Västergötlands tidiga medeltid

[Carl Thomas]

Valdemar, vi kan ta din fråga om Lanskungar i en egen tråd vid tillfälle, det finns även trådar här samt på AF där kag skrivit om Landkungar.

En enkel beskrivning från Ynglingasagan är ju att Illråde, som var Landkung i Tiohundraland, bjöd in alla kungar i Svitjod till fest - och brände dem inne. Kungarna är namngivna till respektive Land. Detta alltså från sagornas värld - men det finns även fakta och källor.

Thomas

[Valdemar]

Landskungar är då kungar över småkungadömen som i övriga norra Europa. Denna process beskriv bra i sagorna beträffande Norge. Frågan är då hur det gick till i Sverige? Varför valde man(eller tvingades man) i Västergötland att bli en del av Sverige? Norge och Danmark låg ju närmare, språkligt, kulturellt och inte minst geografiskt?

[Kungsune]

rgötland att bli en del av Sverige? Norge och Danmark låg ju närmare, språkligt, kulturellt och inte minst geografiskt?

Bra inspel Valdemar! Men:
Det var väl bara Halland och Skåne som kan påstås ligga närmre när det gäller Danmark. Är det verkligen inte större skillnader mellan Skåne och Västergötland än Östergötland och Västergötland? Både vad gäller arkeologisk kultur och språk. Eller menar du kyrkan? Tror inte det är avgörande hur som helst. Kopplingarna mot Norge verkar nästan mer intressanta då. I dansk kontext hade VG blivit en provins med svag ställning. I Norge hade det kunnat bli det mäktigaste landskapet liksom det länge var i Sverige. Just belägenheten vid Kattegatt som en kil i centrum av Skandinavien skapar möjligheter att ha fingrarna med i de viktigaste syltburkarna. Men vad skulle man då ha Norge till? För Västergötlands del fattas ju bara Östersjötrafiken. Vilka ska man alliera sig med för att få del av den? Knappast Norge.

[Tinget]

Tråden kommer städas frrån off topic under kvällen. Ni som känner att era inlägg är i farozonen får se till att flytta dom till relevant tråd , eller skriva om dom med en tydligare koppling till trådens ämne.

[Tinget]

OT bortrensat aningen bryskt. Den som tycker att relevant text tagits bort får helt enkelt skriva ett nytt inlägg som tydligt håller sig till ämnet.

[AndreasOx]

Tack för städningen.
Vidhemprästen skriver om lagman Eskil: "Oc iuir allä löte styrkti han wästgötä oc þerra hofðengiä." Översatt: "Och i allting stödde han västgötarna och deras hövdingar"
Jag tolkar dessa hövdingar som ländermän. Finns västgötska hövdingar under medeltid omnämnda i övrigt? Intressant att det poängteras att Eskil stödde dem. Det bör alltså ha pågått en maktkamp med annan maktstruktur, gissningsvis både med kyrkan och med Erik läspe och halte:s förmyndare. Biskop Bengt av Skara var ju även kansler, riksrådet nämns för första gången 1225 och Eskil ska 1226 ha sagt till kung Håkon av Norge att få av rådsherrarna var kungen trogna.

[Valdemar]

Adam beskriver hur Norge får en första kung och skriver att landet tidigare styrdes sv Jarlar. Antar att man kan kalla dessa för hövdingar eller kungar för all del. Det verkar inte som det behövs en kung för att det skall finnas jarlar?

[Daniel K]

Andreas!

Det först nu jag fått tillfälle att läsa i genom ditt arbete. Det är lysande! Mycket intressant läsning!!

Jag håller med tidigare inlägg att Västergötland är sorgligt outforskat. Det är anmärkningsvärt hur lite vi egentligen vet om VG:s tidiga historia. Det enda sättet att få fram mer fakta om vikingatid/medeltid i den här regionen är helt enkelt att gräva mer. Kanske fynden i Varnhem, som faktiskt har skrivit om historien, kan bidra med mer resurser? Man kan alltid hoppas …

Några spridda funderingar:

>> En av anledningarna till att makten låg i Götalandskapen under äldre medeltiden (enligt vissa källor) var att folkmängden helt enkelt var störst här. Men hur låg det till under vikingatiden? Var folkmängden störst i ”Götaland” eller i svearnas rike?

>> Det sanslösa antalet medeltidskyrkor i Västergötland måste ju innebära att det fanns resurser här. Men var kom resurserna från? Enbart från det jorden gav?

>> Funderat mycket på en sådan person som Skoglar Toste. Han måste har fått med sig enorma rikedomar hem från England. Men hur tog sig det här uttryck?

>> Jag är lite tveksam till det du skriver om ”horisontell maktutövning. Det låter ju väldigt revolutionerande. Sagorna anger ju faktiskt Götiska kungar …

>> Både Levene och Hånger/Gudhem är högintressanta områden. Det är bara att konstatera att det är något märkvärdigt med de här platserna. Det är bara en stor gåta för mig att man aldrig tittat närmare på dem. Jag har besökt Levene många gånger. Alltid lika fascinerande att gå omkring på Levene äng ...

[Yngwe]

Man kan också se det som att republik vs monarki är en ständig flytande kamp där yttre faktorer påverkar riktningen i högsta grad. Ex krig leder till diktatorskap. Den reella situationen generellt landar kanske mellan oligarki och plutokrati. Dvs en snäv elit av västgötska storbönder utgör fonden för tingets ledare och urvalet av kungar och jarlar. Deras makt baseras på släktskap och förmögenhet.

Deras centralplatser präglas inte av elit-attribut

Tänker du på manifestering i landskapsbilden? Gravhögar?
Jag tror att centraliteten för bondegemenskapen politiskt administrativt "bona" ska ses vid sidan av
centralplatser för underliggande maktstruktur. I något fall sammanfaller bon med centrala privatgods vilket kan indikera någon historisk uppgörelse som vi inte känner till. Dvs jag är enig med dig om du menar just de administrativa centralplatserna. Elitpräglade centralplatser finns ju samtidigt. Enär dessa med några få undantag aldrig blivit undersökta så är det svårt att veta i vilken utsträckning man kan dra några generella slutsatser. Jämför man spridningskartor på romanska gravmonument, runstenar, tidiga stormansborgar, guldfynd, sakrala ortnamn, bördighet, kyrktäthet mm så får man några platser såsom Valdemar var inne på, där närheten av denna snäva elitgrupp verkar ha sin hemvist. Alla historiska källor indikerar släktskap som en viktig faktor. Maktens personer defineras ständigt med hänvisning till släktskap och ort. Frälsets fundamentalt genomträngande närvaro i Västgötska kyrkor i form av epitafier och påkostade gravhällar, donationsbrev osv talar sitt tydliga språk.

Nja, jag ve inte om jag håller med om pluokrati eller oligarki, för lagtexterna antyder ju på inget vis att det finns särskilda privilegier för någon upphöjd klass, och jag ser inte heller egentligen några andra tecken heller på elit-styrd administration. Tvärtom verkar grunden för lagen vara väldigt platt med få lager, i praktiken bönder och trälar. Övriga förekommande funktioner som nämns snarast begränsas av lagen istället för att priviligeras.

Och ja, jag menar att det finns olika sorters centralplatser, där t.ex. stormansgårdar utgör en form, medans tingsplatsen utgör en annan, och kultplatsen ytterligare en. I svensk historiebeskrivning har vi gärna velat klumpa ihop detta till samma sak, där stormannen styrt både handel,kult och ting och där arkeologi och källor har motats in i denna fålla. Men, som sagt, jag har svårt att se att ett så toppstyrt samhälle skulle ha en lag som är så kollektiv i sin framtoning.

[Valdemar]

Arkeologiskt så har Västergötland under järnåldern samma typ av differentiering i gravskick och fyndsammansättning som i Danmark. Eftersom vi känner till Danmarks historia något bättre kanske det ger en ledtråd. På 200-talet e kr begravs rika kvinnor och män på samma sätt som i övriga sydskandinavien( exempelvis i Överbo-Varnhem). Under folkvandringstiden är Västergötland det rikaste landskapet i Norden med avseende på guldfynd. Detta guld ansamlas hos några få individer (till skillnad mot exempelvis på Öland). Guldkragarnanfrån Ålleberg och Möne måste ha ägts av oerhört förmögna personer. TImboholmsskatten motsvarar en fantastiskt välstånd på den tiden. När Skalundahögen anläggs runt år 600 e kr är den en av Sveriges största gravhögar. Under vikingatid och tidig medeltid finns ett antal gårdar och gods som skiljer ut sig ordentligt (som Varnhem, Levene, Gudhem M fl). Så även om de flesta människor i Skandinavien var bönder och trälar så finns en elit i länderna och inte minst i Västergötland.