- Askeberga.png (546.03 KiB) Visad 4472 gånger
Fotevikens kartor
Re: Fotevikens kartor
Fast Askeberga ligger ju inte alls på gränsen av bebyggelsen, alldeles intill tomma skogen...
Re: Fotevikens kartor
Men ge dig nu..
Den ligger inte på kanten intill skogen utan längs vägen inne i den första delen av kulturlandskapet du når efter att ha tagit dig igenom skogarna.
Fornborgarna i sydväst ligger inte heller på bredden mot havet utan ligger längs med Göta Älv och har ofta varit synliga alldeles nära vattnet.
Platser som Götavirke är ovanliga och jag tror inte det är den typen av markering man skall söka för att i hitta en "gräns". Utan tullstation i Svinesund hade det i princip varit omöjligt att veta att man tagit sig över en gräns. Man hade kunnat se på skyltar att dialekten var annorlunda etc, men om 1000 år är naturligtvis denna fysiska gräns omöjlig att se.
Idag ca1000 år efter att de olika länderna gick samman är gamla gränser svåra att se. Stora delvis tomma skogsområden följda av strukturella och kulturella skillnader ger dock ett underlag för en diskussion.
Den ligger inte på kanten intill skogen utan längs vägen inne i den första delen av kulturlandskapet du når efter att ha tagit dig igenom skogarna.
Fornborgarna i sydväst ligger inte heller på bredden mot havet utan ligger längs med Göta Älv och har ofta varit synliga alldeles nära vattnet.
Platser som Götavirke är ovanliga och jag tror inte det är den typen av markering man skall söka för att i hitta en "gräns". Utan tullstation i Svinesund hade det i princip varit omöjligt att veta att man tagit sig över en gräns. Man hade kunnat se på skyltar att dialekten var annorlunda etc, men om 1000 år är naturligtvis denna fysiska gräns omöjlig att se.
Idag ca1000 år efter att de olika länderna gick samman är gamla gränser svåra att se. Stora delvis tomma skogsområden följda av strukturella och kulturella skillnader ger dock ett underlag för en diskussion.
Re: Fotevikens kartor
I Bohuslän ligger de längs kusten (på bredden mot havet). I norra halvan av Halland ligger de i inlandet. I Västergötland ligger de främst längs Göta Älv. Dvs de ligger längs historiskt väldokumenterade gränsmarker. Västgötarna förväntade sig förmodligen attacker ffa längs Göta Älv samtidigt som man verkar ha varit obekymrad vid gränsen mot Tiveden. Hallänningarna i norr verkar ha säkrat sig mot attacker från alla håll.Fornborgarna i sydväst ligger inte heller på bredden mot havet utan ligger längs med Göta Älv och har ofta varit synliga alldeles nära vattnet.
Re: Fotevikens kartor
Du skrev att man såg den när man kom ut ur skogen och att den manifesterade en gräns. Men Askeberga ligger centralt i sitt bo, eller snarare i den nedre delen då det är tre mil upp till Hova, fågelvägen...Valdemar skrev:Men ge dig nu..
Den ligger inte på kanten intill skogen utan längs vägen inne i den första delen av kulturlandskapet du når efter att ha tagit dig igenom skogarna.
Fornborgarna i sydväst ligger inte heller på bredden mot havet utan ligger längs med Göta Älv och har ofta varit synliga alldeles nära vattnet.
Platser som Götavirke är ovanliga och jag tror inte det är den typen av markering man skall söka för att i hitta en "gräns". Utan tullstation i Svinesund hade det i princip varit omöjligt att veta att man tagit sig över en gräns. Man hade kunnat se på skyltar att dialekten var annorlunda etc, men om 1000 år är naturligtvis denna fysiska gräns omöjlig att se.
Idag ca1000 år efter att de olika länderna gick samman är gamla gränser svåra att se. Stora delvis tomma skogsområden följda av strukturella och kulturella skillnader ger dock ett underlag för en diskussion.
Jag tycker det är relevant information!
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Fotevikens kartor
Soländaren,
Jarlabankes broar byggdes under medeltiden, INTE vikingatiden. Om hans broar utpekas som medeltida är alltså detta en felaktig historisk uppgift.
Estrid, Jarlabankes farmor, levde och verkade i slutet av vikingatiden. Hon reste en runsten som är vikingatida, alltså rest före 1050.
Om jag minns rätt har släkten Jarlabanke rest 18 runstenar totalt under 5 eller 6 generationer. Estrid är generation 1. Jarlabanke som byggde broar är generation 3.
Att läsa: http://www.archaeology.su.se/polopoly_f ... mycket.pdf
Det är, anser jag, viktigt att förstå att Uppland hade bara 4 runstenar år 1000 och att tre av dessa runstenar dateras till ca 500 tal, den fjärde är diskutabel tidsmässigt men kan vara från ca 980.
Det är också viktigt att förstå att 1500 runstenar restes mellan ca 800-980 söder om Mälaren - och att man, söder om Mälaren slutade resa runstenar ca 980, alltså i princip 50 år innan man BÖRJADE resa de 1300 runstenar som finns i Uppland.
Thomas
Jarlabankes broar byggdes under medeltiden, INTE vikingatiden. Om hans broar utpekas som medeltida är alltså detta en felaktig historisk uppgift.
Estrid, Jarlabankes farmor, levde och verkade i slutet av vikingatiden. Hon reste en runsten som är vikingatida, alltså rest före 1050.
Om jag minns rätt har släkten Jarlabanke rest 18 runstenar totalt under 5 eller 6 generationer. Estrid är generation 1. Jarlabanke som byggde broar är generation 3.
Att läsa: http://www.archaeology.su.se/polopoly_f ... mycket.pdf
Det är, anser jag, viktigt att förstå att Uppland hade bara 4 runstenar år 1000 och att tre av dessa runstenar dateras till ca 500 tal, den fjärde är diskutabel tidsmässigt men kan vara från ca 980.
Det är också viktigt att förstå att 1500 runstenar restes mellan ca 800-980 söder om Mälaren - och att man, söder om Mälaren slutade resa runstenar ca 980, alltså i princip 50 år innan man BÖRJADE resa de 1300 runstenar som finns i Uppland.
Thomas
Historia är färskvara.
-
Soländaren
- Inlägg: 93
- Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52
Re: Fotevikens kartor
Jojo, absoluta flertalet runstenar i Uppland är resta utifrån ett lokalt mode. Flertalet dateras fram till sisådär 1070, säger bl.a. Magnus Källström (runologen som jag lyssnade på förra våren). Sedan verkar dessa medelklassens runstensresar-trender ha ebbat ut i bl.a. Attundaland (eller möjligen lite senare på 1000-talet).
Men min poäng var inte detaljdateringen och relationen till begreppet Vikingatid, det vissa forskare numer verkar vilja dra ut på (rätt eller fel, spelar mig inte så stor roll för mitt resonemang om Fotevikens kartor ).
Min poäng var urvalet av sevärda miljöer. Arkils tingstad är t.ex. sannolikt rest av Skålhamrasläkten, och möjligen 30 år äldre än den "kände" Jarlabanke (han med bron) - så säger i alla fall Estrids utgrävare Lars Andersson. Om sedan Foteviken vill strikt dra en linje vid 1050 eller ej för deras definition av vikingatid, tycker jag kanske att de får svara på. Själv är alltså mer intresserad av urvalet, utifrån själva innehållet - oavsett om dateringen görs exakt före 1050 eller lite senare på 1000-talet. Det blir mest en fråga om definition. Klassisk vikingatid är ju förvisso 800-1050, konstruerat av arkeologer på 1800-talet.
Dagens utgrävare gör kanske andra skiljelinjer. Mitt intryck är ju t.ex. att västgötahistorien är väldigt annorlunda än t.ex. Attundalands "kristnande". Jag antar att kristnandet kommit lite tidigare i Västergötland än i Attundaland (som i sin tur ev. är tidigare än Tiundaland, säger någon forskare - har dock glömt referensen till det just nu). Så det konstruerade begreppet vikingatid får ju olika innehåll i olika landsändar, kan man ju kanske säga...
Var det dom här Montelius-snubbarna på 1800-talet som hittade på begreppet Vikingatid, eller kommer det kanske från något av våra grannländer (Norge eller Danmark). Under alla omständigheter är ju järnåldershistorien/tidig medeltid innehållsmässigt lite olika på olika platser, inte minst dateringarna av resp. innehåll.
Men min poäng var inte detaljdateringen och relationen till begreppet Vikingatid, det vissa forskare numer verkar vilja dra ut på (rätt eller fel, spelar mig inte så stor roll för mitt resonemang om Fotevikens kartor ).
Min poäng var urvalet av sevärda miljöer. Arkils tingstad är t.ex. sannolikt rest av Skålhamrasläkten, och möjligen 30 år äldre än den "kände" Jarlabanke (han med bron) - så säger i alla fall Estrids utgrävare Lars Andersson. Om sedan Foteviken vill strikt dra en linje vid 1050 eller ej för deras definition av vikingatid, tycker jag kanske att de får svara på. Själv är alltså mer intresserad av urvalet, utifrån själva innehållet - oavsett om dateringen görs exakt före 1050 eller lite senare på 1000-talet. Det blir mest en fråga om definition. Klassisk vikingatid är ju förvisso 800-1050, konstruerat av arkeologer på 1800-talet.
Dagens utgrävare gör kanske andra skiljelinjer. Mitt intryck är ju t.ex. att västgötahistorien är väldigt annorlunda än t.ex. Attundalands "kristnande". Jag antar att kristnandet kommit lite tidigare i Västergötland än i Attundaland (som i sin tur ev. är tidigare än Tiundaland, säger någon forskare - har dock glömt referensen till det just nu). Så det konstruerade begreppet vikingatid får ju olika innehåll i olika landsändar, kan man ju kanske säga...
Var det dom här Montelius-snubbarna på 1800-talet som hittade på begreppet Vikingatid, eller kommer det kanske från något av våra grannländer (Norge eller Danmark). Under alla omständigheter är ju järnåldershistorien/tidig medeltid innehållsmässigt lite olika på olika platser, inte minst dateringarna av resp. innehåll.
Senast redigerad av 1 Soländaren, redigerad totalt 2 gånger.
-
Carl Thomas
- Inlägg: 2159
- Blev medlem: 15 april 2015, 15:05
- Ort: Jämtland
Re: Fotevikens kartor
Vi har en indelning i olika historiska tider, t.ex. Vikingatiden 795-1050. Rätt eller fel - men dessa tider har använts i tiotusentals böcker och avhandlingar - så jag tror att konsekvenserna av att ändra dessa tider blir omfattande och negativa.
Vissa personer, och instutioner, har svårt att uppdatera sig. RAÄ skriver bland anat så här på sin hemsida:
Citat:
"Det är inte vanligt att någon låtit resa en runsten till minne av sig själv. Men det finns en uppländsk vikingatida storman som reste inte en utan sex runstenar till minne av sig själv. Han hette Jarlabanke och bodde i Täby".
Här anges alltså Jarlabanke som byggde bro som vikingatida. Då förs alltså medeltida brobyggande ned i vikingatiden och vi vet då, enligt RAÄ som är skapat för att skydda vår historia, att broar byggdes 795-1050 - alltså i fel tidsperiod.
Det är t.ex. Inte ovanligt att Jarlabankes broar finns med på modena "vikingatida kartor"...
Magnus Källatröm har jag stor respekt för. Han har skrivit mycket om runor som absolut är värt att läsa. Han är runolog på RAÄ.
Uppland har drygt 1300 runstenar. Dessa restes i princip i två omgångar, 1030-1050 och 1070-1100. Ingvarsstenarna restes t.ex. Under perioden 1030-1050.
Thomas
Vissa personer, och instutioner, har svårt att uppdatera sig. RAÄ skriver bland anat så här på sin hemsida:
Citat:
"Det är inte vanligt att någon låtit resa en runsten till minne av sig själv. Men det finns en uppländsk vikingatida storman som reste inte en utan sex runstenar till minne av sig själv. Han hette Jarlabanke och bodde i Täby".
Här anges alltså Jarlabanke som byggde bro som vikingatida. Då förs alltså medeltida brobyggande ned i vikingatiden och vi vet då, enligt RAÄ som är skapat för att skydda vår historia, att broar byggdes 795-1050 - alltså i fel tidsperiod.
Det är t.ex. Inte ovanligt att Jarlabankes broar finns med på modena "vikingatida kartor"...
Magnus Källatröm har jag stor respekt för. Han har skrivit mycket om runor som absolut är värt att läsa. Han är runolog på RAÄ.
Uppland har drygt 1300 runstenar. Dessa restes i princip i två omgångar, 1030-1050 och 1070-1100. Ingvarsstenarna restes t.ex. Under perioden 1030-1050.
Thomas
Historia är färskvara.
-
Soländaren
- Inlägg: 93
- Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52
Re: Fotevikens kartor
Vikingatid, järnålder m.fl. begrepp är konstruerade begrepp, som sagt. Användbara, men konstruerade. Som någon sagt, kanske nämnde Lars Andersson: Jarlabanke m.fl. hade ingen aning om att de levde på vikingatiden eller medeltiden. Kanske skulle någon på 1000-talet ha koll på att de levde just på 1000-talet, det är mer än jag vet.
Tycker man att ämbetet använder begreppen felaktigt, får man väl påpeka det för dem. Jag vet inte hur dom ställer sig...
Men min poäng handlade egentligen om innehållet i Fotevikens kartor. Varför just Jarlabankes bro och inte Arkils tingstad, eller varför skulle man egentligen ha med Arkils tingstad (som var mitt förslag)? Det var lite oklart vad de där kartorna innehöll i Attundaland - vad de ville säga.
Tycker man att ämbetet använder begreppen felaktigt, får man väl påpeka det för dem. Jag vet inte hur dom ställer sig...
Men min poäng handlade egentligen om innehållet i Fotevikens kartor. Varför just Jarlabankes bro och inte Arkils tingstad, eller varför skulle man egentligen ha med Arkils tingstad (som var mitt förslag)? Det var lite oklart vad de där kartorna innehöll i Attundaland - vad de ville säga.
Re: Fotevikens kartor
Touché!Soländaren skrev:Vikingatid, järnålder m.fl. begrepp är konstruerade begrepp, som sagt. Användbara, men konstruerade. Som någon sagt, kanske nämnde Lars Andersson: Jarlabanke m.fl. hade ingen aning om att de levde på vikingatiden eller medeltiden. Kanske skulle någon på 1000-talet ha koll på att de levde just på 1000-talet, det är mer än jag vet.
Tycker man att ämbetet använder begreppen felaktigt, får man väl påpeka det för dem. Jag vet inte hur dom ställer sig...
-
Soländaren
- Inlägg: 93
- Blev medlem: 30 januari 2018, 14:52
Re: Fotevikens kartor
Utan att på något sätt säga att jag tycker att det är bra, men mitt intryck är följande:
Det verkar som om en del forskare vill justera tidsgränserna för just vikingatiden. Deras utgångspunkt verkar vara, att använda någon slags annan avgränsning som handlar om resor (plundring, handel,...) med långskepp osv. Men jag är inte insatt i detaljerna. Kanske finns det ett mälardalsperspektiv i det hela, eller så används liknande resonemang av vissa forskare även för Götalandskapen, Skåne, Gotland, Danmark, Norge. Jag vet verkligen inte.
Men att döma av bl.a. denna Kristina Ekero Eriksson, verkar vissa vilja tidigarelägga starten till kanske 750 e.Kr. - jag antar att detta baseras på att man hittat tidigare belägg ute i Europa - tidigare än Lindisfarne 793.
Men som sagt, för egen del är jag inte personen att säga att de har rätt.
Personligen och i Attundaland, använder jag gärna Peter Bratts ungefärliga tidsgränser - som är rätt annorlunda för just 1000-talet. Dessa är nog mycket användbara för just Attundaland med omnejd, men antagligen mindre användbara för andra landsändar (jag har ingen detaljkunskap om andra områden):
Birkatid - är det ungefär 770-970 e.Kr.
Sigtunatid - är det ungefär 970 e.Kr. till kanske 1190?
Med denna indelning faller nästa alla Attundalands runstenar inom Sigtunatid, och inte tidigare eller senare. Medeltidskyrkorna, däremot, faller till delvis del utanför Sigtunas inledande "storhetstid". Det är kanske endast de märkliga östtornskyrkorna i Skånela, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra som möjligen är byggda tillräckligt tidigt på 1100-talet, möjligen också en del andra kyrkor byggda med försvarstorn.
Men som sagt, denna kronologi är inte generell för hela nuvarande Sverige - utan avpassad för lokala förhållanden i (östra) Mälardalen. Den hjälper mig att bättre förstå den aktuella forskningsfronten för södra Uppland, inkl. Peter Bratts avhandling om storhögar.
Soländaren från Attundaland
Det verkar som om en del forskare vill justera tidsgränserna för just vikingatiden. Deras utgångspunkt verkar vara, att använda någon slags annan avgränsning som handlar om resor (plundring, handel,...) med långskepp osv. Men jag är inte insatt i detaljerna. Kanske finns det ett mälardalsperspektiv i det hela, eller så används liknande resonemang av vissa forskare även för Götalandskapen, Skåne, Gotland, Danmark, Norge. Jag vet verkligen inte.
Men att döma av bl.a. denna Kristina Ekero Eriksson, verkar vissa vilja tidigarelägga starten till kanske 750 e.Kr. - jag antar att detta baseras på att man hittat tidigare belägg ute i Europa - tidigare än Lindisfarne 793.
Men som sagt, för egen del är jag inte personen att säga att de har rätt.
Personligen och i Attundaland, använder jag gärna Peter Bratts ungefärliga tidsgränser - som är rätt annorlunda för just 1000-talet. Dessa är nog mycket användbara för just Attundaland med omnejd, men antagligen mindre användbara för andra landsändar (jag har ingen detaljkunskap om andra områden):
Birkatid - är det ungefär 770-970 e.Kr.
Sigtunatid - är det ungefär 970 e.Kr. till kanske 1190?
Med denna indelning faller nästa alla Attundalands runstenar inom Sigtunatid, och inte tidigare eller senare. Medeltidskyrkorna, däremot, faller till delvis del utanför Sigtunas inledande "storhetstid". Det är kanske endast de märkliga östtornskyrkorna i Skånela, Norrsunda och Husby-Ärlinghundra som möjligen är byggda tillräckligt tidigt på 1100-talet, möjligen också en del andra kyrkor byggda med försvarstorn.
Men som sagt, denna kronologi är inte generell för hela nuvarande Sverige - utan avpassad för lokala förhållanden i (östra) Mälardalen. Den hjälper mig att bättre förstå den aktuella forskningsfronten för södra Uppland, inkl. Peter Bratts avhandling om storhögar.
Soländaren från Attundaland