Även om omgivingen ser annorlunda ut är det likförbannat människor fostrade inom i princip samma kosmologi.
Stormanna gård hittad på Birka
Re: Stormanna gård hittad på Birka
Nja, någon hävdade att arbetsläger var osannolikt. Om du läser tråden en gång till så kanske du förstår 
Även om omgivingen ser annorlunda ut är det likförbannat människor fostrade inom i princip samma kosmologi.
Även om omgivingen ser annorlunda ut är det likförbannat människor fostrade inom i princip samma kosmologi.
Re: Stormanna gård hittad på Birka
som påpekat, marknaden för massproducerade varor var helt annorlunda i antikens städer med tiotusentals invånare eller fler än den var i Sörmland.... kosmologin till trots....... så ska man överför antikens fenomen till Birka så behöver man lite mer på fötterna än smuts....
Re: Stormanna gård hittad på Birka
Med den synen så får vi genast problem med hela vår historieskrivning. Det har funnits småbyar såväl i Romarriket som i andra kulturer i glest befolkade områden som hade liknande inrättningar. Eftersom vi inte diskuterar volymer då vi bara kan gissa blir det löjligt att komma med sådana uttalanden som att det var för lite kommers. Jag förstår inte alls hur du tänker Yngwe. Vi har nog så kapitalt olika föreställningar om vilka förutsättningar som krävs att det blir lönlöst. För mig är det en gåta. Jag har sett så många dokumentärer om slaveri i Amerikanska södern, Sydafrika, Tahiti, Saudiarabien mm och något som sticker ut är hur småskaligt det är. Som regel en eller två individer som kan hålla 20 fastkedjade arbetare. Många sådana läger ligger dessutom avsides. Ofta på landsbygden och ibland ute i öken. Dagliga transporter av varor sköts ofta av andra bolag eller syndikat. Det är en kedja där enskilda intressenter agerar ur egen horizont men nätverket kan te sig komplext utifrån. Sådana här strukturer växer fram organiskt och fordrar inte så mycket planering som man kan förvillas att tro. Birka ligger perfekt om man tittar på infrastrukturen.
Re: Stormanna gård hittad på Birka
Det stora dilemmat med hypotesen är att vi inte alls har några fysiska tecken som påvisar ett slavarbetsläger. Vallen är lika dålig som fängelsemur som försvar, handfängslen kan enkelt förklaras på annat sätt, smutsen är precis vad vi kan förvänta oss på en vanlig större hantverksplats. Det här är du och andra väl medvetna om, och försöker istället göra en parallell till andra kända slavarbetsplatser. Du hänvisar till romerska modeller, eller Nordamerikanska, Karibiska eller arabiska och hänvisar till kosmologi. Men i modellen ingår bara förekomsten, inte någon som helst kontext. Du ignorerar att Nordamerikas bomulls-slavar producerade råvara för en industriell, konkurrensutsatt internationell textilindustri och likaså att slavjordbruken producerade livsmedel för prismedvetna invånare i enorma städer. Dessa påstådda paralleller är delar i en konsumtionsindustri. Du skulle behöva visa att hantverksproduktionen i Birka också var det för att parallellen skall vara relevant men det har du inte kunnat, utan bara redovisat en förekomsten som sådan och påtalat möjligheten att hålla slavar.
Re: Stormanna gård hittad på Birka
Nja, problemet är mer vad du väljer att tolka som det normala. Jag är inte så säker...
Shackeljärnen är knappast avsedda för annat än människor och inte bara för armar utan i några fall snarare halsar. De ser ut precis så. Dessutom finns det ju stöd för trälsituationen i källorna. Den främsta slavdriften i Sydstaterna var inriktad på att förse textilindustrin med bomull men själva slavekonomin gjorde att även småkrämare använde slavar. De utnyttjades för allt, stort som smått. Intressant att du för bomullsindustrin på tal med tanke på diskussionen vi hade om huruvida det var fördelaktigt att använda slavarbetskraft.
Shackeljärnen är knappast avsedda för annat än människor och inte bara för armar utan i några fall snarare halsar. De ser ut precis så. Dessutom finns det ju stöd för trälsituationen i källorna. Den främsta slavdriften i Sydstaterna var inriktad på att förse textilindustrin med bomull men själva slavekonomin gjorde att även småkrämare använde slavar. De utnyttjades för allt, stort som smått. Intressant att du för bomullsindustrin på tal med tanke på diskussionen vi hade om huruvida det var fördelaktigt att använda slavarbetskraft.
Varför? Varken du eller jag har en susning om volymer. Vi vet inte hur mycket som producerades av hur många eller hur länge eller hur många som kontrollerade. En ringa produktion är lika påhittad som en rik.Frågan är därmed helt ovidkommande eller åtminstone för tidig. Storleken på anläggningen, lämningar efter bryggkonstruktioner och den historiska källbilden talar dock för att det har varit en mycket central och ekonomiskt viktig plats. Dispositionen av bebyggelsen avviker samtidigt från den vanliga bilden av handelsplatser. Stormannagården passar enligt mig in perfekt med källorna. Tillsammans med Helgökomplexet kanske vi har ett högkvarter där den expanderande kungamakten kontrollerar/upprätthåller Mälarsjöfarten.Du skulle behöva visa att hantverksproduktionen i Birka också var det för att parallellen skall vara relevant men det har du inte kunnat, utan bara redovisat en förekomsten som sådan och påtalat möjligheten att hålla slavar.
Re: Stormanna gård hittad på Birka
De har uppenbarligen upptäckt en kyrka.
http://www.zeit.de/news/2017-01/19/arch ... n-19124604
*
https://www.academia.edu/31047125/At_Ho ... _pre-print_
http://www.zeit.de/news/2017-01/19/arch ... n-19124604
*
https://www.academia.edu/31047125/At_Ho ... _pre-print_
Senast redigerad av 1 BalticSea, redigerad totalt 26 gånger.
Re: Stormanna gård hittad på Birka
Men nu sätter du återigen likhetstecken mellan träldom och kedjade slavarbetare trots att du helt saknar belägg för att så var fallet.
Och det är inte irrelevant med kontext, eftersom det är det enda du har i hypotesen. Du vet mycket väl att halsjärnen kan förekomma i en annan kontext, t.ex. slavhandel, och likadant med all den andra arkeologin.
Du har också själv tillstått att vallen knappast fungerar för att stänga in folk då det är helt öppet mot vattnet.
Och om du säger att Birka inte liknar andra handlesplatser så har vi ju omnämnt att Staraja Ladoga i sitt tidiga skede faktiskt också hade en massa små byggnader för hantverk, och också hade en vall. Birka liknar alltså andra samtida handelsplatser.... med andra ord har du ju inga som helst entydiga argument, och då om vi ska bedöma hypotesen objektivt måste vi rimligen se om det finns något som liknar de exemplen som används som referens....
Och det är inte irrelevant med kontext, eftersom det är det enda du har i hypotesen. Du vet mycket väl att halsjärnen kan förekomma i en annan kontext, t.ex. slavhandel, och likadant med all den andra arkeologin.
Du har också själv tillstått att vallen knappast fungerar för att stänga in folk då det är helt öppet mot vattnet.
Och om du säger att Birka inte liknar andra handlesplatser så har vi ju omnämnt att Staraja Ladoga i sitt tidiga skede faktiskt också hade en massa små byggnader för hantverk, och också hade en vall. Birka liknar alltså andra samtida handelsplatser.... med andra ord har du ju inga som helst entydiga argument, och då om vi ska bedöma hypotesen objektivt måste vi rimligen se om det finns något som liknar de exemplen som används som referens....
Re: Stormanna gård hittad på Birka
Jag skrev
. Jag menar ju att det kan ha varit ganska vanligt på handelsplatser men bilden är annorlunda i den traditionella förmedlingen. Vi har i Skandinavisk sagatradition bara ett begrepp som skulle kunna användas någorlunda synonymt med slav och det är ordet träl. Det passar alldeles ypperligt eftersom trälar verkar ha haft skiftande ställning precis som slavar har haft.avviker samtidigt från den vanliga bilden av handelsplatser
Re: Stormanna gård hittad på Birka
Om du menar att det avviker från bilden av en pittoresk liten stad med skurade trägångvägar, ja visst.Kungsune skrev:Jag skrev. Jag menar ju att det kan ha varit ganska vanligt på handelsplatser men bilden är annorlunda i den traditionella förmedlingen. Vi har i Skandinavisk sagatradition bara ett begrepp som skulle kunna användas någorlunda synonymt med slav och det är ordet träl. Det passar alldeles ypperligt eftersom trälar verkar ha haft skiftande ställning precis som slavar har haft.avviker samtidigt från den vanliga bilden av handelsplatser
Men ingen som någonsin vart på en bonnamarknad inbillar sig väl att en vikingatida handelsplats såg ut så. Än mindre om där fanns ett omfattande hantverk. Så jag håller helt med om att just den bilden av Birka behöver revideras rejält, men inte om att platsen varit så hemsk att ingen vistats där frivilligt.