Västergötlands agrara utveckling

[Valdemar]

Jag tror ortsnamnen, rätt använda, kan ge en indikation på Häradernas "centra". Stefan Brink har gjort omfattande analyser över några av våra norra landskap. Ortsnamnen är annorlunda där uppe varför hans modell inte kan föras över rakt av.

Om vi utgår från exemplet Ale Härad (som är tacksamt) så finns en gård nämnd på 1300-talet och det är Alvhems Kungsgård. Den ägs i tidig medeltid av Drottning Blanca av Namur. Namnet är ett -hem som de finaste gårdarna i Västergötland ofta har. Dessa går enligt forskningen tillbaka till åtminstone folkvandringstiden. Förleden är enligt de flesta forskarna Alv=Älv. Detta betyder hemmet eller trakten vid Älven och passar ju utmärkt. Ett -hem kunde vara en större gård eller ett större område inklusive gård. Enligt flera forskare (som Lars Lundquist) finns stora gårdar under järnåldern med sattelitgårdar över flera kvadratkilometer. Även här passar Alvhem perfekt, placerat mitt bland flera järnåldergravfält och med möjliga satelliter i Lid, Tängevallen, Frövet, Gullringen-Haj/Harg och Tingstad. Platsen Tingstad har inte haft någon känd funktion i historisk tid. Alla dessa platser ligger på och runt samma berg/platå. Tängevallen har förleden -Täng som är omdiskuterat. Den vanligaste slutsatsen bland akademin är att dessa var militärer av hög rang som stod nära kungen. Vid Tängevallen finns "Borgen" (en jordhög på en halvö i Grönån, en "motte"?), dessutom finns ett intrikat system av biflöden till Grönån i räta vinklar som har diskuterats som en möjlig ledungshamn (motsvarande Naust finns dokumenterade från Norge).

Fornlämningar, inte minst ädelmetallfynd och tidiga kyrkor visar ibland tydligt var det legat en viktigare gård. Finns dessutom namn med funktioner för kult, juridik och försvar i anslutning till samma plats så kanske man vågar gissa att man hittat ett Häradscentra. Sen är det för centrala Västergötland svårare att göra denna analys då det ofta är för tätt mellan gårdarna etc,

Men varför Ale Härad och inte Alvhems Härad? Det heter ju exempelvis Gudhems Härad. Jag gissar att namnet Alvhem vid namngivandet av häradet användes som ett större begrepp.

[Leif]

Vill minnas att Stefan Brink gjorde en ortnamnsgenomgång av södra vänerområdet inom Vitteneprojektet men jag har ingen aning om den någonsin publicerades. Vet att jag hörde en dragning av honom i samband med något av våra projektseminarier.

Sedan har han väl gjort lite nedslag på olika håll i västsverige som man nog kan ha lite nytta av, men jag minns inte riktigt var jag läst dem, eller om jag bara hört det på föreläsningar eller konferenser.

Däremot är namn, inte minst i lantmäteriakterna, en given ingång om man vill ge sig på jakt efter ödegårdar från den senmedeltida agrarkrisen. Men det är ju snarare kulturgeografernas intresseområde än ortnamnsforskarnas.

[AndreasOx]

Samtliga namn + antagen betydelse i Västergötland (utom Vartofta härad) finns tillgängliga från http://www.sprakochfolkminnen.se/om-oss ... s+l%C3%A4n, en guldgruva!
Alv- tolkas som jordmånen 'alv'. Ale härad är ett ursprungligt bygdenamn 'Alir', antagligen (enligt Ivar Lundahl) en pluralform av 'al', helgedom.

[Valdemar]

Har läst artikel från Brink där han fokuserar på området runt Östen, Vads Härad.

Jag tror även att Lars Lundqvist tagit hjälp av Per Vikström i sin beskrivning av centralplatser i bl a trakterna runt Saleby, Als Härad och Gudhem. Samma redogörelse finns för Gudhem i ' The Gudme Phenomena'.

Har även i bakhuvudet att Per Vikdtrand skrivit om Götevi Götala etc nyligen.

[Valdemar]

Har diskuterat 'Alv' med några ortsnamnsforskare och de var eniga i att Alv som jordmån är långsökt och i Weibulliansk anda och att Alv=Älv är mer sannolikt. På platsen har även funnits kung Alfs Hög.

[Leif]

Har läst artikel från Brink där han fokuserar på området runt Östen, Vads Härad.

Jag tror även att Lars Lundqvist tagit hjälp av Per Vikström i sin beskrivning av centralplatser i bl a trakterna runt Saleby, Als Härad och Gudhem. Samma redogörelse finns för Gudhem i ' The Gudme Phenomena'.

Har även i bakhuvudet att Per Vikdtrand skrivit om Götevi Götala etc nyligen.

Kollade just Lunkans lic. Vikström har bistått med info. Där fanns även en relevant ref till Brink:
Brink, S. 1997. Västsvenska namnmiljöanalyser. Ortnamn i språk och samhälle.

[Kungsune]

Har diskuterat 'Alv' med några ortsnamnsforskare och de var eniga i att Alv som jordmån är långsökt och i Weibulliansk anda och att Alv=Älv är mer sannolikt. På platsen har även funnits kung Alfs Hög.

Kan bara hålla med! Vokalglidningsteorier är tendentiösa. De funkar om alla människor sedan apstadiet har aspberger. Nu har inte alla det och dessutom känner de flesta inte till reglerna så de gör lite som de vill ute i bygderna . Därför uttalas ex ordet kyrka med i princip alla vokaler vi har i alfabetet om man rör sig mellan ex Göteborg och Linköping. Läser man medeltida dokument så ser man snabbt just sådana lokala stavningsvarianter hela tiden varför man alltid ska ta det med ro. Tendenserna är helt korrekta men inte absoluta.

[Valdemar]

Även Vännebo Offerplats ligger på en gräns mellan två Härader, Mark och Kind. Även denna offerplats upphör på 500-talet.

http://www.historieforum.se/PDF/Vennebofyndet.pdf

[Valdemar]

Här finns mycket matnyttigt!

Centrala tankar om Finnestorp
Relationen mellan offerplats och centralbygder i det
folkvandringstida Västergötland
Magisteruppsats

http://www.archaeology.su.se/polopoly_f ... estorp.pdf

[AndreasOx]

La häradsgränserna (i många fall inte justerade till gränserna före 1850) ovanpå SGU:s jordartskarta. Frapperande hur många gränser som följer "sämre" jordar (berg, grus, torv), ex mellan Kinne och Skåning.
Utifrån detta kanske man kan lista ut vilka gränser som kan vara artificiella, alltså eventuellt skapade av överhet.