Min ambition är inte att skriva en heltäckande västgötsk historia utan belysa vad jag tycker är intressanta aspekter under den tidiga medeltiden. Jag tittade noga på Lars Lundqvists analyser, de är mycket intressanta men jag kunde inte se att de tillförde mina resonemang så pass mycket att det var mödan värt att manuellt digitalisera in hans definierade centralplatser. Jag ville analysera på en mer övergripande nivå - centralplatsbegreppet är subjektivt och delvis beroende av slumpen (kända fynd). Därför bestämde jag mig för att enbart använda heltäckande datakällor som västgötalagarna, härader, socknar och kyrkor.Valdemar skrev:Jag saknar Lars Lundquists gis-analys över centralplatser. Där bildas tydliga bygder enligt nedan:
Varaslätten
Falbygden
Öster om skara=Varnhem, kinnekulle etc
Skövde med omland
Dessa är mycket stora och Skara anläggs precis i skarven mellan de tre mest västliga.
Man kan öven se Finnestorp som centralt placerat utifrån dessa.
Sen finns några andra tydliga mindre:
Trollhättan-Hullsjö med omnejd
Alvhem- nedanför fuxerna och ut mot Tjörn/Orust
Vad
Utifrån cpi fynd och ortsnamn bildar dessa naturliga bygder. Han har säkert dessa analyser kvar.
Utifrån Skaras och Finnestors placeringar precis emellan dessa bygder bör man kunna resonera om en övergripande administration kopplad till dessa, med 500 års mellanrum. De tre största bygderna borde väl motsvara en majoritet av Västergötlands befolkning?
Även fornborgarna på Mösseberg och Halleberg behöver tas med i resonemanget. Exempelvis mösseberg klarar hela falbyggdens befolkning och de viktigaste gårdarna Gudhem-Jättene ligger alldeles nedanför.
På samma sätt ser det ut vid Halleberg. Befolkningen i respektive område under exempelvis 500-tal borde var för sig motsvara ett mindre rike som Hallin eller Ranii i Jordanes beskrivning.
Men Jordanes, Prokopios M fl talar om en stor och talrik stam. Även sagorna beskriver götarna som en större enhet. Finnestorp och Skara är initiativ baserat på flera bygder i samverkar. Jag tror inte individer som haft välstånd som Ållebergskragen eller Timboholmsskatten (eller ristade på Sparlösa) kunnat bygga ett så stort välstånd baserat på en microbyggd.
Finnestorp, Timboholm och Ålleberg tillhör 500-talet. Det ligger mycket i vad du skriver och jag argumenterar inte emot men vi har väldigt få konkreta belägg på en maktkontinuitet mellan folkvandringstiden och medeltiden. Finnestorp ligger i en intressant skärningspunkt mellan härader och Lidan som jag beskriver. Skara hittade jag inget intressant att skriva om, förutom dess hamn.