Gamla Uppsala

[Yngwe]

Instämmer med föregående talare. Men man kan ju också tänka sig en omvänd riktning, där ägandet går från kungligt ägande till att ägas av en släkt, t.ex. vid en splittring av kungamakten. Om vi t.ex. på något vis lyckas påvisa att platsen var i privat ägo runt år 1000, så säger det ingenting om ägandeformen år 700.

Fast som vanligt har jag svårt att se varför man ska låsa sig vid kungligt....

[jancro]

Jag har nu läst den av Daler bifogade, mycket intressanta länken och kan nu äntligen orientera mig på platsen.
Kartorna är bra, även om det på någon saknas hållpunkt (kyrkan ). Läsvärt.(Och Mälaren anges ligga 5 m ö h ..)
Man använder ogenerat kungligt om platsen men garderar med kryss genom att längre ner skriva att det sannolikt fanns ett flertal motsvarande platser. Hur stort blir då kungadömet på denna tid, vendeltid mot vikingatid?. Halvvägs till Anundhög ?
Intressant med den nyupptäckta delvis utplanade mycket stora högen. Lämpligt utgrävningsobjekt då det är nära ner till den eventuella gravplatsen ?

[Valdemar]

Tack för länk!

Verkar väl som platsen är ”kunglig” mellan ca 500-800 e kr? Att det sedan kanske handlar om ett rike motsvarande Uppland med omgivningar känns rimligt. Kungen vid Västerås eller Kungen i Skalunda lär ha haft egna riken enligt hypotesen om att kungar lades i kungshögar.

Tydligt är att platsen är betydligt fattigare än Västergötlands centarlbyggder under folkvandringstid.

Sen återkommer platsen som Kyrklig/kunglig under tidig medeltid? Vikingatidens regionala makthavare satt kanske snarare på Birka/Adelsö följt av Sigtuna?

Så om kungshögar bevisar kungar så kan vi peka ut några riken under Vendeltiden.

Uppsala - uppland etc
Badelunda- Västmanland etc
Skalunda - Västergötland
Blomsholm - Ranerike

Det som imponerar med Uppsala är att det är så många stora högar vilket måste tyda på kontinuitet.

Sen får man vara varlig med denna typ av slutsatser. Det finns ju inga kungshögar i exempelvis Uppåkra.

En känd arkeolog jag talat med ansåg att behoven av monument tyder på att man har behov att etablera sig som ny på en plats. Kanske man i Uppsala ser resultatet av en stor grupp återvändare från verksamhet på kontinenten?

[Yngwe]

Återigen, vad gör platsen kunglig förutom isländska ättelängder som med all tydlighet motsvarar en trend i sin tid? Och inte ens de antyder en stabil kungamakt.

Sp rimligen är GU något annat än en kungaborg, något som är stabilt och platsbundet och som har folkets godkännande. För mig luktar det religion lång väg och jag ser det som betydligt troligare att GU är en sådan plats. Att kungen kanske är knuten dit också är en bisak, och jag kan inte se att det är hans hall, även om han kanske är helt beroende av den.

[AndreasE]

Men var vendeltidens religion så organiserad och institutionaliserad att den kunde mobilisera och upprätthålla en plats som GU utan stöd av en politisk maktgarant? De mest synliga monumenten är gravmonument. Vilka fick i sådana fall rätten att manifestera sig så synligt på platsen? Manifesta gravar under järnålder tolkas generellt sett som ett sätt att etablera och stärka sitt ägande/rätt till en egendom eller plats.

Jag ser inte att det skulle finnas en motsättning mellan att GU var en plats med religiös betydelse och en plats kopplad till politisk makt. Frågan är vad som kom först, och personligen så tror jag att den religiösa betydelsen berodde på att en politisk makt etablerades/växte fram på platsen. Att kontinuiteten är så lång behöver inte betyda att den politiska situationen var stabil - det fanns säkert ett värde att upprätthålla vissa platser även vid maktskiften. Även om man inte kan projicera tidigmedeltida ägoförhållanden bakåt i tiden med säkerhet så tyder väl det faktum att GU tillhör kronan i de tidigaste källorna att platsen med tiden kopplats loss från ett personligt ägande.

[Yngwe]

AndreasE

Varför skulle den inte kunna vara det? Det är nog betydligt enklare för religionen att upprätthålla sin position i samhället än det är för kungamakten, och särskilt om den ska befinna sig på en viss plats.

Vi har inga problem att förstå hur en ritualiserad aktivitet , om än ganska svagt organiserad, kan knytas till en viss plats eftersom platsen i sig kan vara av betydelse. Men det är ganska svårt att förstå hur en svagt organiserad politisk makt skulle bli platsbunden. Minsta offerkälla är ett exempel på det första, kan du ge något exempel på det andra?

[jancro]

Angående storleken på ett eventuellt vendeltida härskarvälde med säte i Uppsala:
Har någon gjort storleksjämförelser med till exempel de småländska landen eller de sju kungadömena i England som uppstod efter den anglosaxiska invasionen på 400-500-talet ?

[Valdemar]

Procopius var samtida med den tid då Uppsala börjar sin storhetstid. Han anger 12? nationer i Skandinavien. Detta kanske kan ge en vägledning? Den typ av välstånd som möjliggör byggandet av storhögar och hallar lär ha varit kopplad till maktambitioner och våld. Allt annat vore helt unikt och annorlunda än vad vi känner till från övriga Europa från denna tid. Även Vendel och Valsgärde måste räknas in i den maktpunkt Uppsala var under Vendeltiden.

Uppsala är inget unikt under folkvandringstid men får en otrolig utveckling under Vendeltid för att minska under vikingatid men återkomma i medeltid.

Uppåkra och Lund har en mycket längre kontinuitet. Här saknas de stora manifestationerna i form av gravhögar av största format.

Varnhem har samma kontinuitet som Uppåkra men de finaste fynden är från romersk järnålder, folkvandringstid samt från vikingatid och tidig medeltid. Även här saknas de stora monumenten.

Riktigt stora högar fanns tidigare än i Uppsala bl a i Norrland och i Bohuslän. Så idén var inte ny men gjordes i en mycket större omfattning under lång tid. Uppsala anläggs samtidigt som det antagligen sker ett religionsbyte (slut på offer i vatten mm) och en kollaps av romarriket.

Det byggs fornborgar och guld göms undan. Det är en perfekt tid för en uppkomling att koppla greppet?

[AndreasE]

AndreasE

Varför skulle den inte kunna vara det? Det är nog betydligt enklare för religionen att upprätthålla sin position i samhället än det är för kungamakten, och särskilt om den ska befinna sig på en viss plats.

Vi har inga problem att förstå hur en ritualiserad aktivitet , om än ganska svagt organiserad, kan knytas till en viss plats eftersom platsen i sig kan vara av betydelse. Men det är ganska svårt att förstå hur en svagt organiserad politisk makt skulle bli platsbunden. Minsta offerkälla är ett exempel på det första, kan du ge något exempel på det andra?

Men inget av det vi känner till om den förkristna religionen i Skandinavien tyder på att den var så organiserad att den i egen regi samlade på sig mark eller byggde monument. Den var inte en katolsk kyrka som ägde jord, byggde katedraler och hade en stor avlönad arbetskraft.

Jag säger verkligen inte att kulten inte kunde vara platsbunden och dessutom med lång geografisk kontinuitet. Jag menar bara att GU inte är en vanlig offerplats eller eller helig lund. Gamla Uppsala är ett monumentaliserat storgods med representativa byggnader, storskaligt hantverk av exklusiv karaktär och en gravplats för mycket resutsstarka individer. Inget av det har en specifik koppling till den organiserade kulten. Självklart utfördes kultiska handlingar i GU, men vad tyder på att kulten var den primära funktionen?

En platsbunden politisk makt är väl inte så svår att förstås? Framför allt inte i ett svagt organiserat samhälle? Själva grunden till den politiska makten var förmågan att upprätthålla ett lokalt våldsmonopol. Hur gjorde man det? Genom att kunna föda, träna och utrusta stridsdugliga individer. Vad krävdes för att kunna göra det? Ekonomiska resurser, vilket i ett agrart samhälle i grund och botten kom från markinnehav. Om man dessutom hade tillräckligt med överskott för att kunna binda potentiella rivaler till sig via exklusiva gåvor och frikostiga gästabud så stärkte man sitt maktanspråk.

I ett sådant system så var ett övertagande av platsen nästan ett krav för att ett maktbyte skulle kunna ske. Dessutom talar vi om ett samhälle där det ledande skiktet bestod av en ganska liten grupp individer som trots att de möjligtvis tillhörde olika "ätter" samtidigt var släkt med varandra. Även vid blodiga maktövertaganden så hade den som tog makten sannolikt mer eller mindre legitima anspråk på den tidigare maktutövarens tillgångar.

[Valdemar]

Jancro

Några kartor här kring storlek av riken under olika tider..

Inklusive förslag på ett område för kungar i Uppsala

http://www.historyfiles.co.uk/KingLists ... Norway.htm