Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?

[Anders i Uppsala]

Men huvudstäder är en relativt "ny" (ca 500 år) företeelse. Kungen reste säkert runt mellan sina gårdar, såväl under vendeltid och vikingatid som under medeltid. Än idag finns olika kungliga slott som kungafamiljen i någon mån delar sin tid emellan.

[Opager]

Anganatyr

Det kanske kan förklara saken? Mer troligt är att kungasätet var vid Birka där de ekonomiska inkomsterna fanns och som också omtalas i Ansgarsberättelsen som plats för två olika kungar.

Makten flyttade även i Mälardalen, vilket etableringen av Sigtuna visar på efter Birka och Adelsö. Efter detta kom Uppsala tillbaka.

GU platån har det lagts många miljoner på undersökningar. Finns det någon plats som kommer i närheten? Alla resultat pekar åt ett håll-> väldigt lite vikingatid.

Opager

[Valdemar]

I Mälardalen har lagts mycket resurser på arkeologi. Birka, Helgö, Sigtuna och Uppsala.
I timmar och pengar kommer inte någon annan landsända i närheten före Rausing sponsrade Uppåkra. Trots detta är bara mindre delar undersökta.

Motsvarande platser i Västergötland är knappt undersökta alls.

Husaby- Olof Skötkonungs dop mm
Götala - alla Götars Ting
Levene - Håkon Rödes hem och kanske Stenkils
Varnhem - påbörjad undersökning, flera kungar begravda, Sveriges äldsta stenkyrka
Gudhem - 100 avgudabilder i sagorna
Skalunda - större hög än i Uppsala
Skara- är den samtida med Sigtuna ?

Vill med detta exemplifiera att vi inte kan dra många slutsatser från arkeologin. Naturligtvis skulle alla tidigare uppfattningar om vilka ställen som var rika eller betydelsefulla få ändras om fler platser undersöktes. Så bristen på fynd från vissa perioder i Uppsala säger lite innan platsen är mer omfattande undersökt.

Vore kul om någon annan del av landet fick resurser för forskningsprojekt liknande dem i Uppsala, Birka och Uppåkra

[Carl Thomas]

Men vi kan börja jämföra olika platser i Uppland som är utgrävda.

T.ex. Varför hittar vi så få vågar och vågvikter i GU - när det hittas hundratals vågvikter och många vågar i Birka?

Thomas

[Kungsune]

Det är väl kanske något som vi skulle kunna kalla "nationalhistorisk arkeologi" som har kommit att koncentreras till Uppland. Det är väl närmast självklart att Uppsala stift och Universitets placering är den yttersta orsaken till detta. Frågan är väl om vi alls vill ha denna typ av forskning idag?
Man kan också fråga sig hur ex någon som forskar på centralplatsproblematik och riksbildning kan ta någon svensk forskning i ämnet på allvar när den materiella analysen är så otroligt ensidig. Har vi haft ett konglomerat med olika hövdingadömen och partigrupperingar som lett fram till en riksbildning så blir väl bilden oerhört skev om vi väljer att bara studera en av dessa? Hur kan man ens tro sig förstå detta enda studieobjekt om man inte känner de andras förhållande till detta? I vilken annan vetenskapsgren skulle ens ett sådant ensidigt förhållande tillåtas utifrån de frågeställningar som man avsett besvara?
Även om dagens forskning tar avstånd från den gamla nationalarkeologin så kan man inte låta bli att ständigt återbruka den. Detta pga att man inte känner problematiken. Marty tog Västergötland som exempel. Det är det landskap som har flest kungagravar, rikaste guldskattfynden både i kvalitet och kvantitet från järnålder, kyrktätast sedan tidig medeltid, största jordbruket, flest borgar och frälsesäten, äldsta källdokument och traditioner kring kyrka, kungamakt och lagar. Vi har nästan samma förutsättningar i Östergötland och Småland. Det är snudd på ofattbart att ens i fantasin föreställa sig att dessa regioner inte kan ha några lämningar av intresse för förståelse av centralorganisation i Skandinavisk järnålder-medeltid. Personligen skulle jag vilja påstå att forskningen kring G:a Uppsalas roll som kungasäte är tämligen bortkastad så länge man inte har något referensmaterial från dessa analoga platser.

Sedan kan man fråga sig vad man kan förvänta sig vinna i kunskap från undersökningarna.
Det har hittils mest kretsat kring bekräftande av monumentalitet.

[Yngwe]

Jag håller med dig helt där Kungsune, och jag vill påstå att situationen för Birka är mer eller mindre densamma. Vidare arbete ger en massa nya data som man egentligen knappt kan använda eftersom man nästan helt saknar referenser. Med andra ord, ska man förstå Uppsala bättre kanske den bästa investeingen är att studera tänkta referensobjekt. Då får man något att förhålla sig till, och då kanske man kan släppa nationalromantikens synder. Idag hänger allt så löst så det är kanske så att det enda referenser man har är just sagorna...

Som nämnts här i tråden så kommer ju Uppsala-templet i helt nytt ljus med kunskapen om kultbyggnader på andra ställen, inte minst Uppåkra. Synen på Adams uppgift har ju ändrats ganska radikalt med det, från att av många ansetts som en skröna till att nu ses som en fullt möjlig sanning.

[Anders i Uppsala]

Som nämnts här i tråden så kommer ju Uppsala-templet i helt nytt ljus med kunskapen om kultbyggnader på andra ställen, inte minst Uppåkra. Synen på Adams uppgift har ju ändrats ganska radikalt med det, från att av många ansetts som en skröna till att nu ses som en fullt möjlig sanning.

Det är kanske just detta som är ett problem med de senaste decenniernas arkeologi- och historieforskning i Sverige. Attityden att allt som skrevs för längesedan är lögner och skrönor i kombination med en övertro på egna teorier 1000-1500 år i efterhand har inte lett till ökad förståelse. Det har varit nästan lika illa som äldre tiders nationalromantik.

Sedan undrar jag varför ingen letat efter templet/kulthuset där Adam av Bremen anger att det stod, omgivet av något som liknade en (amfi)teater. Det bör alltså ha legat strax söder om kungshögarna, där det idag är åkermark.

[Valdemar]

Jag sätter min peng på att templet låg under kyrkgolvet. Detta beteende att lägga den kristna kyrkan rätt på kultplatsen verkar återkomma.

Misstänker att ett eventuellt tempel/kulthus i Skalunda kan ha stått precis vid kyrkan/under.

[Opager]

Adam av Bremen har aldrig varit i Skandinavien. Uppgifterna om ett tempel i Uppsala kommer väl från Sven Estridsen?

Opager

[Valdemar]

Om man tror på att man hade heliga lundar i anslutning till tempel så är detta kanske ett ortsnamn att leta efter. Tittar man från klostret och kyrkan i Gudhem så låg dessa inringade med hundratals gravar under järnåldern och rakt framför/norrut återfinns ortsnamnen, Stora Lunden, Lilla Lunden och Underlunden på rad på en ås.