Skötkonung versus Tryggvasson

[Valdemar]

Historikus

Försök till vad?

[tyder-no]

Bare noen momenter sett fra en norsk synsvinkel:

1. Uten store økonomiske ressurser, hadde Olav Tryggvason neppe gjort noe forsøk på å få kongemakt i Norge 995. Og en er nødt til å anta at han var ganske dum om han ikke forsto at dette trolig ville føre til konflikt med tidligere kampfelle Svein Tveskjegg. Hans fars tidligere myndighetsområde under Håkon den Gode lå jo nå under Svein, f.eks. Og Eirik og Svein Jarl kom trolig til å søke samme type danske-allianse som deres far Håkon hadde inngått ca 30 år tidligere. Jeg vil tro at harme over Olavs ekteskap med Sveins lillesøster Tyra i høyden var et påskudd - maktinteressene tilsa konflikt.

2. Konflikten Olav T/Svein var altså av relativt ny dato i år 1000, og det samme kan gjelde alliansen mellom Olof Skötkonung og Svein. Offisielt oppsto vel alliansen mellom Svein og Eirk Jarl ca 995, reelt kan samarbeidet ha begynt mye tidligere. Forestillingen om at Svein ble stefar til Olof gjennom Sigrid Storråde savner såvidt jeg kan se totalt samtidig historisk belegg. Det ser ut til å dreie seg om to vendiske prinsesser som ble gift med hhv. Erik i Sverige og Svein i Danmark. Så har Svein seinere sendt sin kone bort for å gifte seg med Sigrid, som sagaene gjør til datter av en svensk fyrste. Det er altså dattersønnen fra denne alliansen som er en av Adams kilder, Sven Estridssøn, en person som per definisjon har en agenda.

3. Forestillinger om at engelsk myntutstyr indikerer engasjement i England havner for meg i klasse med at vikingenes forkjærlighet for Wulfberth-sverdklinger skulle gjøre dem til skap-frankere. Hvis en først skal anta noen sammenheng, er det vel mye mer nærliggende at etter en av de gigantiske utmyntingene av Danegeld, oppsto det overkapasitet i England, som en økonomisk bevisst svenske visste å utnytte. Det er vel umulig å si for sikkert at Olof S aldri deltok i England, men pr idag ser det ut til at funn av samtidige spor av dette ville være en aldri så liten sensasjon. Det som sporene, ikke minst på runesteiner, indikerer, er at danskene brukte alliansen med Sverige til å rekruttere tropper der i ganske stor stil. Med et overflatisk blikk, ser tilsiget fra Norge ut til å ha vært mindre - og det kan jo også passe med de politiske konstellasjonene.

[Historikus]

Dateringerne ligger i grænseområdet mellem Svend Tveskæg og Knud den Stores aktiviteter, men de ens tekster fra to områder kan tolkes som et vist samarbejde omkring år 1000 mellem Västergötland og Midtjylland. Ingen af teksterne nævner England, togter eller gæld.
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =30#p15139
https://www.skandinavisktarkeologiforum ... =40#p15162

Dr 127, Hobro-sten 2,
ÞōriR rēsþi stēn þa[nn]si øftiR Karl hinn gōða, fēlaga sinn, harða gōðan dræng

Thore rejste denne sten efter sin fælle Karl den gode, en meget god dreng

Vg 112, 112 Ås Kyrka,
ÞoriR ræisti stæin þannsi æftiR Karl, sinn felaga, harða goðan dræng

Thore rejste denne sten efter sin fælle Karl den gode, en meget god dreng

Stenene er fra Yngre vikingetid, DR efter-Jelling type (c.1000-1050), stilgruppe RAK (980-1015), DR datering 970-1020, drængR-sten.

Kommentar: Her har vi så to dræng-sten med præcis samme tekst. En fra Midtjylland og en fra Västergötland. Sammen med de 7 tidligere nævnte runesten, styrker det argumentationen for et tæt samarbejder mellem de to områder omkring år 1000.

[Historikus]

Ser vi på de danske þægn & drængR-sten fra Midtjylland og yngre vikingetid, skiller en gruppe på 6 måske 7 runesten sig ud til at være fra perioden sen-vikingetid og omkring år 1000 eller fra 1000-tallets begyndelse. Kilde: Danmarks Runeindskrifter.

Stenene er af typen efter-Jelling (c.1000-1050) og stilgruppe RAK (980-1015), DR datering (970-1020). Det er således sten fra en periode, der umiddelbart må knyttes til Svend Tveskæg.

Dr 150 (DR 900-1020) - AUD1995;279 (c.1000) - Dr 62 (c.1000, Mammen stil c.950/70-1000) - Dr 99 - Dr 115 - Dr 94 - Dr 68 (Ornamentik som på svenske runesten fra begyndelsen af 1000-tallet).

[Kungsune]

De västsvenska runstenar, med koppling till tegn/dräng eller England, som har antagits ligga i Tveskäggs tidspann är VG20, VG59, VG61, VG62, VG73, VG90, VG103, VG112, VG113, VG123, VG137, VG154 samt VG157.

[Historikus]

De västsvenska runstenar, med koppling till tegn/dräng eller England, som har antagits ligga i Tveskäggs tidspann är VG20, VG59, VG61, VG62, VG73, VG90, VG103, VG112, VG113, VG123, VG137, VG154 samt VG157.

De fleste er jo gode þægn & drængR sten og af RAK typen (980-1015).

Vg 73, Vg 123 og Vg 137 er alle sten med epitetet 'miok goðan' fra ca. år 1000. Knyttes af nogle forskere til slaget ved Svold. Svend Tveskæg var i England perioden 1003-05 og senere år 1013-14.

Vg 103 og 112 er usikre RAK og Vg 157 er en B-e-v fra perioden 1010-1050. Vg 20 er en RAK Englands-sten sammen med resten af de nævnte sten (980-1015). Problemet her er, at vi véd ikke om stenene kan knyttes til Svend fra før år 1014 eller fra Knud efter år 1014.
________________________________________

Den ældste þægn-sten er Dr 209 DR før-Jelling type (9.årh.) stilgruppe RAK (980-1015) DR datering 900-950.

Den næste þægn-sten er Dr 1, DR Jelling type (10.årh.), stilgruppe RAK (980-1015) DR datering 983-1014, drængR-sten. Historisk datering hvor Svend Tveskæg generobrer Hedeby 982-83.

Så er der Dr 143 Yngre vikingetid, DR Jelling type (10.årh.), stilgruppe RAK (980-1015) DR datering 900-965, þægn-sten.

Følgende to sten er ligeledes af Jelling type:
Dr 44 Yngre vikingetid, DR Jelling type (10.årh.), stilgruppe ??, DR datering 900-1020, mulig drængR-sten.
Dr 106 Yngre vikingetid, DR Jelling type? DR datering 970-1020, þægn-sten.

Resten er af typen efter-Jelling fra perioden c.1000-1050 (Marie Stoklund 2006), hvor der er en separat gruppe fra c. år 1000 - som nævnt.

[Kungsune]

Problemet her er, at vi véd ikke om stenene kan knyttes til Svend fra før år 1014 eller fra Knud efter år 1014.

Nej! Precis! Det verkar dock som att Tägn/dräng-stenarna bara har två efterföljande stilar i VG.
De yngsta runstenarna i VG verkar vara av äldre ringerikestil. Sedan blir det stopp. Inom den äldre Rak kan man dessutom skönja två olika stilar. Det kanske skulle vara intressant att göra en djupare typologisk kartering av just Tägn/drängstenar för jag blir skeptisk till dateringen. Det är en väldigt snabb stilistisk utveckling om de äldre rak-stenarna inte är äldre än 1010.

[Valdemar]

Vi måste komma ihåg att Västergötlands runstenar visats mycket mindre intresse än de i Mälardalen. Sverige är inte en enhet vilket verkar vara svårt för vissa att få in. I en zon på ca 50km från Svenska västkusten saknas yngre runstenar helt (det finns med äldre runraden). Under 1000-talet upphör man med att resa runstenar i Västsverige och nya unika gravformer introduceras (gravar med runhällar, Eskilstunakistor etc). Samtidigt fortsätter man med runstenar i Mälardalen. Förenklat kan man se från väster en total avsaknad av sentida runstenar, följt av centrala Västergötland med en äldre/kortare runstensperiod samt Mälardalen där modet exploderar i sen vikingatid. Vi saknar alltså förutsättningar att utifrån runstenarna jämföra någon form av deltagandegrad i danska företag i England i sen vikingatid (i Sverige). Under delar av den diskuterade perioden (före år 1000) finns dessutom inga källor som bevisar att den västra halvan av Sverige ens var svensk.

Jag har en känsla av att just allianser mellan "Sverige" och Danmark kan ha möjliggjort erövrandet av England. Förutom trupper hade Danmark ryggen fri. Ser vi vidare in i medeltiden med eviga krig mellan Danmark och Sverige kan man bara spekulera i hur det sett ut på kartan i norra Europa om man kunnat hålla sams lite mer:)

[Kungsune]

Under delar av den diskuterade perioden (före år 1000) finns dessutom inga källor som bevisar att den västra halvan av Sverige ens var svensk.

Hur är det med den östra?

[Valdemar]

Vet inte så mycket om den Kungsune..