Snygg karta!
Tycker att placeringen av offerplatser enligt tidigare bifogad uppsats ger en stark indikation på att dessa placerats i gränsbyggder. Detta behöver inte betyda att härader eller någon annan indelning fanns på 500-talet. Häraderna lades kanske ut senare och man använde naturliga gränser. Ser man på det starka inflytandet från Romarriket under RJÅ och FVT så tycker jag det känns rimligt att den styrande gruppen även gjorde en regional indelning inspirerad av romersk militär organisation. Så frågan är kanske egentligen hur den äldsta territoriella indelningen såg ut? Mycket tyder på att häraderna åtminstone har ärvt en struktur (om de är från exempelvis vikingatid). Folkvandringstiden är i Västergötland rikare än vikingatiden med avseende på ädelmetaller och import. Detta välstånd borde peka på en stark organisation inklusive en regional indelning baserad på militära behov.
Västergötlands agrara utveckling
Re: Västergötlands agrara utveckling
Ordentligt uppdaterad version (10 Mb): https://www.dropbox.com/s/xv6vbl4p79k3b ... g.pdf?dl=0
Det fanns mer att spekulera över än vad jag trodde, bl.a. Lidköpings äldre okända historia.
Nu återstår att besöka alla intressanta platser.
Det fanns mer att spekulera över än vad jag trodde, bl.a. Lidköpings äldre okända historia.
Nu återstår att besöka alla intressanta platser.
Re: Västergötlands agrara utveckling
Bra jobbat!!
En fantastiskt fin sammanställning med nya och väl underbyggda teorier.
Tolkningen av Frövet i Ale är dock fel som jag ser det. Du har gått på Hugo Karlsson medan jag stämt av med flera ortsnamnsforskare som tycker att platsen skall behandlas som ett sakralt namn. Från platsen finns en guldskatt och fynd som kan peka på kult.
Platsen (gårdarna) är helt magisk och ligger på en uppodlad hylla halvvägs upp till Alvhem kungsgård. Från Frövet har man utsikt över Skepplanda, Grönköping och Tängevallen.
En fantastiskt fin sammanställning med nya och väl underbyggda teorier.
Tolkningen av Frövet i Ale är dock fel som jag ser det. Du har gått på Hugo Karlsson medan jag stämt av med flera ortsnamnsforskare som tycker att platsen skall behandlas som ett sakralt namn. Från platsen finns en guldskatt och fynd som kan peka på kult.
Platsen (gårdarna) är helt magisk och ligger på en uppodlad hylla halvvägs upp till Alvhem kungsgård. Från Frövet har man utsikt över Skepplanda, Grönköping och Tängevallen.
Re: Västergötlands agrara utveckling
Kollade igenom texten lite snabbt och kikade lite på litteraturlistan. Jag tror du skulle ha glädje av att kika lite till på vad Lars Lundqvist skrivt, inte minst hans licentiatuppsats (som jag inte minns titeln på just nu). Tror även att du kan finna en hel del matnyttigt i Claes Thelianders avhandling, västergötlands kristnande.AndreasOx skrev:Ordentligt uppdaterad version (10 Mb): https://www.dropbox.com/s/xv6vbl4p79k3b ... g.pdf?dl=0
Det fanns mer att spekulera över än vad jag trodde, bl.a. Lidköpings äldre okända historia.
Nu återstår att besöka alla intressanta platser.
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.
Re: Västergötlands agrara utveckling
Mycket tacksamt med allt som numera är digitalt lättillgängligt!
Valdemar: Frövet (Frowidh 1425): Jag har främst läst Ortnamnen för Ale härad (1909) och Lennart Elmeviks artikel om Frö- namn (1997), där han argumenterar för att de flesta Frö-namn utan genitiv-s bör tolkas som 'frodig' eller 'frö'. Jag håller med om man tycks vilja "avgudifiera" alltför många ortsnamn, speciellt för tydliga kultmiljöer. Finns det något mer utförligt skrivet om Alvhem/Skepplanda än http://wadbring.com/historia/undersidor/skepplanda.htm?
Leif: Lars Lundqvist licentiat, är det "Järnålderns centra"? Claes Theliander har jag läst - har inte hans slutsatser problematiserats ordentligt av Varnhemsfynden? Om jag minns rätt, bland annat att övergången från hedniskt till kristet gravskick inte alls alltid var abrupt.
Valdemar: Frövet (Frowidh 1425): Jag har främst läst Ortnamnen för Ale härad (1909) och Lennart Elmeviks artikel om Frö- namn (1997), där han argumenterar för att de flesta Frö-namn utan genitiv-s bör tolkas som 'frodig' eller 'frö'. Jag håller med om man tycks vilja "avgudifiera" alltför många ortsnamn, speciellt för tydliga kultmiljöer. Finns det något mer utförligt skrivet om Alvhem/Skepplanda än http://wadbring.com/historia/undersidor/skepplanda.htm?
Leif: Lars Lundqvist licentiat, är det "Järnålderns centra"? Claes Theliander har jag läst - har inte hans slutsatser problematiserats ordentligt av Varnhemsfynden? Om jag minns rätt, bland annat att övergången från hedniskt till kristet gravskick inte alls alltid var abrupt.
Re: Västergötlands agrara utveckling
Jo järnålderns centralområden i västsverige eller något liknande heter den. Gavs ut inom urbaniseringsprojektet. Boken är guldfärgad..AndreasOx skrev: Leif: Lars Lundqvist licentiat, är det "Järnålderns centra"? Claes Theliander har jag läst - har inte hans slutsatser problematiserats ordentligt av Varnhemsfynden? Om jag minns rätt, bland annat att övergången från hedniskt till kristet gravskick inte alls alltid var abrupt.
Thelianders bok var inte helt oproblematisk från början heller. Den innehåller, om jag minns rätt, en bra katalog över västgötska gravundersökningar som gör att man kan lyfta blicken lite från de enskilda exemeplen till att försöka jobba lite mer med helheter.
Arkeologi är kul men inte livsviktigt.