jutarna från Jylland är väl däremot en hyggligt vedertagen teori. När i så fall? Kanske 400-talet då jutarna i sin tur tog för sig på de brittiska öarna?

Men den första citerade meningen – hur ser ni proffs på den? Finns det någon substans i att danerna ursprungligen kom från Göinge?

2. OM danerna skulle ha haft sina bosättningar i Göinge och först på, låt säga, 300-400-talet befolkat övriga Skåne respektive nuvarande Danmark – så ställer det till det när det gäller Uppåkra med tanke på att det varit ett centra redan före Kristus. För vem härskade i så fall där innan danerna tog över?

3. En tangerande fundering: Oavsett när nu danerna flyttade sig västerut – har man några teorier om varför? Var det bara en allmän strävan mot expansion eller antas de i sin tur varit utsatta för något tryck från andra stammar/grupper?

Man kan fundera en del på detta:

1. Att danerna skulle ha utgått från Göinge och fördrivit herulerna från södra Skåne finns det väl inga som helst belägg för, vare sig arkeologiskt eller på annat sätt. Själva namnet Göinge tyder väl snarare på götiskt inflytande. Finns heller inga belägg för att herulerna skulle ha varit boende i nuvarande Danmark på denna tidiga tidpunkt (om vi nu snackar om den mörka perioden mellan 200-500 dvs mellan "daukioner" och "daner". Erilarinskrifterna är väl senare, dvs tyder på någon form av herulsk bosättning på 500-talet.

2.Jag skulle tro att daner bodde i Uppåkra redan från början och att de daukioner som omnämns i romerska källor ca år 150 handlade om dessa. Är det rimligt att tro att daner redan uppkom på bronsåldern?Traditionen om att danerna invaderat från "Sverige" kan alltså handla om en överförflyttning av makt från Uppåkra till Stevns redan ca år 200, då templet var byggt i Uppåkra. Kung Ypper i Uppsala kan alltså handla om Uppåkra. Gravarna vid Himlingöje på Stevns ca 200-300 skulle då vara en maktetablering där, där "Humle" i sagan skulle vara någon form av grundare, dvs Humlingar. Jämför Amelunger. Därefter sagans "Dan" och "Lother" m fl innan en ny släkt med Skyldingar träder in på sent 300-tal. Ursprungliga namn från några Humlingar finns troligen i Beowulf: Ecwela (Hwala=Dan?) och Heremod (=Lother).

Centralplatsen på Stevns återstår att finna, inkl ett eventuellt kulthus. Men har man några timmar över kan man ju jämföra ortnamnen där med skånska på Lundaslätten. Finns vissa likheter, Görslöv, Särslöv, Heddinge osv.

3. Var Gudmes uppblomstring på Fyn ett verk av daner, eller andra, kanske angler? Kanske finns fog för att tro att Uppåkra, Stevns och Gudme ändå tillhörde samma folk, där daner är det troligaste alternativet. Således ett samlingsbegrepp, ungefär som svear.

Läs Åke Ohlmarks "Skånes äldsta hävder", kul läsning där han knyter langobarder till Skåne.

Uppåkra nämns inte vid namn i de historiska källorna före 1085 och heller inte i de isländska sagorna, men däremot berättas det om olika kungar eller småkungar i Skåne, och de får väl antas ha residerat i Uppåkra. Om man antar att det är Skjöldungaätten som residerat i Uppåkra, blir den närmsta källan Skjöldunga Saga. I den räknas kungarna upp, som om man räknar med 30 år per generation, stämmer med grundandet ca 100 fvt. Kungarna skulle då vara: https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_l ... of_Denmark
Sciold (Scyld) ca 130-60 fvt
Fridleif I ca 100-30 fvt
Frodo I ca 70-1 fvt
Herleif I ca 40 fvt-30 vt
Havard ca 10 fvt-60 vt
Leif ca 20-90 vt
Herleif II ca 50-120 vt
Hunleif ca 80-150 vt
Aleif ca 110-180 vt
Oddleif ca 140-210 vt
Geirleif ca 170-240 vt
Gunnleif ca 200-270 vt
Frodo II ca 230-300 vt
Vermund ca 260-330 vt
Dan I ca 290-360 vt
Dan II ca 320-390 vt
Frodo III ca 350-420 vt
Fridleif II ca 380-450 vt
Frodo IV ca 410-480 vt
Ingjald ca 440-500 vt
Helge och Hroar Halvdansson (ca 470-520 vt)
Rolf krake (Hrodulf) Helgesson (ca 510-560 vt)
Hjorvard (Heoroweard) ca 530-600

Går man sedan vidare till Hervarar saga och Ynglinga saga får man reda på ättlingarna till Ingjald:
Halvdan III Ingjaldsson ca 475-520 vt
Hroar Halvdansson ca 500-550 vt
Valdar den milde Hroarsson ca 530-600 vt
Harald den gamle Valdarsson ca 570-630 vt
Halvdan IV och Gudröd Haraldsson ca 600-650 vt
Ivar vidfamne Halvdansson ca 620-670 vt, som var den siste av Skjöldungaätten som regerade i Skåne. Ättlingarna fortsätter i Värmland och Norge ett tag till.
Förfäderna till Sciold (Skjöld) får man i bl.a. Anglo-Saxon Chronicle och Gesta regnum anglorum av William of Malmesbury: https://en.wikipedia.org/wiki/Sceafa
Heremod (ca 160-90 fvt)
Itermon (Stermon) ca 190-120 fvt
Hratha (Hadra) ca 220-150 fvt
Hwala (Gwala) ca 250-180 fvt
Bedwig ca 280-210 fvt
Sceaf (Seskef) ca 310-240 fvt
Därav har säkert Åke Ohlmarks fått att lombarderna (de långskäggiga) kom från Skåne.
Alla dessa kungar är förstås ohistoriska tills motsatsen bevisats. Jag, som både grävt i Uppåkra och arbetar som arkivarie, hoppas förstås att man där snart gräver fram ett arkiv med brända lerbrev, där man ristat in all korrespondens under 1100 år till och från Uppåkra (som man hittat i mellanöstern)

[runan]

Jag får kanske tillägga att Dan, som ska ha levt på 300-talet, har gett namn till danerna.

[runan]

Oj jag blandade visst ihop Ivar vidfamne med Ingjald illråde när jag skrev att ätten fortsätter i Värmland och Norge. Det var ju Ingjalds lika illrådiga mordbrännare Åsa som innebrände sin man Gudröd i Uppåkra omkring år 650. Ivar lämnade efter sig dottern Aud den rika som gifte sig med Radbart II Randversson av Ryssland. Jag delar inte uppfattningen att Radbart skulle vara densamme som Radbod av Friesland.

[Historikus]

Der findes en liste kaldet 'Kongetal' i håndskriftet Codex Runicus, signatur AM 28, 8. Codex Runicus er en bog af en type, den omfatter 100 blade af pergament fordelt på 14 læg. Men i stedet for latinske bogstaver har den ukendte skriver valgt at udfylde bladene med runer i disses middelalderlig udformning, de såkaldte stungne runer.

Det nævnte afsnit 'Kongetal' (AM 28, 8vo; fragment bl. 92r-v) består mestendels af opremsninger af kongenavne, og stilen er næsten gennemgående "da var NN konge". Årstal er fraværende, men det nævnes at Jesus fødtes i Frode Fredegods regeringsperiode. Stedvis omtales begivenheder i en konges liv, eller en dronning nævnes. Kongetallet i Codex Runicus er fragmentarisk, og mangler både indledning og afslutning. Teksten omfatter tidsrummet mellem sagnkongerne Vermund og Hiden den høviske.

Teksten:
1
wærmund kunung uiþlefs sun þa war uffi kunung hin starke wærmunda sun þa war dan kunung uffa sun þa war huþlef kunung ok uffa sun þa war froþe kunung hin storlætne hughleks sun þa uar dan kunung hin dahfulli froþa sun þa war friþlef kunung dans sun falka het drotning hans þa war froþe kunung hin friþgoþe friþlefs sun ulwild het drotning hans

2
þæsi waro alli fore guz byrþ ok war þa guz byrþ i froþa kunungs dahum

3
Þa war friþlef kunung froþa sun eriþa het drotning hans þa war froþe kunung hin harþe friþlefs sun þa war ingæld kunung froþa sun swærtæ het drotning hans þa war olaf kunung ingælz sun ok swærto þa war froþe kunung hin frøkne olafs sun allofþ: het drotning hans þa war haldan kunung froþa sun þorilda het drotning hans þa war hiþing kunung hin høueske ok froþa sun hilda het drotning


Foto af afsnit 1 blad 92.

Desværre har jeg ikke adgang til en oversættelse, men det kan være 'runan' kan hjælpe?

[runan]

Tack, Historikus, för inlägget! Intressant att läsa. Codex Runicus berättar dels om samma kungar som Skjoldunga saga (Frode I - Frode Fredegod, Fridleif, Ingjald och Vermund), men också olika (Hugleik, Uffo och Olaf t.ex.). Den finns som helhet att läsa här http://www.e-pages.dk/ku/579/. Rörigt, som vanligt när man läser medeltidssagor. De har nog skrivit av varandra eller så har de muntliga berättelserna bättrats på och partiellt glömts bort.

[Historikus]

Den aftalte våbenhvile og fredsslutning år 811 ved Ejderen mellem kejseren og kong Hemming af Danmark (Danorum regem).
"Fra dansk side (de parte vero Danorum): især Hemmings brødre, Hankwin, Angandeo, dernæst andre ansete landsmænd (deinde cetreri honorabiles inter suos viri) Osfrid med tilnavnet Turdimulo, Warstein, Suomi, Urm, endnu en Osfrid, søn af Helge, Osfrid fra Skåne (de Sconaove), Hebbi og Aowin". Kilde: Annales Regni Francorum 741- 829. s. 400-11.
Her har vi så Osfrid fra Skåne (de Sconaove). Prof. Niels Lund har tidligere spekuleret lidt i afstamningen af de andre navne som Turdimulo og Suomi, der synes at pege mod Østskandinavien. Warstein er nok det velkendte navn Øystein.

Den danske wiki-side synes jeg er mere informativ og omfattende.
https://da.wikipedia.org/wiki/Danske_sagnkonger

Ovenstående nævnte kongeslægt er vist i afsnit 2.1. "Frankiske kilder", hvor de under Frankiske rigsannaler er vist i et diagram. Her ses det samtidig, at der eksisterede en rivaliserende kongeslægt et sted i Sønderjylland, bedre kendt som Harald Klak slægten.