Har sett nån lista på tidigmedeltida kyrkor per landskap nånstans ..
Tror även att man kan sätta in antalet Härader -Hundare i en sådan lista.
Västergötland hade väl ca 512 kyrkor och 32 Härader i tidig medeltid?
Västergötlands tidiga medeltid
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Hittade en påbörjad häradslista i gömmorna - nog säkrast att räkna kyrkor från "Kartor över det medeltida Sverige och dess ortnamn" - tror att det är den mest säkra källan.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Preliminära siffror medeltida härader och antal kyrkor:
Västergötland 32-517
Småland 22-277
Uppland 25/37-180 (12 skeppslag)
Östergötland 18-129
Södermanland 13-111
Gotland 20-93
Dalsland 6-58
Västmanland 7-52
Närke 10-42
Västergötland har alltså lika många kyrkor (517) som hela Mälardalen+Östergötland (514).
Dalsland som hörde till Västergötland under äldre medeltid har fler kyrkor än Västmanland och Närke! Finns det någon svensk historiker som har skrivit om det medeltida Dalsland?
Kommer att göra en noggrannare genomgång och även försöka få tag på medeltida attungs-/mantalssiffror - tror att dessa står i Ekboms bok Viennetionde.
Västergötland 32-517
Småland 22-277
Uppland 25/37-180 (12 skeppslag)
Östergötland 18-129
Södermanland 13-111
Gotland 20-93
Dalsland 6-58
Västmanland 7-52
Närke 10-42
Västergötland har alltså lika många kyrkor (517) som hela Mälardalen+Östergötland (514).
Dalsland som hörde till Västergötland under äldre medeltid har fler kyrkor än Västmanland och Närke! Finns det någon svensk historiker som har skrivit om det medeltida Dalsland?
Kommer att göra en noggrannare genomgång och även försöka få tag på medeltida attungs-/mantalssiffror - tror att dessa står i Ekboms bok Viennetionde.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Snyggt Andreas!
I tidig medeltid består landet i princip av två befolkningsmässigt lika stora delar. Vi kan nog utgå från att detta speglar förhållandena något tidigare.
Om vi fokuserar på perioden strax före år 1000, så har dessa två länder:
Olika lagar
Olika religion
Olika försvarssystem
Dessa tre är väl precis vad nation och kungamakt skall stå för? Detta stämmer otroligt dåligt med vissa sagor som beskriver ett stort Sverige från Noah och framåt.
Kanske har faktiskt Lars Gahrn rätt i sin tanke på att det fanns ett militärt samarbete? Götar och Svear är på samma sida i Bråvalla ( 800-tal?). I vissa senare sagor vänta Götarna hjälp från Sveakungen när de är i krig mot Norge. De bedriver kriget själva fast förväntar sig stöd( som inte alltid kommer). Det rike som beskrivs känns mer som Nato eller kanske Kalmar Unionen än det blivande Sverige ?
I tidig medeltid består landet i princip av två befolkningsmässigt lika stora delar. Vi kan nog utgå från att detta speglar förhållandena något tidigare.
Om vi fokuserar på perioden strax före år 1000, så har dessa två länder:
Olika lagar
Olika religion
Olika försvarssystem
Dessa tre är väl precis vad nation och kungamakt skall stå för? Detta stämmer otroligt dåligt med vissa sagor som beskriver ett stort Sverige från Noah och framåt.
Kanske har faktiskt Lars Gahrn rätt i sin tanke på att det fanns ett militärt samarbete? Götar och Svear är på samma sida i Bråvalla ( 800-tal?). I vissa senare sagor vänta Götarna hjälp från Sveakungen när de är i krig mot Norge. De bedriver kriget själva fast förväntar sig stöd( som inte alltid kommer). Det rike som beskrivs känns mer som Nato eller kanske Kalmar Unionen än det blivande Sverige ?
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Funderar över vad den västgötska lagmanslängden verkligen berättar, https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4st ... l%C3%A4ngd. Det första specifika årtalet är att Eskil blev den sjuttonde lagmannen senast 1217. Samt att lagmansämbetet ofta gick i arv. Om vi då sätter en snitt-tid på 20 år hamnar vi runt 900 för Lumber som var först. Då stämmer det bra att de två första var hedningar - dvs. den tredje lagmannen, som antagligen var kristen, verkade kring 950 när alla kända gravar är kristna. Och man kan då förmoda att lagmansämbetet skapades, kanske initierat av Erik Emundsson under trycket från Norge, i någon slags administrativ organisering av Västergötland. Denna organisering bör ha varit bona - då häraderna verkar vara nästan helt organiska bygder.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Intressant med tidpunkten. Problemet är att Bona som du sätter en vettig starttid på är unika för VG. Hade makten funnits i Mälardalen borde man infört Hundare. Sen är lagarna helt osynkade ännu på 1200-talet, vilket visar på mycket svag centralstyrning tom 300 år efter ett möjligt samgående.
900-talet kan vara en möjlig tid, men då egentligen helt baserat att man tror på Snorre.
900-talet kan vara en möjlig tid, men då egentligen helt baserat att man tror på Snorre.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Jag tror man måste se dåtidens "Sverige" som en lös federation, "Svenska Unionen", där varje landskap var självstyrande efter sina unika förhållanden. Västergötland/Dalsland var lika betydande som Mälardalen/Östergötland. Kungen delade antagligen sin tid mellan landskapen.
Sveakungens reella makt berodde mest på hans personliga egenskaper men den grundläggande enheten ifrågasattes inte ens för svaga personer. En slags värdegrund som traditionellt kallas för blotkung - religionen var en icke separerbar del av samhället.
Bona ser jag som en struktur för att försvara/utvidga Vg dels mot SV ( Utlanden) dels mot NV (Dalsland). Dvs en landbaserad ledung.
Sveakungens reella makt berodde mest på hans personliga egenskaper men den grundläggande enheten ifrågasattes inte ens för svaga personer. En slags värdegrund som traditionellt kallas för blotkung - religionen var en icke separerbar del av samhället.
Bona ser jag som en struktur för att försvara/utvidga Vg dels mot SV ( Utlanden) dels mot NV (Dalsland). Dvs en landbaserad ledung.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Läste om Lars Gahrn ”Bland Svear och Götar”
Han sågar totalt sagan om Illråde och visar med all tydlighet att Snorre beskriver situationen på sin tid. De äldre källorna som finns beskriver bara att han brände sig själv.
Gahrn beskriver ett samhälle där kungar som Vidfamne bygger större riken men riket faller i delar direkt vid en mäktig kungs död. Det finns otaliga stora och starka ätter i olika delar av Skandinavien som har anspråk på kungatiteln i sitt land.
För perioden 1000-1300 e kr vet vi att det kryllar av kungar i Sverige som ofta blev kortlivade och styrde olika delar av landet. Att situationen skulle vara mer stabil innan känns helt orimlig.
Adam m fl beskriver ett löst sammansatt början till rike. Fortfarande finns olika lagar, militär struktur och t om religion.
Så ett militärt samarbete mellan Götar och Svear är väl vad som återstår för perioden före 1000. Det är ju vad som faktiskt framkommer i sagorna. Efter Segersäll/Storråda påbörjas mer aktivt en samordning.
Men Götarnas Kungar då? En stor del av de krig som beskrivs mellan Götar och Norrmän sker i det område som kallades Alvhem. Hela området runt Älvmynningen och Göteborg är medeltidens ÄLvsyssel. Detta är ett ytterområde för Götarna men det logistiskt viktigaste. Sagorna beskriver folket i detta område som Älvagrimmar/Alver/Götar. Jag tror att man kan betrakta dessa som en delmängd av Götarna(snorre gör det). Så fram till 900-talet hittar vi Götarnas kungar i Alvernas kungalängd?
Han sågar totalt sagan om Illråde och visar med all tydlighet att Snorre beskriver situationen på sin tid. De äldre källorna som finns beskriver bara att han brände sig själv.
Gahrn beskriver ett samhälle där kungar som Vidfamne bygger större riken men riket faller i delar direkt vid en mäktig kungs död. Det finns otaliga stora och starka ätter i olika delar av Skandinavien som har anspråk på kungatiteln i sitt land.
För perioden 1000-1300 e kr vet vi att det kryllar av kungar i Sverige som ofta blev kortlivade och styrde olika delar av landet. Att situationen skulle vara mer stabil innan känns helt orimlig.
Adam m fl beskriver ett löst sammansatt början till rike. Fortfarande finns olika lagar, militär struktur och t om religion.
Så ett militärt samarbete mellan Götar och Svear är väl vad som återstår för perioden före 1000. Det är ju vad som faktiskt framkommer i sagorna. Efter Segersäll/Storråda påbörjas mer aktivt en samordning.
Men Götarnas Kungar då? En stor del av de krig som beskrivs mellan Götar och Norrmän sker i det område som kallades Alvhem. Hela området runt Älvmynningen och Göteborg är medeltidens ÄLvsyssel. Detta är ett ytterområde för Götarna men det logistiskt viktigaste. Sagorna beskriver folket i detta område som Älvagrimmar/Alver/Götar. Jag tror att man kan betrakta dessa som en delmängd av Götarna(snorre gör det). Så fram till 900-talet hittar vi Götarnas kungar i Alvernas kungalängd?
-
Anders i Uppsala
- Inlägg: 776
- Blev medlem: 8 juli 2015, 20:21
- Ort: Uppsala
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Håller med om det Valdemar skriver. Jag tror också att det gick till ungefär så.
Jag tror inte på provinsiella småkungadömen i Mälardalen eller längs svenska ostkusten under vikingatiden. Man ville bli svearnas kung, inte södermanlänningarnas eller närkingarnas. Problemet var bara att det ofta fanns flera tronpretendenter. Var man riktigt stark som kung blev man kanske svearnas, götarnas, daners och Nothumbrias kung. Var man svagare ansåg man sig vara svearnas kung, men kontrollerade i praktiken bara något landskap.
Så här skriver Wikipedia om svenske 1100-talskungen Knut Eriksson:
Knut Eriksson tog brutalt makten genom att först döda Karl Sverkersson (överfallet 1167 på Visingsö). Sen besegrade han och dödade 1172/1173 dennes, enligt vissa källor halvbröder Kol och Burislev, som utropat sig till kungar och kontrollerade Östergötland. 1173 erkändes han som kung, och regerade i 23 år.
Jag skulle tro att det gick till på liknande sätt ett par hundra år tidigare, med skillnaden att götarna kanske hade en starkare egen identitet då än på 1100-talet.
Jag tror inte på provinsiella småkungadömen i Mälardalen eller längs svenska ostkusten under vikingatiden. Man ville bli svearnas kung, inte södermanlänningarnas eller närkingarnas. Problemet var bara att det ofta fanns flera tronpretendenter. Var man riktigt stark som kung blev man kanske svearnas, götarnas, daners och Nothumbrias kung. Var man svagare ansåg man sig vara svearnas kung, men kontrollerade i praktiken bara något landskap.
Så här skriver Wikipedia om svenske 1100-talskungen Knut Eriksson:
Knut Eriksson tog brutalt makten genom att först döda Karl Sverkersson (överfallet 1167 på Visingsö). Sen besegrade han och dödade 1172/1173 dennes, enligt vissa källor halvbröder Kol och Burislev, som utropat sig till kungar och kontrollerade Östergötland. 1173 erkändes han som kung, och regerade i 23 år.
Jag skulle tro att det gick till på liknande sätt ett par hundra år tidigare, med skillnaden att götarna kanske hade en starkare egen identitet då än på 1100-talet.
Re: Västergötlands tidiga medeltid
Något mer definitiva siffror på medeltida härader och kyrkor (före 1400 när källor finns)
Västergötland 32-517
Småland 22-281
Uppland 25/37-180 (12 skeppslag)
Östergötland 18-132
Södermanland 13-109
Gotland 20-95
Dalsland 6-58
Värmland 12-53
Västmanland 7-52
Närke 10-42
Öland 11-34
Dalarna 4-27
Gästrikland 1-10
Skåne 22-398
Halland 8-89
Bohuslän 16-71
Blekinge 4-25
Jag kommer med en detaljerad lista när jag hittat bättre källor på antal attungar m.m.
Västergötland 32-517
Småland 22-281
Uppland 25/37-180 (12 skeppslag)
Östergötland 18-132
Södermanland 13-109
Gotland 20-95
Dalsland 6-58
Värmland 12-53
Västmanland 7-52
Närke 10-42
Öland 11-34
Dalarna 4-27
Gästrikland 1-10
Skåne 22-398
Halland 8-89
Bohuslän 16-71
Blekinge 4-25
Jag kommer med en detaljerad lista när jag hittat bättre källor på antal attungar m.m.