Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?
Re: Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?
Vad du menar Castor, är att man ska hålla isär Adam av Bremens Birkabild med Ansgars faktiska Birkabesök.
Att 1000-talets Birkakonvention har extrapolerats ned till 800-talet av Adam och vi inte kan vara 100% säkra på att det är rätt. Om det faktiskt är så att Ansgar var på en annan plats, ex Köpingsvik, så öppnar det ju möjligheter att förstå detta. Det är oavsett ganska märkligt att ett så intressant fenomen som ett religiöst tempel inte kommit med i kyrkohistoriken. För kungen bör ju ha kunnat återge info om asahoven.
Om jag minns rätt så var ortnamnsfrågan kring gamla Uppsala uppe under Rudbeckianska pennfejden. Tror att något av gårdsnamnen i byn påstods innehålla ursprungliga/parallella ortnamnet. Eftersom Uppsala i närhet till Sigtuna beläggs redan med Adam runt 1070 så bör benämningen Uppsala anses vara väl etablerad oavsett. Om detta stämmer så är det ju intressant med tanke på frågan om sagornas Uppsala initialt ska betraktas som ortnamn eller funktion.
Att 1000-talets Birkakonvention har extrapolerats ned till 800-talet av Adam och vi inte kan vara 100% säkra på att det är rätt. Om det faktiskt är så att Ansgar var på en annan plats, ex Köpingsvik, så öppnar det ju möjligheter att förstå detta. Det är oavsett ganska märkligt att ett så intressant fenomen som ett religiöst tempel inte kommit med i kyrkohistoriken. För kungen bör ju ha kunnat återge info om asahoven.
Om jag minns rätt så var ortnamnsfrågan kring gamla Uppsala uppe under Rudbeckianska pennfejden. Tror att något av gårdsnamnen i byn påstods innehålla ursprungliga/parallella ortnamnet. Eftersom Uppsala i närhet till Sigtuna beläggs redan med Adam runt 1070 så bör benämningen Uppsala anses vara väl etablerad oavsett. Om detta stämmer så är det ju intressant med tanke på frågan om sagornas Uppsala initialt ska betraktas som ortnamn eller funktion.
Re: Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?
Det är märkligt att Rimberts Ansgarsvita inte omnämner goter/götar en enda gång. Samtidigt är det intressant att biskop Gautbert får sitt vignamn när han skickas till svearna. Gaut-bert som ungefär betyder guds ljus i formen gau-bert, gode-bert men här kanske rent utav götarnas ljus.
Re: Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?
Eller varför inte guds ljus för en kristen?
Intressant hur det lyser igenom viljan till att tolka in möjligheter i frånvaron av något. Inget tempel nämnt därmed ett annat Birka viket implicit gör det reella Birka till Adams då vi har ett tempel och uppsala nämnt, eller?
Trådens frågeställning skulle lika gärna ha namnet Varför skulle Uppsala templet omtalas hos Ansgar? Läser man skriften är det mycket få ortnamn som omtalas överhuvudtaget, Birka och söderut Hedeby. Inga tempel i danmark, inkl Uppåkra. Inga andra orter kring Birka. Några namn nämns, de betydelsfulla makthavarna som gynnar kristendomen. Tom en kung nämns som den kung som då härskade. Intressant är restiden och längden vilket knappast pekar på Köpingsvik utan längre bort. Skriften är påtagligt ointresserad av annat än Ansgar och andra kyrkliga spörsmål. Hedniska sedvänjor och framför allt person- och platsnamn lyser med sin frånvaro. Så om Uppsala eller templet inte nämns är inte att förvåna sig över.
Att uppsala skulle vara ett funktionsnamn som var spritt blir knappt ens lösa spekulationer. Nämn ett annat där vi kan konstatera en tät elitmiljö med detta namn? En källa som klart och tydligt möjliggör ett sådant fenomen.
Intressant hur det lyser igenom viljan till att tolka in möjligheter i frånvaron av något. Inget tempel nämnt därmed ett annat Birka viket implicit gör det reella Birka till Adams då vi har ett tempel och uppsala nämnt, eller?
Trådens frågeställning skulle lika gärna ha namnet Varför skulle Uppsala templet omtalas hos Ansgar? Läser man skriften är det mycket få ortnamn som omtalas överhuvudtaget, Birka och söderut Hedeby. Inga tempel i danmark, inkl Uppåkra. Inga andra orter kring Birka. Några namn nämns, de betydelsfulla makthavarna som gynnar kristendomen. Tom en kung nämns som den kung som då härskade. Intressant är restiden och längden vilket knappast pekar på Köpingsvik utan längre bort. Skriften är påtagligt ointresserad av annat än Ansgar och andra kyrkliga spörsmål. Hedniska sedvänjor och framför allt person- och platsnamn lyser med sin frånvaro. Så om Uppsala eller templet inte nämns är inte att förvåna sig över.
Att uppsala skulle vara ett funktionsnamn som var spritt blir knappt ens lösa spekulationer. Nämn ett annat där vi kan konstatera en tät elitmiljö med detta namn? En källa som klart och tydligt möjliggör ett sådant fenomen.
Re: Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?
Citera gärna något textavsnitt i Vita Ansgarii där restiden anges.Ättelägg skrev: Intressant är restiden och längden vilket knappast pekar på Köpingsvik utan längre bort.
Rimbert berättar att Ansgar överfölls av pirater och därför blev tvungen att gå till fots halva vägen till Birka, som visst låg nära en annan (ej namngiven) sveonsk hamn. Birka kan inte ha legat alltför långt bort från danernas Hedeby och kurernas Seeburg (Grobin).
Re: Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?
Finns vad jag vet inga andra Uppsalor med potential.
De som finns i Västra Sverige ligger inte på platser med de bästa lägena eller med de rikaste fornlämningsmiljöerna.
Ett namn som återkommer på mycket rika platser i Norden är Gudhem /Gudme/Gudhjem etc. Uppsala verkar inte vara använt på sammma sätt.
De som finns i Västra Sverige ligger inte på platser med de bästa lägena eller med de rikaste fornlämningsmiljöerna.
Ett namn som återkommer på mycket rika platser i Norden är Gudhem /Gudme/Gudhjem etc. Uppsala verkar inte vara använt på sammma sätt.
Re: Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?
Nja, det beror helt på perspektiv Valdemar. Gudhem har ett Uppsala liksom Varnhem (överbo) på 10 minuters promenadavstånd. Även Västra Tunhem med sitt imposanta läge har ett Uppsala runt kröken. Det finns betydande gravfält i sådan närhet till dessa tomtnamn varför det inte går att utesluta att de har en koppling. Jag tror nu personligen att Adams Birka och Uppsala handlar om de vanliga i Mälardalen. Gamla Uppsala är ju egentligen bara unikt (som topografisk typ) då för att det är själva byn som kallas Uppsala. Jag tycker också att det är rimligt att Ansgar de facto var på Mälarbirka eftersom hans andra resa krävde 20 dagar ombord ett skepp. Talar verkligen inte för Köpingsvik. Däremot tycker jag att det är nyttigt och viktigt att utforska alla om och men. Det finns en rad problem, om man vill göra Gamla Uppsala till det enda gamla svears kungasäte, som vi har framfört både tre och fyra ggr. Ex ögonvittnesskildringar om stenras från berg mm. Dessutom har vi störande dokument kring Birka som ex Hiltin Johannes besök och uppgiften om stiftsuppgång i Linköping mm som tyder på att det kan finnas historiska förvecklingar som bör redas ut.
Även om vi skulle vara överens om att Gamla Uppsala tidvis fungerat som sagosäte så är det tydligt att vissa episoder och ekapader som tillskrivs denna plats förmodligen skedde på en helt annan ort. Historien är synkroniserad och vi vet inte exakt när i tid denna/dessa synkronisering/ar har skett därför är dessa diskussioner nyttiga. Jag tror att just sådana platsbeskrivningar som ex stenraset, branta väggberg, älvfjäll, älvstranden, resavstånd från danerna mm som vi lyft nu i några år, är tämligen korrekta återgivelser. Det är i mitt tycke ganska troligt att det redan från början finns med en parallell plats som handlar om trakten runt Halle och Hunneberg med Göta älv. Kanske beror det på att man sammanfört två stammars historiemytologiska arv till den nya gemensamma centralorten? Historierna var så viktiga att man helt enkelt passade in dem i de nya förhållandena? Jag vet inte men de skorrar i varje fall falskt då de inte passar in som pusslet ligger idag. Det innebär alltså att jag tror att Uppsala som begrepp går tillbaks på två eller flera centralplatsers berättelser. Om nu Gamla Uppsala var det sista kvarvarande asahovet runt 1050 så är det ganska naturligt att berättelserna och arvet fusionerade kring denna plats.
Biskoparna blev ju döpta med hänsyn till deras uppdrag.
Även om vi skulle vara överens om att Gamla Uppsala tidvis fungerat som sagosäte så är det tydligt att vissa episoder och ekapader som tillskrivs denna plats förmodligen skedde på en helt annan ort. Historien är synkroniserad och vi vet inte exakt när i tid denna/dessa synkronisering/ar har skett därför är dessa diskussioner nyttiga. Jag tror att just sådana platsbeskrivningar som ex stenraset, branta väggberg, älvfjäll, älvstranden, resavstånd från danerna mm som vi lyft nu i några år, är tämligen korrekta återgivelser. Det är i mitt tycke ganska troligt att det redan från början finns med en parallell plats som handlar om trakten runt Halle och Hunneberg med Göta älv. Kanske beror det på att man sammanfört två stammars historiemytologiska arv till den nya gemensamma centralorten? Historierna var så viktiga att man helt enkelt passade in dem i de nya förhållandena? Jag vet inte men de skorrar i varje fall falskt då de inte passar in som pusslet ligger idag. Det innebär alltså att jag tror att Uppsala som begrepp går tillbaks på två eller flera centralplatsers berättelser. Om nu Gamla Uppsala var det sista kvarvarande asahovet runt 1050 så är det ganska naturligt att berättelserna och arvet fusionerade kring denna plats.
Absolut, Ättelägg. Formen gaut är bara så jäkla bekannt att man inte kan låta bli att undra.Eller varför inte guds ljus för en kristen?
Biskoparna blev ju döpta med hänsyn till deras uppdrag.
Re: Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?
Men det står ju inte varifrån resan utgick...Kungsune skrev: Jag tycker också att det är rimligt att Ansgar de facto var på Mälarbirka eftersom hans andra resa krävde 20 dagar ombord ett skepp.
http://sourcebooks.fordham.edu/halsall/basis/anskar.aspAs he was then about to set out on this journey he took with him the message and the token given him by King Horic, who directed him to give the message to the Swedish king named Olef and to say that the messenger whom King Ludovic had sent to his kingdom was well known to him and that he had never before in his life seen so good a man, nor had ever found any other human being so trustworthy. [...] Anskar accomplished the journey on which he had set out, and after spending nearly twenty days in a ship, he arrived at Birka.
Jag tycker fortfarande inte att det är troligt att Ansgar skulle ha gjort sig besväret att resa ända till Björkö i Mälaren när Köpingsvik ju både ligger avsevärt närmare och rimligen måste passeras på vägen mellan Schleswig och Mälaren.
Re: Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?
Nä, det är klart men 20 dagar. Du tänker att han åkt ut från Bremerhavenområdet och rundat Jylland? Iofs inte omöjligt.
Re: Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?
Eller helt enkelt att Birka är det som är birka som follket visste sedan det begav sig. Att Birka låg i sveakungens själva maktområde och inkallelsen av Ansgar var till Sveakungen och hans Birka i mälaren vilket löser alt tämligen lätt. Köpinsvik som fö startades då och var en mindre köping som efter sin storhetstid under 1000-1100-talet har en svart jord under metern vilket säger tämligen mycket. Litet, för sent och utanför missionens själva syfte. Köpingsvik är inte Birka. Birka är inte namnet på köppllatser, snarast då Köpingar vilket mer stämmer med kälorna. Var hittar vi källor som beskriver att birka skullle ha varit ett allmänt namn på köporter?
Re: Varför omtalas inte Uppsalatemplet hos Ansgar?
Tror att Köpingsvik var en hyfsat stor Köping. Annars är jag helt enig om att just Köping är det namnet som användes på Handelsorter som det stora Kaupang men även mindre säsongsvisa orter.
Ser vi lite snabbt på Göteborgsområdet så har det nog funnits flera köpingar och handelsplatser; Grönköping, Gamla Köpingen och Kungahälla i Älven. Utanför inloppet till Göta Älv låg Köpstadsö och marknaden på Brännöarna.
Tror öven namn med Hälla är värda att studera. Exempel på dessa är just Kungahälla och Lahälla i Göta Älv och Porthälla i Säveån.
Ser vi lite snabbt på Göteborgsområdet så har det nog funnits flera köpingar och handelsplatser; Grönköping, Gamla Köpingen och Kungahälla i Älven. Utanför inloppet till Göta Älv låg Köpstadsö och marknaden på Brännöarna.
Tror öven namn med Hälla är värda att studera. Exempel på dessa är just Kungahälla och Lahälla i Göta Älv och Porthälla i Säveån.