Skötkonung versus Tryggvasson

[Historikus]

Historikus
Så vad visar Thegnstenarna? Om jag förstått det rätt så har samtliga "hotspots" en relativt sett stor spridning i datering, och då borde det väl vara svårt att knyta dom till en särskild händelse?

Södermanland

Søges der på ’grikkium’ (grik) i runedatabasen får man 17 træffere fra Uppland, 6 fra Södermanland, 2 fra Ög, 1 fra Vg og 1 fra Sm. Her indgår både ’tegn’ og ’dreng’ samt kristne budskaber. Grikkium – Grækenland, var vikingernes ord for Byzans.

Fra Sö ser stilgrupperne sådan ud:

• Sö Fv1954;20, RAK, Grikkium, Kristr hialp. [dauð]r austr i Grikkium, (980-1015)
  Sö 165 RAK?, Grikkium, Kristr hialp, (980-1015)
  Sö 170 RAK?, Grikkium, þrottaR þiagn Grikki varð, (980-1015)
  Sö 163 B-e-v (Fp), Grikkium, drængia, Grikkium, (1010-50)
  Sö 82 B-e-v (Fp), Pr1? Grikkium, (1010-50/1010-40)
  Sö 85 KB, Grikkium

Generelt mener runologen Lisbeth Imer, at de kristne budskaber vandt udbredelse op gennem 1000-tallet, og i Sverige blev de anvendt i op mod 200 indskrifter på 1000-tallets runesten. I danske runesten findes kristne runeskrifter fra midten og slutningen af 1000-tallet.

Om der kun var ét togt til Byzans eller flere, og hvornår - har jeg ikke undersøgt – men ikke alle tegn- og dreng-sten kan knyttes direkte til England.

[Historikus]

Jag förstår Historikus koppling till trådens tema, även om det väl ännu saknas slutsats.

Min mission er - gennem indlæg baseret på nyeste forskning - at belyse muligheden for at Olof Skötkonung deltog i togterne til England år 991 og år 994.

De mange indlæg og analyser indtil nu, kan I på forliggende grundlag selv vurdere. Hvad taler for - og hvad taler imod. Lad mig høre jeres mening.

[Historikus]

Anne-Sofie Gräslund knytter en del af de Upplanske runesten til tinglid hæren, der eksisterede i tidsrammen 1018-1066 og antager derfor, at runestenene kan dateres til perioden år 1045-1075. Knud er nævnt både på sten i Uppland og Södermanland. Måske er det ham stenene skal relateres til? eller hur?

Runsten Ög 111 fra begyndelsen af 1000-tallet (stilgruppe B-e-v 1010-50) har teksten -

VæringR ræisti stæin æftiR Þialfa, broður sinn, dræng þann, eR vaR með Knuti

"Väring reste stenen efter Tjälve sin broder, den dräng som var med Knut"

Inskriftens avslutning skall troligen uppfattas så att Tjälve har tjänstgjort i Knut den stores tingalid i England en tid. Tingalid var benämningen på kungens hird. Knut tog makten i England 1018 (Svenska Kulturbilder).

[Historikus]

En interessant runesten er Ög 81 Högbystenen, stilgruppe Pr 1 (1010-1040), 900-tallet (966-999).

Þorgærðr(?) ræisþi stæin þannsi æftiR Assur, sinn moðurbroður sinn, eR ændaðis austr i Grikkium. Goðr karl Gulli gat fæm syni. Fioll a Føri frøkn drængR Asmundr, ændaðis Assurr austr i Grikkium, varð a Holmi Halfdan drepinn, Kari varð at Uddi(?) ok dauðr Boi. Þorkell ræist runaR

"Torgärd reste denna sten efter Assur, sin morbror. Han ändades österut i Grekland. Gode bonden Gulle fick fem söner. Föll på Föret djärve kämpen Åsmund, ändades Assur österut i Grekland, blev i Holm Halvdan dräpt. Kåre blev atuti [tolkn. också dödad] Död är ock Boe. Torkel ristade runorna."

Bemærkning; Nationalencyklopedin anger: blev på Bornholm (?) Halvdan dräpt, Kåre blev vid (Själlands) Odde (?). Uttrycket att Åsmund Föll på Föret har av vissa tolkats som att han stupade i slaget vid Fyrisvallarna.

Se også dette om risteren Torkel -

http://www.wikiwand.com/sv/Torkel_(runristare)

[Historikus]

Jag förstår Historikus koppling till trådens tema, även om det väl ännu saknas slutsats.

Min mission er - gennem indlæg baseret på nyeste forskning - at belyse muligheden for at Olof Skötkonung deltog i togterne til England år 991 og år 994.
De mange indlæg og analyser indtil nu, kan I på forliggende grundlag selv vurdere. Hvad taler for - og hvad taler imod. Lad mig høre jeres mening.

Ingenting?

Pro et contra?

Hvad taler for at Olof Skötkonung deltog i England år 991 og år 994 - med en større hird? Hvilke dokumenterede belæg findes? Ingenting?

[Yngwe]

Historikus

Jag antog att din redovisning av runstenar skulle leda till någon slags slutsats som var användbar för att lösa trådens frågeställning. Men jag har fortfarande inte sett på vilket sätt de är relevanta, än mindre när du nu tillstår att begreppet Tegn inte behöver vara kopplat till England.

Så frågan är då, ska vi lämna runstenarna eller återstår det något relevant i den information dom ger?

[Historikus]

Men jag har fortfarande inte sett på vilket sätt de är relevanta, än mindre när du nu tillstår att begreppet Tegn inte behöver vara kopplat till England.

Fra Södermanland findes der en del flere eksempler.

Sö 170, RAK?, þrottaR þiagn, Hann með Grikki varð, do, 980-1015
Sö 163, B-e-v (Fp), drængia Grikkium
Sö 179, B-e-v (Fp), drængila dou sunnarla a Særklandi
Sö 320, B-e-v (Fp), dræng saR vaR austr með Ingvari,
Sö 34, KB, ændaðus i austrvegi, þiagnaR goðiR

Den slags tekster udelukker ikke, at de nævnte thegn og dreng tidligere deltog i togter til England?

Kun thegn og dreng runesten der er historiske, nævner stednavne i England, direkte nævner England eller Knud etcetera, kan anvendes som dokumentation, hvis de samtidig - dateringsmæssigt - kan knyttes til det historiske forløb. Mit analysearbejde offentliggøres ikke her på tråden.

Ingen runesten i Uppland og Södermanland kan udfra tekst og datering umiddelbart knyttes til Englandstogterne fra før år 1000. Det stemmer overens med Gräslunds og andre forskeres arbejde.

[Historikus]

Yngwe

Hvad har du (og andre debattører) af beviser der dokumenterer at Olof Skötkonung deltog i England år 991 og år 994? Dem ser jeg gerne.

De findes nok ikke - og derfor har Olof Skötkonung nok heller ikke deltaget.

[Yngwe]

Historikus, med andra ord, som andra redan konstaterat , så kan inte begreppet Tegn knytas specifikt till vare sig England eller Danmark. Och inte Dräng heller. Då finns ingen annan slutsats än att dessa begrepp är ett blindspår i denna fråga.


Och eftersom frågan är väckt, så finns det förmodligen inte heller något som bevisar att det var Tryggvasson, så med samma tolkningsmall får vi då anta att han inte heller var den Anlaf som nämns.

Med andra ord, det går knappast att föra ett resonemang på dessa premisser. Vi kan nog citera runstenar i ändlösa rader och ändå bara komma fram till en eller flera plausibla men ostyrkta tolkningar.

[Kungsune]

Ja, man kan inte seriöst knyta någon person till Anlaf. Det man kan göra är att spekulera kring om huruvida sagamaterialet kring Tryggvasson stärker gissningen om att det är han eller tvärtom undergräver den.
Det har ju argumenterats för båda förhållningssätten i denna tråd. Att tegnstenar har någon koppling mellan England och Skandinavien tror jag ändå. Thegns definieras i the anglosaxon law och omnämns främst i engelska källor. Det är där vi kan hitta nyckeln till begreppet. Att de Skandinaviska runstenarna skulle vara isolerade företeelser utan koppling till detta begrepp förefaller mycket osannolikt. Det är till att börja med ytterst få runstenar som över huvud taget reses i Danmark och Götaland efter 1000-talet. De få som tillkommer är alltså främst just av denna typ. Det finns mönster både i stilistik och text vilket tyder på att det rör sig om ämbetsbeteckning. Det rimmar utmärkt med "the Anglosaxon law". Samtliga skandinaviska kungar ger ut efterapningar av engelska mynt med start 995. Det är absolut inte något bevis men det är mot bakgrund av detta troligt att samtliga haft ett finger med i spelet kring englandstågen redan då. Exakt vad det innebär i årtal och frekvens mm kan man ju sedan diskutera. Historikus linje som jag tolkar det är att det svenska materialet ska ses som ett resultat av en indirekt medverkan. Dvs att man handlat med Danmark-Norge och på så vis ackumulerat ethelredpengar. Jag förstår tanken men jag kan inte se beläggen. Enda informationen jag läser ut av fyndkontextanalysen och den "barbariska" sigtunastilen är att Gotland och Mälardalen ligger längre bort från England än vad kärnbygderna i Danmark och Norge gör vilket ju rimmar bra med faktiska omständigheter. Det är ju i sig ett rimligt förhållande för att antaga att deltagandet i tågen också varit mindre frekventa där.