Harald Blåtands Guldplakett och grav

[Mio Nielsen]

Hvad enten Pontus har ret i sin teori eller ej, så er den faktuelle baggrund utrolig interessant. Men den har den "fejl" at det er nogle kulturpolitiske perspektiver i verdensformat, der oprulles. Vi er mere vant til lokale dimensioner og kan bedre engagere os i en historie, hvor en nordisk jarl kæmper søslag mod en anden.

Desuden er der sprogforskellen. Det er næppe tilfældigt, at jeg især fik respons fra BalticSea - en anden dansker, som desværre har sagt farvel til dette forum.

Jeg vil lige nævne en anden side af sagen: Når historien viser, at Otto den Store satte et realistisk genforeningsprogram på skinner i 968, så kunne man spørge: Hvorfor mislykkedes det ? Hvis kejserne var enige, hvem havde så vilje og styrke til at sabotere genforeningen? I betragtning af det had, der lyser ud af Adam af Bremens omtale af grækerne i Jumne, så kunne man opstille en hypotese: Ude i periferien, i de områder der måske nok var kristnede, men hvor de administrative grænser ikke var definitive, der ville bisper og præster kæmpe mod en genforening, fordi deres personlige karriere var på spil.
Dette er mine egne betragtninger. Pontus Weman kommer ikke ind på spørgsmålet.

[anganatyr]

Jag lägger in en länk till den här tråden då de hör samman.
viewtopic.php?f=17&t=992

[Mio Nielsen]

Her er nogle bemærkninger af Sven Rosborn. De stammer fra et indlæg i Skalman.nu forumet omkring emnet Jellingedynastiet.


Noterade att Harald Blåtands guldplatta diskuterades ovan. Själv sitter jag inne med all fakta i ärendet och eftersom det pågår en intensiv seriös efterforskning i ämnet är det givetvis svårt för mig att berätta om vad som exakt i ögonblicket händer bakom kulisserna men jag vill gärna kommentera en del saker.
Försäkringsvärdet: Detta har av vissa tagits som intäkt att man vill sälja föremålet. Inget kan vara mera fel. Utifrån min långa erfarenhet om utställningar som museichef var det jag som påtalade för ägaren att han måste försäkra det så det kunde visas offentligt på utställning. Eftersom det var ett så unikt föremål kallade försäkringsbolaget in internationellt världsledande expertiser på förfalskningar vilka gjort en ingående analys. Denna visar enstämmigt att det är frågan om ett mycket gammalt föremål. Utifrån detta har man satt ett försäkringsvärde. Det är alltså inte ägaren som propsat på. Hans högsta önskan är fortfarande att föremålet kommer till ett museum - dottern vill gärna överlämna det till drottning Margarete (och då kan jag lova att vi inte talar om några fantasisummor).
Danskarnas inställning: Man klargjorde snabbt att detta var en förfalskning - utan att ha sett föremålet. Detta spreds sedan till svenska institutioner som också uttalade sig på samma sätt - utan att ha sett föremålet. Det var först när jag fick en dansk journalist att rota i ärendet som det uppdagades att hela förfalskarteorin var baserat på helt felaktiga slutsatser om bl.a. hur fyndet gjorts. Efter ett livslångt arbete som arkeolog har jag aldrig träffat på en så amatörmässig behandling som i detta fall. Så plötsligt kom artikeln i Siden Saxo. Plötsligt var det ingen förfalskning. Det märkliga inträffar nu att artikelförfattaren skriver sin artikel utan att ha sett föremålet, utan att ha kontaktat ägaren eller mig trots att han använder min på academia.edu artikel som underlag. Dessutom håller han föredrag om föremålet. Han är givetvis fri att använda mitt material som han önskar men jag beklagar att vi inte hade kontakt eftersom, i seriös forskartradition, han om kontakt tagits kunde bli uppdaterad på vad som hänt sedan jag skrev min artikel.
Som upplysning här på forumet vill jag därför ge lite info om den intensiva efterforskning som just nu pågår:
Några tusen arabiska silvermynt har ingått i fyndet. Nu vet vi att det inte är frågan om arabiska mynt utan med stor sannolikhet frågan om Harald Blåtands egna präglade mynt.
Vi har spårat och säkrat ett enormt, äldre skriftligt brevmaterial om fyndet från dels när fyndet gjordes på 1840-talet men också hur man lyckades rädda en del av det 1945. Detta källmaterial undandrar alla tvivel om en modern förfalskning.

[Mio Nielsen]

For mig ændrer ovenstående indlæg af Sven ikke meget, eftersom jeg ikke nærer den mindste tvivl om guldplakettens ægthed.
Hvis andre stadig har tvivl så vil jeg gerne høre deres argumenter.
Jeg ville også gerne høre reaktioner på Pontus Wemans artikel!

[anganatyr]

Stämmer det att det är Harald Blåtands egna präglade mynt istället för arabiska mynt så är det ju oerhört spännande. Även jag tror att den är äkta, även om jag inte sitter inne med någon djupare kunskap om föremålet.

[Bäckahästen]

Har det forskats fram nya fakta om objektet?

[Opager]

Bäckahästen. Det jobbas på med proveniensen.
Bara det är ett stort arbete.

Jag vet inte mer än så.

Opager

[Bäckahästen]

Tack Opager.

[Mio Nielsen]

Jeg synes det er utroligt at guldplaketten og Pontus Wemans artikel ikke vækker mere interesse her på dette forum. Det drejer sig om spektakulære facts med store konsekvenser for skandinaviens historie i 900-tallet. Nu er der ganske vist kommet et par spørgsmål om sagen, men der er gået 4-5 måneder uden et ord om Pontus Wemans teorier!

[Historikus]

Jeg synes det er utroligt at guldplaketten og Pontus Wemans artikel ikke vækker mere interesse her på dette forum. Det drejer sig om spektakulære facts med store konsekvenser for skandinaviens historie i 900-tallet. Nu er der ganske vist kommet et par spørgsmål om sagen, men der er gået 4-5 måneder uden et ord om Pontus Wemans teorier!

Hej Mio.
Nu har jeg et par gange læst både Sven Rosborns og Pontus Weman Tells rapporter, der begge er meget informative og forklarende. Kun et par ting har pt. affødt et par spørgsmål. Rosborn skriver således side 6:

• The following is a likely translation:
  
  HARALD GORMSON KING OF DANES, SKÅNE (Scania), JUMNE, TOWN ALDINBURG
  
  "Jumne is known today as Wolin, and town Aldinburg refers to Oldenburg in Holstein. The mention of Aldinburg on the object is at first sight somewhat difficult to interpret. Harald Bluetooth’s father-in-law Mistivoj was certainly the ruler of the area where, among other things, the Bishopric of Oldenburg was founded in 968, but why mention this on the object, which is about Harald Bluetooth? This is just one of several questions raised by the inscription".

Der savnes en plausibel forklaring på hvorfor stednavnet Aldinburg nævnes på guldplaketten. Kun en historisk sproglig angives. Hvis guldplaketten relateres til en kirke nær Wolin, hvorfor nævnes så Aldingburg, der var abodritterfyrsten Mistivois magtbase på en halvø ud for Femern - og ca. 250 km i lige linje fra fundstedet ved Wolin. Sidste gang fyrst Mistivoi nævnes i kilderne er c. 990.

Navnet 'Jumne' s oprindelse stammer fra Adam af Bremens krønike og derfor går mit spørgsmål på, hvordan stednavnet 'Jumne' kan opstå på en guldplaket der er fra før år 995? Jeg mener at huske at Adam skrev omkring år 1070. Jeg kender ingen andre kilder der nævner stednavnet Jumne - så har den (måske latinkyndige kirkelige) person - der har medvirket til teksten på plaketten - måske først læst Adams krønike?

Sekvensen >JUMNE, TOWN ALDINBURG< to geografisk adskilte stednavne - synes ikke at kunne forklares i sammenhæng.

Så Mio - det var mine spørgsmål på baggrund af mine egne strøtanker - svar ses gerne.